Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 17 - Bostäder och miljö, av Erik Lundberg - Enfamiljshuset i underläge, av Gregory Ljungberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i denna art av bebyggelse — 0111 man nämligen
jämför med hyreshusbebyggelsen av större
skala. Grönskan, planteringen och
markbehandlingen får bedömas annorlunda. Enhetligheten
vinnes med andra medel och omväxlingen får,
rätt utnyttjad, långt mera av nyanseringens
behag.
Gäller det en uniform bebyggelse av
betydande utsträckning kräver miljösynpunkten
måhända framför allt just nyansering och av-
vägning av gaturumsenheterna,
platsbildningarna samt inte minst av skalan och formen i
desamma. Och motsättningen mellan körbar,
trängre gata och öppen inre ängsparkterräng"
ställer mycket stora krav på utbildandet av
dessa allmänna rumsbildningar, vilka ju skola
både bilda en del av bostaden sedd inifrån och
utgöra det större samhällets rumsbildningar
av vilka det enskilda hemmet ter sig såsom en
avgrening.
Enfamiljshuset i underläge
Civilingenjör Gregory Ljungberg, Stockholm
Teknikern finner det vara en plikt att sträva
efter att rationalisera sin produktion.
Produktionens slutmål, vår konsumtion, vilken
alltjämt domineras av de fyra punkterna kläder,
föda, hem och hus, kan emellertid knappast
sägas grunda sig på sakliga
förnuftsresonemang.
Vår föda och våra kläder väljs förvisso icke
efter rationella grunder utan i högsta grad på
grund av andra motiv, av vanan, av vår egen
och andras smak och av irrationella
modenycker. Detsamma gäller även en stor del av
vår heminredning.
Vi finner denna irrationella valfrihet
självklar och reagerar mot försök att påtvinga oss
ändrade mat- och klädvanor. Samma
inställning tar vi gärna om någon kommer med
pekfingret och talar 0111 för oss att det är "bättre
att bo så och så".
I ett tvångsläge visar människan stor
anpassningsförmåga, och när kristiden minskade
tillgången på vissa varor försköts konsumtionen
till de mera åtkomliga. Vi accepterade detta
utan allt för mycket knotande. I fråga om våra
bostäder råder alltjämt kristid. Många av oss
har endast begränsade möjligheter om ens
några att välja läge, typ och storlek på vår bostad.
För många människor innebär detta läge ett
besvärande tvång.
Valet av vår bostad är och bör vara en
personlig fråga där liksom i fråga om kläder och
föda rationella synpunkter skjutes i
bakgrunden till förmån för trivsel, personlig smak osv.
Erik Lundberg utvecklar denna synpunkt
närmare i vad han säger 0111 trivsel och miljö.
Han påpekar också att samhällsmedborgarnas
sinneslugn och psykiska hälsa bör ingå i
nationalekonomiska värderingar.
333.32 : 728.3
Småhus kontra hyreshus
Icke-fackmannen kan icke undgå att bli
förbryllad när han läser statistiken över
fördelningen mellan enfamiljs- och flerfamiljshus
i Sverige och andra länder. Särskilt på
anglosaxiskt håll visas stor förkärlek för
enfamiljshuset inberäknat radhuset. Medan dessa
länders tätorter växer huvudsakligen genom
småhus har våra samhällen omgivits med
stereotypa trevånings smalhus eller på senare tid
höghus, ofta förlagda långt från samhällets
centrum.
I detta häfte behandlas vidare småhusens
ekonomi i dag. Det konstateras därvid, att
skillnaden i årskostnad, om det gäller en bostad
av trerumsstandard eller högre, mellan de
båda boendeformerna flerfamiljshus och eget
hus icke syns vara så stor att den är
avgörande. Ur nationalekonomisk synpunkt tycks icke
heller enfamiljshuset betyda en avgörande
höjning av investeringsbehovet jämfört med
motsvarande lägenhet i flerfamiljshus. Det
påpekas, att bostadsbyggandet överhuvud taget
är en måttlig del av vår totala
investering. Betydande hinder för en ökning av
småhusbyggandet tycks däremot kravet på "egen
insats" utgöra. I valet mellan att satsa
tillgängligt kapital för inträde i bilägarklassen och en
i och för sig efterlängtad flyttning från
hyreslägenhet till eget hem segrar ofta det förra
alternativet. Också kommunerna, som i våra
dagar starkt påverkar bostadsbyggandet,
föredrar det för samhället billigare och bekvämare
sättet att lösa bostadsbehovet. Och de
bostadssökande accepterar, tacksamma att överhuvud
taget finna en bostad.
Men det är tydligt, att ett stort ansvar vilar
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
