Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 19 - Mätning av snabbt varierande vätskeströmning, av Claës Allander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mätning av snabbt
varierande vätskeströmning
Tekn. dr Claës Allander, Stockholm
För att närmare undersöka
strömningsförloppet vid snabbt pulserande vätskeflöden med
måttliga hastigheter och bestämma hur
hastigheter, beräknade ur tryckmätningar,
överensstämmer med direkt uppmätta har den i det
följande beskrivna mätmetoden tillämpats.
Grundtanken är att man skall utnyttja den
till följd av hastighetsvariationen
uppkommande variationen i värmeövergångstal mellan
vätskan och en i vätskan nedsänkt fast
mät-kropp. Härvid har ett speciellt arrangemang
med uppvärmning av mätkroppen och
behandling av dess mätspänning använts.
Förutsättningar
Såsom nämnts föreligger krav på registrering
av snabba fluktuationer hos hastigheten. Man
kan tänka sig känselkroppen utformad
antingen sfäriskt (termistor) eller cylindriskt
(mot-ståndstråd eller termoelement). Man kan visa,
att det trådformade utförandet går att göra
väsentligt följsammare för hastighetsregistrering
vid låga hastigheter. Härför betraktas
ekvationen för känselkroppens värmetransmission i
dess allmänna form
m c ^ + ot A (tf - tf c) = P
(O
där m är kroppens vikt, c dess specifika värme,
ot värmeövergångstalet mellan vätska och kropp,
A kroppens yta, tf dess temperatur, tfv
omgivningstemperaturen, dvs. vätskans temperatur,
532.574
och P den effekt som elektriskt eller på annat
sätt genereras i känselkroppen.
Om antas konstant, kan tf få beteckna
kroppens övertemperatur, dvs. tf„ väljes noll.
Vidare må P vara konstant. Antag nu, att vätskan
strömmar med en viss hastighet, v, varvid
jämvikt råder mellan denna och känselkroppen
samt att denna hastighet plötsligt förändras till
y + Au. Motsvarande <x-värden må betecknas
med ex. och <x -f Aoc. Vidare må faktorn ocA/mc
betecknas med 1 /T.
Med de gjorda beteckningarna övergår ekv.
(1) till
dtf tf P
dt T mc
(2)
där sålunda 1/T plötsligt ändras till det nya
värdet
Lösningen till ekv. (2) lyder
Atf
Atfo
(3)
där Atf är differensen mellan känselkroppens
nya jämviktstemperatur och verkliga
temperatur vid tiden t, och Atf0 är motsvarande
differens vid tiden t = 0, dvs.
Atfo = tf o
A ocj/x
(4)
1 + A oc/oc
Här betecknar tf0 känselkroppens
begynnelse-övertemperatur över vätskan.
Snabbheten i reaktionen hos känselkroppen
återspeglas nu i exponentkoefficienten, dvs. i
värdet av
och utslagets storlek i Atf0, dvs. i
A oc/oc
(5)
(6)
Fig. 1. Schema för mätkroppen.
1 +Aa/«
I princip betyder detta, att T skall ha ett så
litet värde som möjligt och Aoc/oc så stort som
1 d <x , „
möjligt, dvs. skall vara stort.
TEKN I SK TIDSKRIFT 1958 517
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
