Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 17 - Byggmetoder vid småhusbyggen, av Erik Dahlberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
organiserad byggmästare officiellt måste göra.
En oorganiserad byggmästare åtog sig
uppdraget. Han var tvungen att utöver de avtalsenliga
lönerna lämna sådana garantier beträffande
minimitimlön att verkliga kostnaderna med
70 % översteg vad avtalsenliga
ackordsersättningar och rimliga dagtidspålägg skulle ha gett.
Ackordsmätningen för byggnadsarbetena för
ett enda enfamiljshus omfattade 574 olika
noteringar. Härtill kommer mätningarna för
installationer, plåtarbeten, glasarbeten och
målning. Man kan utan vidare fastslå att för stora
hus anpassade arbetsformer och avtal inte
passar för byggande av enstaka småhus.
Även för materialanskaffningen, som gäller
dubbelt så stora kostnader som arbetslönerna,
medför det enstaka småhusbyggandet stora
organisatoriska svårigheter. För nämnda provhus
inköptes för enbart byggmästararbetena (alltså
exklusive material för installationerna, glas,
plåt och målning) 274 olika material och
byggnadsdelar. För var och en av dessa måste man
räkna ut erforderliga mängder inkl. spill. De
skulle alla beställas, expedieras, faktureras,
kontrolleras och betalas. Det stora sortimentet
och de små mängderna gjorde att alla varorna
måste tagas genom detaljhandeln. Även som
beställare av snickerier o.d. är
enstakahus-producenten en "liten" kund som ger mycket
korta tillverkningsserier om ban ej använder
lagerförda standardelement.
Gruppbyggande
För att eliminera en del av de här ovan
påpekade svårigheterna vid småhusbyggandet
har man under senaste tiden ägnat
gruppbyg-geriet ett allt större intresse. Gruppbyggeri
innebär att planerandet och byggandet av ett
småhusområde genomföres som ett enda stort
byggnadsobjekt. Ur tillverkningssynpunkt
medför detta ett flertal fördelar jämfört med
en-stakahusbyggandet. Objektets storlek möjliggör
att ritningsunderlaget kan får en fullständigare
genomarbetning, vilket är en förutsättning för en
noggrann planering av tillverkningen.
Anläggningsarbetena för gator och ledningar kan
samordnas med grundläggningsarbetena för hela
området. Vid gruppbebyggelse standardiseras
husen i regel till en eller ett fåtal typer.
Exploateringen skötes under byggnadstiden i
regel av ett företag och försäljes eller överlämnas
till dem som skall bo i husen först efter
färdigställandet. Inga individuella krav kan därför
framföras under byggnadstiden. Denna
enhetlighet i hustypen och befrielsen från
individuella variationer i detaljerna möjliggör en
noggrann planering av arbetet, disciplin
beträffande materialinköpen, ordentliga serier ur
produktionssynpunkt för fönster, dörrar,
snickerier etc. samt förutsättningar för en
genomförd organisation på byggnadsplatsen, fig. 2.
Naturligtvis sjunker även kostnaden per hus
för det nu för tiden mycket tidskrävande
arbetet med olika byggnadsmyndigheter och
låneinstitut.
De nuvarande avtalen med fackföreningarna,
vilka i första hand utformats med hänsyn till
byggandet av hyreshus och andra större
hustyper, kan med mindre olägenheter tillämpas
på gruppbyggeri för småhus än för enstaka
småhusbyggen. I stället för att som vid
hyreshusbyggen driva arbetet våningsvis uppåt kan
man vid gruppbyggeri driva arbetet husvis över
hela området så att de olika yrkesgrupperna
kan följa efter varandra i bestämd ordning och
enligt en fastställd tidplan.
För att stordrift med traditionella
hyreshusmetoder skall kunna tillämpas måste gruppen
ha en viss minimistorlek. 25—50 hus har på
olika håll nämnts som ett minimum. Trots
svårigheterna att genom gruppbyggeri få fram
objekt av tillräcklig storlek har det redan visat
sig" att arbetsorganisationen bör vara en annan
än på hyreshusbyggen och att hjälpmedlen på
byggnadsplatsen blir andra vid ett utpräglat
låghusbygge än vid hyreshusbyggen.
Det typiska i dagens läge på denna front är
att man experimenterar med nya former och
nya metoder. Sålunda söker man komma ifrån
det starkt differentierade ackordsavtalet för
byggnadsarbeten genom nya avtalstyper.
Särskilt intressant är de pågående försöken med
"Rowan-ackord". Med hjälp av provhusbyggen
eller genom för bägge parter gemensam
bedömning fastställes en normaltid för ett
arbetes färdigställande. I anslutning till
genomsnittlöneläget fastställes därefter en normalpremie
som skall utgå utöver den avtalsenliga
timlönen. Om verkliga tiden för arbetets
färdigställande understiger resp. överstiger den
beräknade normaltiden så ökas resp. minskas
premien i proportion härtill.
Slutord
Vilken av dessa byggmetoder skall jag nu välja,
om jag vill skaffa mig ett eget hem? Några
generellt användbara goda råd kan knappast
lämnas.
Om ett helt nytt område skall exploateras bör
man naturligtvis försöka samordna
projekteringen av gator och ledningar, tomter och hus
så att rationellast möjliga byggnadsmetoder
kan användas. De första större
gruppbebyggelserna i vårt land under senare tid är de
egnahemsområden som i kommunal regi med egen
arbetsinsats byggts bl.a. i Stockholm och
Göteborg. Enligt uppgift lär det fortfarande finnas
gott om folk, som är villiga att genom en stor
egen arbetsinsats möjliggöra anskaffning av ett
eget hem.
Denna form torde dock i längden icke kunna
följa teknikens utveckling och förnyade krav.
Det är då glädjande att de större
byggnadsföretagen nu börjat intressera sig för att även bygga
småhus. Jag tror dock inte att man skall hysa
allt för stora förhoppningar på en snabb
kostnadssänkning genom gruppbyggeri med
storbyggmästare. De har troligen en lång
experimenttid framför sig innan de kan nå
väsentligare resultat. En successiv ökning av antalet
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
