Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 17 - Bostäder och miljö, av Erik Lundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fi(j. 2. Studentbostadslänga vid Aarhus universitet.
men finge komma till tals redan i samma
tidiga sammanhang som exploateringsgrad,
kommunikationsproblematiken etc. Att nå fram till
en Lärobyggnad av sådan innebörd är givetvis
ett företag av ofantligt vittutseende innebörd
och måste kräva intensivt arbete, fördelat på
många, många händer.
Vi nutidsmänniskor yvas — med rätt — över
vår förmåga att betvinga och nyttiggöra
naturkrafterna. Våra möjligheter i sådant hänseende
äro ju så utan varje jämförelse mångfaldigt
överlägsna alla tidigare kulturers och
kulturepokers. Men riskera vi inte inför detta
oerhörda att glömma bort allt det myckna, vari
vi trots allt synas långt underlägsna andra
rikt skapande skeden och kulturer? Och är del
då inte en ren nödvändighet att nå fram till ett
sådant levnadssätt som gör det möjligt att i
vissa förhållanden koppla bort jäkt- och
fartmentaliteten samt den hårda rationalismen för
att i stället kunna leva medvetet enkelt, rikt
eller omedelbart. Hur många människor
rotera inte av bara farten och vanan, tro sig vara
effektiva bara för att de äro i ständig, nervöst
ivrig verksamhet. Vore det inte ett värdigt mål
för arkitekten att ge samhällets ram en sådan
utformning att den — utan åthävor — hjälpte
till att ge möjlighet till sinneslugn och sinnets
medvetet rika liv. Den sinnesförfattning varur
verkligt nyskapande växer fram och alltid
vuxit fram.
Vore det inte rimligt att basera samhällets
planering på en naturligt ändamålsenlig
fördelning mellan sådana inslag som med
nödvändighet och självklarhet höra snabbheten, den
rörliga effektiviteten, rutinlivets reaktioner till
samt på sådana tillvarons komponenter, vilka
äga samband med glädje, rik inre
koncentration, hämningsfri medveten verksamhet eller
med mottagandets ocli lyssnandets
sinnesförfattning.
Just nu finnes en tendens att värdera sådana
företeelser som visa likformig upprepning,
lagbunden seriemässighet. Inte minst de
entusiastiska konstnärligt ambitiösa fotograferna ha
tydliga tendenser i sådan riktning. Sannolikt
står detta i samband med tidens avoghet mot
allt som inte syftar till allmängiltighet, som
inte kan tillämpas tvärs igenom hela
samhället, alla samhällsskikt: vi vilja inte syssla med
någonting som är apart eller individuellt -—
allra minst vilja arkitekterna detta. De önska
lösa problem som ha giltighet för samhället i
stort.
Men det likformigt seriemässiga och den
generellt sig upprepande likformigheten liör också
samman med fartens mentalitet, med den
snabba uppfattningen, överblickandet och
generaliserandet. Det är så lätt att inför allt detta
glömma bort, att verkligt nyskapande inte kan
ske i serieproduktion, utan att denna kräver
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
