- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 88. 1958 /
526

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 19 - Nya metoder - TV-kamera för undersökning av borrhål, av SHl - Räddning av jord-månmissil, av Björn Bergqvist - Flygburen siffermaskin, av J-R Törnquist - Andras erfarenheter - Stabilisering av ölets proteiner, av SHl - Tillväxthormoner ur högre växter, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kameran har ett vidvinkelobjektiv med ett synfält
40 mm i diameter omedelbart intill fönstret. På
grund av den stora djupskärpan erhålls skarpa
bilder också på upp till 5 m avstånd. På TV-skärmen
erhåller man en bild i svartvitt med två gångers
förstoring av originalet. Enligt uppgift kan man se
"förvånande fina detaljer" på skärmen.
TV-kameran har med gott resultat utnyttjats
praktiskt under ett år både i torra och vattenfyllda
borrhål ned till 400 m djup. Den kan utan svårighet
användas i starkt lutande borrhål och såväl i berg
som jord. Enligt uppgift kan man med kameran
tydligt iaktta sprickor på ned till 0,1 mm vidd (enl.
Dr Leopold Müller, Salzburg; H Böhm i
Bohr-lechnik/Brunnenbau nov. 1957 s. 366—368). SHl

Räddning av jord-månmissil

Man har undersökt möjligheten av att utan
luftbroms, fallskärm och bromsraketer rädda en
jordmånmissil vid återkomsten till jorden. En
granskning av erfordrade noggrannheter hos
banhastig-hetens storlek och riktning visar att dessa hos
redan nu befintliga fjärrstyrningsorgan är
tillräckliga för att en landning någonstans på jorden kan
tillfredsställande garanteras, men ej mer. En effekt
av ca 1 W hos signalen är tillräcklig för att
förbindelse skall kunna upprätthållas.

Det mest ogynnsamma fallet uppstår då missilen
inträder i atmosfären i rent jordradiell riktning. Vid
en hastighet av ca 10,5 km/s blir härvid den
maximala retardationen ca 3 000 m/s2, oberoende av
missilens form, vikt och storlek. Vid en vikt av 180 kg
och en diameter av 90 cm uppnås den maximala
retardationen på ca 24 km höjd. Nedslagshastigheten
i marken för denna kropp blir ca 90 m/s.

Det aerodynamiska värmeinflödet kan
kompenseras av värmeutstrålning från metallskalet, förutsatt
att den högsta jämviktstemperaturen är tillräckligt
låg för att materialet i skalet ej skall förstöras.
Härför fordras ett förhållande mellan motståndsyta och
tyngd större än ca 2 m2/kg. Detta förhållande går ej
att realisera utan luftbroms.

I stället kan man tänka sig att täcka den sfäriska
ytan med ett tjockt skyddsskikt av plast, t.ex. Teflon,
som förflyktigas av bromsvärmet.
Depolymerisatio-nen av t.ex. Teflon absorberar något mer än 550
kcal/kg. En så utrustad missil kan stå emot
värmechocken (G Gazley Jr & D J Masson vid
Internationella Astronautiska Federationens åttonde
kongress i Barcelona 1957). Björn Bergqvist

Flygburen sifFermaskin

I USA serietillverkas en flygburen elektronisk
siffer-maskin som styr ett jaktplan i överljudsfart från
startögonblicket till dess planet återvänder efter
fullgjort uppdrag och landar. Denna anordning gör
det möjligt för piloten att helt ägna sig åt taktiska
uppgifter. Siffermaskinen, som fått namnet Digitair,
tar enligt uppgift ej större utrymme än en ordinär
21" TV-apparat av bordsmodell.

Siffermaskinen arbetar med kodade instorheter,
som erhålles från bl.a. stridsledningscentralen och
den egna radaranläggningen. Totalt tar maskinen
emot 61 olika instorheter och beräknar 30 olika
ut-storheter under en total programtid av 1,8 s, dvs.
åtminstone en gång under denna tidsrymd har
maskinen beräknat var och en av de 17 utstorheterna.
Vissa av dem har under programtiden beräknats
flera gånger. Utstorheterna styr och reglerar 17
separata navigations- och styrorgan.
Utvärdena anger flygplanets lägen kring längs- och

tväraxeln, ger order till piloten att öka eller minska
hastigheten, håller reda på kvarvarande
bränslemängd och återstående flygsträcka, anger avstånd
och riktningsvinkel till målet samt lämplig
inflyg-ningsväg mot målet och kontrollerar dessutom sin
egen noggrannhet och tillförlitlighet (Electronic
Industries jan. 1958 s. 5). J-R Törnquist

andras erfarenheter

Stabilisering av ölets proteiner

Öl blir grumligt, om det lagras för länge, och
fällningen består troligen av proteiner och tanniner.
Under vörtens kokning denatureras och sönderdelas
de ur maltet utlösta proteinerna. Något eller några
av molekylfragmenten reagerar med tanniner från
humle och malt till proteintanninkomplex. För att
undvika fällningar har man därför sökt metoder att
öka ölets äggvitestabilitet utan försämring av dess
skumkvalitet.

I Kanada har man föreslagit utfällning av tanniner
med polyvinylpyrrolidon (PVP). Detta ämne
används som blodplasmaersättning (Tekn. T. 1952
s. 229) och är fullständigt ofarligt att förtära. Man
sätter en genom förförsök noga fastställd mängd
PVP (vanligen 3—4 g/hl) till det filtrerade ölet
2—3 veckor innan det skall tappas, ölet filtreras
sedan åter omedelbart före tappningen så att
PVP-tanninfällningen avlägsnas.

Denna metod ger emellertid bara en obetydlig
ökning av ölets hållbarhet och har dessutom
nackdelen att en ytterst noggrann dosering är
nödvänd-dig, eftersom för litet eller för mycket PVP ger
sämre utfällning. I många fall grumlas också ölet
vid pastöriseringen.

Då avlägsnande av tanninernas verkan dock kunde
väntas medföra en ökning av hållbarheten utan att
skummet skadas har PVP:s inverkan på ölets
tanniner studerats närmare i Sverige. Härvid fann man
att PVP med en medelmolvikt av mindre än ca
15 000 inte ger fällning i öl vid någon
koncentration. Vidare konstaterades att tillsats av t.ex. 15 g/hl
ger en avsevärd ökning av ölets hållbarhet trots att
ingen tanninfällning erhålls.

På grundval av de erhållna resultaten har man
utarbetat ett tekniskt förfarande. En PVP med
medelmolvikt ca 11 300 används. Erforderlig tillsats kan
bestämmas genom jämförelse av hållbarheten hos
ett antal ölprov försatta med olika mängder (1—30
g/hl) PVP. Den effektivaste koncentrationen kan
vara olika stor för olika ölsorter och olika för olika
bryggerier, men den varierar obetydligt för samma
ölsort, tillverkade vid samma bryggeri (S Berntsson
i Svensk Bryggeritidning dec. 1957 s. 335—339). SHl

Tillväxthormoner ur högre växter

För bara något år sedan upptäckte man
gibberel-linerna hos vissa mögelsvampar, främst Gibberella
fujikuroi (Tekn. T. 1957 s. 56). Nu har man
extraherat gibberellinliknande ämnen ur högre växter,
såsom bönor och gurka. Man har ännu inte rett ut

TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:42:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1958/0552.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free