Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 18 - Automatiskt 10 MW gasturbinkraftverk, av Jan R Schnittger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 4. Termisk verkningsgrad och
brännkammar-temperatur; ytterluftens temperatur + 5°C.
skivig koppling av lamelltyp driver den
elektriska generatorn.
Axialkrafterna i de tre rotorsystemen, vilka
löper med skilda varvtal, upptas i blocklager
av Mitchell-typ Al, A 2 och A 3. Det 26 t tunga
aggregatet inklusive avloppshus är understött
i tre punkter, nämligen i det rörliga främre
stödet mellan de två kompressorerna och i två
symmetriskt placerade horisontella tappar,
som överför vikten under avloppshuset till
be-tongfundamentet.
Konstruktionen är kompakt men samtidigt
lätt. Gasgeneratorn, fig. 3, väger endast 11 t.
Tekniska data och egenskaper
Vid nominella förhållanden gäller följande
provade värden för Varbergsanläggningen:
Ytterluft (1,033 ata) .................. °C +5
Elektrisk effekt vid generatorklämmor MW 10
Termisk verkningsgrad (exklusive
hjälpmaskineri, men inklusive smörjoljepump
och huvudmatare) ....................% 25,2
Tryckförhållande omedelbart före
brännkammare ............................... 9,5
Luftflöde ........................... kg/s 76
Lågtrycksrotorns hastighet ........... r/m 5 200
Högtrycksrotorns hastighet ........... r/m 6 350
Kraftturbin-elgeneratorns hastighet .... r/m 3 000
Hur den termiska verkningsgraden,
bränn-kammartemperaturen och rotorvarvtalen
varierar med effekten framgår av fig. 4 och 5,
verkningsgradens och effektens variation med
ytter-lufttemperaturen av fig. 6. Den maximala
överlasten är 12 MW. Begränsande faktor är
bränn-kammartemperaturen. Vid kallare ytterluft blir
temperaturdifferensen i arbetscykeln större och
det cirkulerande luftflödet likaså, vilket ökar
både verkningsgrad och effekt.
Uppställning och byggnadsinstallation
Aggregatet är uppställt i en särskild byggnad,
fig. 7. Luften tas in i byggnadens övre högra
parti och passerar den framför luftintaget
uppställda startanordningen. Avloppsgaserna förs
bort av den fritt uppställda avloppstrumman,
som mynnar i skorstenen, med vilken den
åstadkommer en ejektorverkan, som utnyttjas
för ventilation av maskinsal och källare.
Luften i byggnaden sugs nämligen in genom
ventilationshålen i ytterhöljet runt aggregatet och
passerar därefter längs avloppstrummans
yttersida ut i skorstenen.
I källarvåningen är kraftverkets
hjälpappa-rater uppställda. Här befinner sig således
bränsle-, smörjolje- och kylvattenpumpar jämte
filter, avgaspanna och elångpanna för
bränsle-förvärmning vid eldning med tungolja,
smörjoljetank, reservelverk, bromsmotstånd för
el-generatorn, startluftkompressor med lufttorkare
och utanför byggnaden uppställd lufttank etc.
Motorskåpscentral, fältbrytare, snabbmatare
samt skåp för kraftverkets reglersystem och
automatik är inrymda i ett mindre rum i
ma-skinsalsplanet.
Fig. 6. Termisk verkningsgrad och generatoreffekt
vid fullast som funktion av ytterlufttemperaturen;
gastemperatur före turbin 750°C.
0
Fig. 5. Rotorvarvtal; ytterluftens temperatur + 5°C.
Verkningsgrad
%
öeneratoreffekt
TEKN I SK TIDSKRIFT 1958 493
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
