Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 20 - Jaktvapens konstruktion, av Eric Claesson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
patroner. Det finns emellertid också
hagelbössor av repetertyp med framstocksrörelse. Med
dessa skjuter man lika fort som med en
halvautomat. Det finns dock inget som hindrar
användning av dessa s.k. pumpvapen för
obegränsat antal skott.
Ljuddämpare får icke anbringas på jaktvapen.
Kundens smak
Jägaren är ofta traditionsbunden. Visserligen
sker en förskjutning från äldre jaktvapentyper,
men den är inte så snabb som de nyare
typernas överlägsenhet borde motivera.
Förstocken på en studsare bör vara så grov,
att den ger möjlighet till gott grepp. Att här i
landet sälja vapen med sådana förstockar har
emellertid visat sig nästan omöjligt. Kunderna
föredrar de elegantare smala förstockarna.
Far och farfar brukade ha kindstöd och
pistolgrepp på sina hagelbössor, och trots att
ingendera hör hemma här, dominerar dessa
äldre typer.
Hagelbössan med öppna hanar —
hanbössan — borde ha spelat ut sin roll och ersatts
av s.k. hammerlessvapen (med inbyggt
hansystem). Det är dock många jägare, som, ofta
av traditionella skäl, biter sig fast vid
hanbössan.
Siktet för studsaren är numera oftast s.k.
knoppkorn i förening med fast sikte med
U-skåra. Det är ur många synpunkter bättre att
använda stolpkorn, bl.a. därför att man har
lättare att hålla rätt höjdläge med ett sådant korn.
Ännu för ett 20-tal år sedan såldes praktiskt
taget bara vapen med stolpkorn men plötsligt
skedde en omsvängning till knoppkorn. Här
tycks traditionen å andra sidan inte ha spelat
någon roll!
Konstruktionsdetaljer
Efter dessa reflexioner kring vissa av de
grundläggande problemen vid konstruktion av
jaktvapen, skall några olika konstruktionsdetaljer
diskuteras.
Låsning
Mekanismtyperna skils åt främst genom det
sätt, på vilket hoplåsningen sker mellan
slutstycke och låda eller låda och pipa. Den
vanligaste studsarmekanismen bygger på Mausers
konstruktion, som trots sin ålder fortfarande
anses vara bäst. Denna cylindermekanism
karakteriseras bl.a. av att den liar ett antal
låsklackar, som vid slutstyckets avslutande
vridning i lådan låser i spår i densamma. Idén kan
varieras, och flertalet moderna
vapentillverkare bygger på denna grundtanke, som i sin
enkelhet är genial, fig. 4.
Hammerlessmekanismen är oftast av typ
An-son Deeley, fig. 5. Huvudlåsningen ligger
mellan regel och pipklackar men kan förstärkas
genom förlängd spång ocli kryssbult eller
Pur-dey-förregling. När bössan bryts (fig. 5) förs
hävstängernas främre tappar ner av förstycket
och hanarna går i spänn. Samtidigt förs säk-
Fig. 6. Vanlig typ au räffling för studsare.
ringsregeln bakåt till säkringsläge, och
avtryckarna är spärrade.
A vfy ringsmekanism
Vanligtvis har man för avfyringen en
avtryc-karstång, som i sin tur påverkas av en
avtryckare. Avvägningen av
hävstångsförhållandena och ingreppens storlek är ofta kinkig.
Hur mycket trycket skall "väga" är en fråga
om tycke och smak. Normalt är trycket vid
hagelbössor ca 2 och vid studsare ca 3 kp.
På alla moderna studsmekanismer söker man
göra tändstiftets slaglängd så kort som möjligt.
Förr hade man ungefär 25 mm slaglängd ocli
nu ca 12 mm. Detta ger fördelen, att slagtiden
blir kortare och därmed minskas risken att
rubba vapnet, sedan man beslutat sig för att
skottet skall gå. Genom en särskild spännkurva
på slutstycket åstadkommer man på moderna
mekanismer att tändstiftet förs bakåt och
vapnet spänns redan då slutstyckshandtaget lyfts.
Hammerlessbössan har vanligtvis en
avfy-ringsmekanism för varje pipa. Avtryckaren
påverkar avtryckarstången, vars främre del
utformats så, att den passar in i ett "spänn" i
hanen, fig. 5. Framför allt för sportskyttebruk
utförs vapen ibland med s.k.
entrycksmeka-nism — ett enda tryck används och växlar
automatiskt från den ena till den andra
av-fyringsmekanismen.
Fig. 7. Pipa med förhöjd, ventilerad spång.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
