Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 19 - Arbetsmetodik vid studium av bestrålat material, av H Peter Myers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
transport av aktivt material från reaktorn tilJ
laboratoriet i skärmade behållare, som kan
väga från några kilogram till flera ton;
överföring av material från den skärmade
behållaren till en skärmad arbetsplats;
allmän inspektion av provet;
förbehandling av provet för detaljstudium,
ofta genom skärande bearbetning;
undersökning av provet, t.ex. mikroskopering,
undersökning av fysikaliska egenskaper,
studium av bildade gasformiga produkter;
uppsamling och inneslutning av aktivt
material i lämpliga behållare;
dekontaminering av utrustningen;
reparation och underhåll av utrustningen.
Dessa operationer måste kunna utföras utan
risk för personalen och samtidigt måste
utrustningen och provningsmetodiken medge en så
fullständig undersökning av det dyrbara
experimentmaterialet som möjligt. För lägre
aktiviteter kan man utnyttja tång och blyskydd,
för högre erfordras vanligen manipulator och
betongskydd.
Tången och blyskyddet
Då man aldrig kan använda händerna direkt
för att hantera aktivt material, är det
nödvändigt att konstruera avståndsmanövrerade
apparater och manipulatorer som kan ersätta liän-
Fig. 3. Frontvy
av en cell för
arbete med
hög-aktivt material, [-Studsviks-laboratoriet.-]
{+Studsviks-
laboratoriet.+}
derna. Den enklaste manipulatorn är en lång
tång med ett pistolgrepp (fig. 1). Den
passerar genom strålskyddet, som i detta fall
vanligen är av blv, ocli är fäst vid det med en
kulled. Manipulatorn kan då röras inom en
begränsad volym i form av en kon med
spetsen i kulleden. Blyskyddet (fig. 2) är uppbyggt
av tegelliknande blystycken, låsta vid varandra.
För att sprickor i skyddet skall undvikas
används blyblock av flera storlekar.
Manipula-torns kulled kan placeras nästan var som helst
i skyddet.
Det finns tänger med käftar av flera typer;
käftarna kan växlas genom
avståndsmanövrering utan att skyddet rubbas eller tången
behöver tas loss. Dess käftar kan öppnas och
slutas, den kan vridas kring sin axel och den kan
skjutas in och lit genom skyddet.
Användbarheten är genom dessa få arbetsmoment starkt
begränsad, men med en väl genomtänkt
placering av apparatur och annan utrustning
innanför strålskyddet kan dock även relativt
komplicerade operationer utföras med den.
Skruvstycken, verktyg av olika slag eller
drivanordningar, som manövreras med enkla
transmissioner, kompletterar tängerna. Det måste
givetvis finnas fönster vanligen bestående av
små block av glas med stor täthet. Då
tillgängligt glas har högst ca 6,2 g/cm3 täthet, medan
blys täthet är ca 11 g/cm3, måste fönstren vara
nästan dubbelt så tjocka som blyväggen för att
ge lika stor skyddsverkan.
Blyblock finns i storlekarna 10 X 10 X 5 cm,
10 x 10 x 10 cm och 25 X 25 X 25 cm; de
mindre används mest. Det är klart att
inplaceringen av ett fönster är svårare ju tjockare
skyddet är. Detta kan byggas på många sätt,
men oftast sätter man upp en lång skyddsvägg
och placerar apparaturen bakom denna, eller
också bygger man små, fristående celler ca
1 X 0,9 x 0,7 ni med skydd på alla sidor,
varvid manipulatorer kan placeras i de fyra
vertikala väggarna.
Den mängd aktivitet, som utan risk kan
hanteras bakom en 10 cm bly vägg med provet bara
0,5 ni från operatören, är högst 1—2 C. Kan
man försumma risken för luftburet damm,
behövs emellertid bara blyskyddet ocli ordentlig
ventilation. Denna anordning kan därför
utnyttjas vid preparering av små mängder
radioaktiva isotoper ocli vid studium av prov med
låg aktivitet. Dess användbarhet är dock starkt
begränsad.
Användningen av blyskydd liar kanske
drivits till sin praktiska gräns i Storbritannien
där ända till 25 cm tjocka blyblock liar
använts som strålskydd för upp till 1 000 C. Långt
innan denna aktivitet nåtts är det dock
nödvändigt att kontrollera eventuell luftburen
aktivitet. Då strålskydden i Storbritannien byggs
fristående, måste man innesluta det aktiva
materialet och apparaturen i en lufttät
stålbeliål-lare, placerad innanför skyddet. Härigenom
uppstår ytterligare svårigheter, ty varje don
eller manipulator, som används måste föras
TEKN I SK TIDSKRIFT 1958 513
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
