- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 88. 1958 /
484

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 18 - Nordiskt elkraftutbyte. Elkraftutbyte Finland—Sverige, av Sven Lalander och Torsten Johansson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

grunden till ett fördelaktigt samarbete mellan
finländska och svenska kraftföretag.

De ekonomiskt utnyttjningsbara
vattenkrafttillgångarna i Finland uppskattas till 18 000
MkWh/år eller ca 4 000 kWh per invånare och
år. Av dessa har hittills ca 7 000 MkWh/år
utbyggts. Vattenkraftproduktionen har under
senare år täckt 75—90 % av den totala
elproduktionen. Av den kompletterande
värmekraftproduktionen utgöres större delen av
mottrycks-kraft. Genom att största delen av de under
senare år tillkomna vattenkraftstationerna är
belägna i den hårt reglerade Ule älv, har de
totala regleringsmöjligheterna vuxit snabbt.
Härigenom har det blivit möjligt att reglera
vatten-föringen efter det prima elbehovet, dvs.
innehålla sommarens och höstens flöde i magasinen
och tappa vattnet under vinterns
lågbelastningstid.

Elförbrukningen i Finland har under
efter-krigsperioden vuxit mycket snabbt, med över
10 % per år, och man räknar fram till 1961
med en ökning på ca 9 % per år. Det har ej
visat sig möjligt att för de närmast kommande
åren bygga ut vattenkraft för hela den
väntade behovsökningen. Man räknar därför med
att vattenkraftens utbyggnadsgrad (=
förhållandet mellan vattenkraftproduktionen under
ett normalt vattenår och primabelastningen)
kommer att sjunka ned mot 80 %. I samband
med tillkomsten av ytterligare kraftstationer i
Kemi älv (Tekn. T. 1957 s. 912) planerar man
att under 1960-talet skapa mycket stora
regleringsmagasin i denna älvs övre lopp genom
uppdämning av vidsträckta kärrmarker till
stora konstgjorda sjöar. Härigenom kommer
vattenkraftens regleringsmöjligheter att
ytterligare förbättras.
Den svenska elförsörjningen baseras, liksom
den finländska, främst på den inhemska
vattenkraften. Tack vare de stora
vattenkrafttillgångarna — de ekonomiskt utnyttjningsbara
tillgångarna uppskattas till 80 000 MkWh/år,
motsvarande ca 11 000 kWh per invånare och
år — räknar man med att
vattenkraftutbyggnaderna åtminstone tio år framåt i tiden skall
i stort sett kunna täcka den väntade
belastningsökningen. Under denna period hoppas
man därför kunna hålla vattenkraftens
utbyggnadsgrad över 100 %, varigenom den
erforderliga ångkraftkompletteringen begränsas.

Trots att Sverige har relativt rikligt med sjöar
i de stora älvarnas övre lopp, har det visat sig
svårt att skapa så stor regleringsvolym, att
vattenkraftproduktionen kan anpassas efter
elförbrukningens årsvariationer i önskvärd
utsträckning. Av denna anledning uppstår
regelbundet ett överskott på vattenkraft under
perioder med riklig vattentillgång, dvs.
huvudsakligen våren och sommaren. Detta
vattenkraftöverskott avsättes i största möjliga
utsträckning till sekunda elleveranser, t.ex.
el-ångpannor, samt genom export till
ångkraftlandet Danmark.
Avsättningsmöjligheterna för dylika, ofta
kortvariga, vattenkraftöverskott har emeller-

tid visat sig begränsade, och en avsevärd del
av överskottet finner därför ej avsättning, utan
vattnet måste släppas förbi kraftstationerna,
spill, tabell. 1. Överskottens fördelning över
året anges i fig. 1, där även den under
bristperioder nödvändiga ångkraftkompletteringen
inritats. För de närmaste åren torde
sommar-kraftöverskotten komma att öka på grund av
de stora krafttillskott som erhålles i den tills
vidare dåligt reglerade Ume älv. De har för
Statens Vattenfallsverks del uppskattats till
100—200 MkWh/månad under perioden juni—
augusti. En jämförelse med de finländska
kraft-balansförliållandena under de närmaste åren
liar visat, att större delen av detta svenska
som-markraftöverskott bör kunna utnyttjas i
Finland, dels genom lagring i magasinen och dels
genom sekundaleveranser.

En finländsk-svensk samköming kan därför
grundas på relativt säkra leveranser av svenskt
vattenkraftöverskott under sommarmånaderna.
Det ekonomiska utbytet enbart av dessa
leveranser beräknas bli så stort, att det kan
förränta ett anläggningskapital för
samkörnings-förbindelsen på åtskilliga tiotal miljoner
kronor. Emellertid kommer
samkörningsförbindel-sen med säkerhet även att utnyttjas för andra
ändamål, som ytterligare ökar det ekonomiska
utbytet. Således torde ett ömsesidigt
elkraftutbyte även komma att äga rum under vinter-

Tabell 1. Överskottsleveranser från Statens
Vattenfallsverks kraftverksrörelse 1955—1957

Fig. 1.
överskottsleveranser
och
ångkraft-tillsats inom
Statens
Vattenfallsverks kraftverksrörelse
1957, t.v.
månadsvärden, t.h.
årsvärde.

1955 1956 1957
MkWh MkWh MkWh
Egen elproduktion ........ 10 200 11 074 11 742
Från andra företag inköpt
överskottskraft ........... 896 1 181 995
Till andra kraftföretag leve-
rerad överskottskraft ..... 178 206 435
därav export ............. 59 96 278
Sekundaleveranser till egna
abonnenter ............... 105 173 227
Ej tillgodogjord överskotts-
kraft (spill) ............. — 384 508

TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:42:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1958/0510.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free