Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 20 - Jaktvapens konstruktion, av Eric Claesson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 8. Toppmonterad kikare.
Säkring
Den gamla säkringen på
militärmausermeka-nismen med sin "flagga", som skulle föras till
höger och vänster var av god konstruktion
(fig. 4), men den kolliderade ofta med kikaren,
då sådan monterades. Dessutom hade den en
viss förmåga att knäppa, vilket är en olägenhet,
då de flesta djurs hörsel är utomordentligt väl
utvecklad. Den moderna Husqvarna-säkringen
är därför flyttad till höger sida av lådstjärten,
och den ger minsta möjliga ljud vid osäkring.
Säkringen måste ges en sådan utformning
eller sådan "signal", att det klart syns om
vapnet är säkrat eller osäkrat. Förskräckande
nog utgörs hagelbössans säkring oftast bara av
en spärr över avtryckarna. Det är detta som
gör det så farligt att med kolven slå ihjäl det
villebråd man inte på normalt sätt lyckats
döda. Böjningarna i kolven när slaget utdelas
är ofta tillräckliga för att utlösa nästa skott.
En del hagelbössor har s.k. dubbelsäkring.
Dess uppgift är oftast att fånga upp hanarna
om deras spänn skulle släppa
avtryckarstäng-ernas spetsar. Det är en osmaklig säkring,
eftersom olyckan då så att säga redan är på
väg. Andra dubbelsäkringar arbetar därför
ined idén att säkra avtryckarstänger eller
hanar och hindra dessa båda element att röra
sig och därmed utlösa vådaskott.
Pipa
Denna måste under alla förhållanden ha sådan
styrka, att den står emot trycket. Som nämnts
påverkar precisionskravet även pipans dimen-
Fig. 9. Några olika typer av halvmantlade kulor.
sionering. Räfflingen måste avvägas efter den
kula man avser att skjuta ocli det finns en
mängd olika utföranden, t.ex. enligt fig. 6.
Hagelbössans lopp är oftast cylindriskt,
bortsett från patronläget och den s.k.
trångborrningen. Denna återfinns i de flesta
hagelbössors mynningsdel och utgörs av en åtstrypning,
som är mer eller mindre kraftig. När
"hagel-klumpen" passerar genom trångborrningen
sammanpressas den, och haglen kommer
populärt talat att klibba ihop en aning efter denna
procedur. Detta har till följd, att spridningen
blir mindre och möjligheterna att utnyttja
bössan på längre håll ökas något. För enpipiga
vapen använder man ibland ställbara
trång-borrningsanordningar.
Som förut antytts tillverkas hagelbösspiporna
oftast var och en för sig, varefter de löds fast
vid en pipklack, vanligen med silverlod.
Över-spång och underspång tennlöds till piporna.
Tennlödningens styrka är inte särskilt stor.
Att man för kvalitetsvapen fortfarande håller
fast vid tennlod har sin förklaring i att hårda
lod kräver sådan smälttemperatur som
inverkar ofördelaktigt på pipornas
hållfasthetsegenskaper. Pipans svagaste del ligger strax bakom
mynningen, vilken ej upphettas vid den förut
nämnda klacklödningen med silverlod.
Hagelbössor för sportskytte förses ibland —
vare sig de är en- eller tvåpipiga — med s.k.
förhöjd, ventilerad spång. Dess uppgift är dels
att höja siktlinjen för att därmed hindra
pipmynningarna att skymma målet, dels att
genom luftcirkulation kyla pipsystemet och
hindra värmeflimringen, fig. 7.
Siktmedel
Sikte och korn på jaktstudsaren ersätts ibland
av hålsikte och korn. Kornet kan som nämnts
ha formen av knoppkorn eller stolpkorn.
Hålsiktets överlägsenhet framför det vanliga
siktet ligger i att man visserligen ser siktringen
suddigt men att ögat ändå har god förmåga att
centrera kornet. Den längre visirlinjen bidrar
också till bättre resultat.
Kikarsikte, fig. 8, blir vanligare och
anledningen är samma som när det gäller övergång
från vanligt sikte till hålsikte — ögats förmåga
att klart uppfatta sikte, korn och mål är
begränsad, framför allt hos äldre människor.
Kikarens stora fördel ligger inte, som så många
tror, främst i att den förstorar utan i att den
förlägger bilden av mål och hårkors till
samma plan.
U t veckli ngs tendense r
Om utvecklingen kan kanske följande sägas
utan att felrisken är alltför stor.
Hagelbössor
Med de stigande arbetslönerna blir dagens
dubbla hagelbössor allt dyrare. Deras
konstruktion — som bl.a. av traditionella skäl endast
långsamt undergår förändringar — kräver
mycket handarbete. De relativt billiga, i stor
TEKN I SK TIDSKRIFT 1958 559
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
