- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 88. 1958 /
490

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 18 - Apatin inför trafikolyckorna, av Einar Bohr - Radioförbindelser vid machtal över 10 - Elektronstråleugnar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

statistik skaffa säkra uppgifter om de olika
faktorernas betydelse för olyckans uppkomst,
förekommande kedjereaktioner (ett mindre fel
i en manöveranordning kan genom samverkan
mellan en oerfaren förare, dålig belysning eller
vägbana leda till en svår olycka) och om andra
viktiga omständigheter. När tillräckligt
material på detta sätt samlats och analyserats kan
förslag till preventiva åtgärder framläggas och
periodisk kontroll av genomförda förslags
verkan göras.

Det är klart, att förarens roll vid olyckor är
väsentlig. Men därmed menas ingalunda, att
han ur vetenskaplig synpunkt i samma grad
bär det rent mänskliga ansvaret för dem.
Sambanden förare—bil, förare—"bakgrund" och
även bil—"bakgrund" måste bli föremål för
speciellt studium. "Bakgrund" i denna
betydelse är något väsentligt mera än den här
brukade ocli missbrukade termen "vägen".
Utom själva vägbeskaffenheten med avseende
på ytbeskaffenhet, dimensioner i förhållande
till trafiktäthet och bildimensioner,
siktmöjlig-lieter etc. ingår även väderleksförhållanden,
belysningsförhållanden, signaler, övervakning,
rådande trafikförhållanden och mycket annat.

I USA liar denna forskningsmetod utnyttjats
vid studier av hemolyckor och även i viss grad
vid studium av industriolyckor2. Experimentell
forskning på trafiksäkerhetsområdet
förekommer ju sedan några år i ganska stor utsträck-

Tabell 1. Förändringar av människans
medellivslängd på grund av olika faktorer,
levnadsvanor o.d. som inverkar på åldringen (+
ökning, — minskning)

år

Stadsliv jämfört med lantliv .............— 5

Gift jämförd med ungkarl, frånskild, änkling + 5

övervikt (fetma) 25 °/o..................— 3,6

35 %>..................— 4,3

67 %>..................—15,1

Genomsnittlig verkan av 1 % övervikt .... — 0,17

Rökning 1 paket cigarretter per dag .....— 8

2 paket cigarretter per dag .....— 12

Tabell 2. Minskning i medellivslängd i USA på
grund av olyckor i trafik och industri

år/person

Dödsfall genom olyckshändelser .........— 2,3

Trafikolyckor

Järnvägar ............................. — 0,06

Fartyg ................................ —0,04

Bilförare och -passagerare ..............— 0,67

Om 50 »/o av befolkningen reser i bil

(uppskattat) ...........................— 1,3

Fotgängare som dödas av bil...........— 0,2

Fotgängare som dödas av bil i
tätbebyggelse (uppskattat) ...................... — 0,4

Flyg .................................. — 0,05

Flyg om V4 av befolkningen flyger
(troligen mindre) .......................... —0,2

Dödsolyckor i fabriker (industriolyckor vid

maskinerna) ........................... — 0,04

Om 30 °/o av manliga befolkningen
medräknas ................................ — 0,27

ning, huvudsakligen dock som
kollisionsskade-forskning rörande strukturell motståndskraft
hos bilar, människans tolerans mot
retardatio-ner (tryck och stötar) o.d. En del
undersökningar3, *■ rörande bilens anpassning till
människans antropometriska och fysiologiska
möjligheter och begränsningar har även
förekommit sedan några år i olika länder. Några
nämnvärda praktiska resultat av dessa har man dock
icke ännu kunnat iaktta. I större sammanhang
är experimentell forskning på området ganska
svår att anordna. En del försök med särskilda
grupper av yrkesbilister (t.ex. enskilda
företags bilparker o.d.) har dock gjorts. Den
epidemiologiska metoden skulle troligen kunna ge
säkrare resultat. Gordon har liksom en engelsk
forskare, Roberts, gjort sådana
undersökningar omkring 1949 (hemolyckor). En tänkbar
metod för undersökning av trafikolyckor vore,
att vid svårare sådana en särskild
"katastrofkommission", sammansatt av olika experter,
skyndsamt fick vidta undersökningar i olika
avseenden på platsen liksom vid
sprängämnesolyckor, tågkatastrofer o.d. Härigenom kan
värdefullt differentierat material erhållas för
vidare analys av kompetenta forskare. Den
vanliga hopsamlande och kompilerande
statistiken är däremot steril och oskapande och
därför värdelös för forskningen1.

Under alla förhållanden torde man kunna ena
sig om att speciell trafiksäkerhetsforskning i
Sverige snabbt bör igångsättas och
tillräckligt med medel härför anslås. Nuvarande
anslag på ett par hundra tusen kronor är av rent
grotesk litenhet i förhållande till uppgiftens
omfattning och betydelse. Allmänhetens
likgiltighet för trafikolyckor delas helt av de
ansvariga myndigheterna i vårt land.

Einar Bohr

Litteratur

1. Hafstad, L R: Research as applied to traffic engineering.
General Motors Engng J. 5 (1958) h. 1 s. 12—18.

2. Mc Farland, R, Moore, R C & Warren, A B: Human
variables in motor vehicle accidents. Harvard School of
Public Health, Boston 1955, s. 1—184.

3. McFakland, R & Mosely, A: Human factors in highway
transport safety. Boston 1954, s. 10—20.

4. Fahrzeugstechnik, Anpassung des Fahrzeuges an den
Menschen. VDI-Berichte 25, Düsseldorf 1957, s. 5—91.

5. Gordon, J E: Epidemiology of accidents. Amer. J. Publ.
Health (1949).

6. Jones, H B: A summary and evaluation of the problems
with reference to humans of radioactive fallout from nuclear
detonations. Radiation laboratory, University of California,
1958 jan. 14.

Radioförbindelser vid machtal över 10 anses
komma att störas genom att luften kring flygplanet
eller roboten joniseras och bildar ett ledande skikt
som hindrar sändning eller mottagning av
radiosignaler.

Elektronstråleugnar har i USA prövats för
vakuumsmältning av kemiskt aktiva material med hög
smältpunkt. Ett tiotal metaller bl.a. tantal och niob
har smälts, renats och gjutits med denna metod
som synes vara i hög grad energiekonomisk.

490 TEKNISK TIDSRKIFT 1958

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:42:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1958/0516.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free