Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 19 - Arbetsmetodik vid studium av bestrålat material, av H Peter Myers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I varje laboratorium avsett för studium av
radioaktiva material måste det därför finnas
lämpligt dimensionerade strålskydd mot
y-strålning och anordningar, som hindrar
utspridning av luftburen aktivitet. I vissa fall
måste personalen dessutom ha
specialkonstruerade skyddsdräkter av gummi försedda med
frisklufttillförsel.
Skydd mot gammastrålning
Man kan på ett effektivt sätt minska den
mottagna stråldosen genom att göra avståndet
mellan strålkällan och personalen tillräckligt stort,
men metoden kan sällan tillämpas. Nästan alltid
behövs ett strålskydd av bly, järn eller betong.
Vid beräkning av strålskydd måste man känna
aktivitetens mängd (vanligen mätt i curie; 1
curie är den mängd radioaktivt material, som
ger 3,7 • 1010 sönderfall/s), strålkällans form,
och skyddsmaterialets absorptionsegenskaper,
som vanligen uttrycks genom dess linjära
ab-sorptionskoefficient (x.
Fastän strålkällans form ofta måste beaktas,
kan man i många fall anse den punktformig,
varvid beräkningarna blir enklare,
y-strålning-ens genomträngningsförmåga är en funktion av
dess energi och skyddsmaterialets linjära
ab-sorptionskoefficient /x bestäms genom försök.
Den växer med materialets täthet, men för ett
givet ämne avtar den med växande y-energi.
Detta är dock inte fullt riktigt, då alla
material ger ett minimivärde på u för y-strålning
med 3,5—4,5 MeV energi, en energi, som dock
är större än den i praktiken vanliga.
Om en strålningsintensitet av /„ B/b*) har
mätts upp i en viss punkt, minskas den till
I = Iße’ux av ett strålskydd med tjockleken x
och den linjära absorptionskoefficienten /<.
Faktorn B anger det tillskott i strålningen som
uppstår genom att strålning som ursprungligen
inte var riktad mot målet sprids i skyddet.
Fastän B i princip kan beräknas, bestäms den
vanligen experimentellt. Under vissa
omständigheter kan man sätta B = /ix och får
I = I,
o
0)
som lätt kan lösas grafiskt.
Innan ekv. (1) kan användas, måste man veta
hur stort värde på / som kan tillåtas. I Sverige
har man fastställt, att en högsta stråldos av
0,1 R per arbetsvecka kan accepteras. Detta
motsvarar en stråldos av 2,5 mR/h. Emellertid
kan personalen temporärt utsättas för starkare
strålning vid t.ex. svarvning, avlägsnande av
radioaktivt avfall och dekontaminering. Därför
måste man se till att den vid normalt arbete
utsätts för en avsevärt mindre intensitet än
2,5 mB/h. Erforderlig tjocklek för olika
strålskyddsmaterial för att ge en maximal
strålningsintensitet av 0,75 mR/h har beräknats ur
ekv. (1) och sammanställts i tabell 1.
* Röntgen (R) är enhet för strålningsdos. 1 R bildar per cm®
lorr luft den mängd joner, som ger en total elektrostatisk
uppladdning av 1 elektrostatisk enhet.
Alla radioaktiva ämnen faller sönder varvid
deras aktivitet avtar. Minskningen kan i många
fall vara betydande och det är då fördelaktigt
att vänta med undersökningen. Tidrymden kan
vara några timmar (för t.ex. aluminium) eller
några månader (för t.ex. bestrålat uran).
Arbetsmetoder
Experiment med bestrålat material är dyrbara.
Dels är reaktorns kostnader höga, dels är
anläggnings- och driftkostnaderna för ett
laboratorium för bestrålat material höga.
När ett material bestrålats i en reaktor är det
sällan eller aldrig i sådant skick att mätningar
på det kan göras utan föregående behandling.
I det enklaste fallet, när små prov är
inneslutna i hopsvetsade kärl, måste dessa först
öppnas, vilket givetvis måste ske på avstånd.
I många fall behövs en bearbetning, t.ex.
polering, montering och etsning av provet för
metallografisk undersökning. För mera
komplicerade prov, såsom bränsleelement, fordras
svarvning eller fräsning. Mycket viktigt är att
strålskyddet och apparaturen innanför detta
så lätt som möjligt kan ändras, repareras och
underhållas. I ett laboratorium för högaktivt
material är därför följande operationer
nödvändiga :
Fig. 7. Enkel
tångmani pillat or
med htilled.
Fig. 2.
Skyddsvägg av
blyblock.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
