Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 19 - Arbetsmetodik vid studium av bestrålat material, av H Peter Myers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arbetsmetodik vid studium
av bestrålat material
Dr H Peter Myers, Stockholm
621.039.42 : 66.017
I en atomreaktor ställs mycket höga krav på
materialen. Många av de olika påfrestningarna
kan efterliknas utanför reaktorn, dock med ett
väsentligt undantag, nämligen
strålningseffekten. Materialen i en reaktor utsätts för en
intensiv bestrålning, särskilt av neutroner, och
denna bestrålning kan avsevärt förändra
materialens fysikaliska egenskaper.
Neutronerna uppstår i reaktorbränslet och
träffar de olika materialen i reaktorns centrala
delar. Bränslet skadas på olika sätt av de
bildade neutronerna ocli de klyvningsprodukter,
som uppstår vid kärnreaktionerna i bränslet.
Det kan bli mycket sprött, dess dimensioner
kan avsevärt ändras, dess
värmeledningsförmåga minskas osv.
Tabell 1. Erforderlig strålskyddstjocklek för minskning av
y-strålningsintensitet till 0,75 mR/h, beräknad enligt ekv. (i)
y-fotonens
energi
MeV
Aktivitet
Strålnings- Erforderligt strålskydd
intensitet Bly Stål Betong med täthet
1,5
155 cm från 3,7 g/cm3 2,4 g/cnV
strålkällan
C R/h cm cm cm cm
1 2,4 X 10"1 10 17 35 54,5
10 2,4 13,5 23 46,5 72
102 2,4 X 10 16,5 28 57,5 89
10" 2,4 X 102 20 34 69 107
10’ 2,4 X 108 23 39 80 124
10’ 2,4 X 10’ 26 44,5 91 140
10° 2,4 X 10" 29 50 102 157
1 3,6 X 10"1 14 22 47,5 73,5
10 3,6 18,5 29 62 96
102 3,6 X 10 23 35,5 76 118
103 3,6 X 102 27 42 90,5 140
10’ 3,6 X 103 31,5 49 105 -*)
105 3,6 X 10’ 35,5 55,5 119 —
10° 3,6 X 105 39,5 62 133 —
1 6,0 X 10"1 19,5 30 62,5 —
10 6,0 24 36,5 76,5 —
102 6,0 X 10 30,5 46,5 98 —
103 6,0 X 102 36 54,5 115 -—•
10’ 6,0 X 103 41,5 63,0 132 - -
105 6,0 X 104 47 71 149 —
108 6,0 X 105 52 79 —
Erforderlig strålskyddstjocklek större än det antagna avståndet 155 cm.
Medan klyvningsprodukterna nästan helt och
hållet stannar i bränslet, passerar de snabba
neutronerna ut genom det utan nämnvärt
hinder, ocli i en termisk reaktor nedbromsas de i
moderatorn. Är denna tungt vatten, uppstår få
problem, men är den av grafit, ändras dennas
struktur avsevärt genom neutronernas
kollisioner med grafitatomerna; härvid ändras
materialets fysikaliska egenskaper på ett drastiskt
sätt. På liknande sätt skadas
kapslingsmateria-let och stålet i reaktorn av de snabba
neutronerna. Det senares duktilitet kan avsevärt
minskas och särskilt ferritiska stål kan bli ytterligt
spröda även under termiska och mekaniska
betingelser, som i normala fall inte är farliga.
Den fundamentala kännedomen om metallernas
egenskaper är alltjämt mycket begränsad, och
kännedomen 0111 neutronstrålningens verkan är
det i än högre grad. Man kan sålunda inte med
säkerhet förutsäga vad som kommer att hända
ett visst material vid neutronbestrålning,
varför ett omfattande forsknings- och
utvecklingsarbete måste bedrivas. Detta kompliceras av att
material som bestrålats i en
materialprovningsreaktor blir starkt radioaktivt (Tekn. T. 1949
s. 365; 1956 s. 93; 1958 s. 1). Man liar därför
måst utarbeta en speciell teknik för hantering
av bestrålat material.
Radioaktiv strålning
Bestrålade material sänder ut a-, ß- och
/-strålar. y-strålningen har mycket större
genom-trängningsförmåga än de båda andra
komponenterna och det är därför tillräckligt att man
gör ett tillfredsställande skydd mot
y-strålningen; övrig strålning absorberas då också.
Även risken av att radioaktivt material i form
av t.ex. damm kommer in i lungorna eller
blodet måste beaktas. Detta gäller särskilt för
bestrålade uranföreningar, som innehåller starkt
a- och ß-strålande klyvningsprodukter.
Luft-buret radioaktivt damm är ytterligt farligt, ty
om det kommer in i kroppen i löslig eller
olöslig form, kan det stanna kvar i benvävnad eller
lungor och vålla bestående, allvarlig skada.
TEKN I SK TIDSKRIFT 1958 511
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
