Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 20 - STF i april
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stod den under samma tid praktiskt taget stilla
genom att här den minskade arbetsinsatsen
kompletterats av förbättrade byggmetoder. Efter 1950 har
produktiviteten inom byggfacket stigit starkt, främst
på grund av det tilltagande elementbyggeriet. I
diskussionen yttrade sig bland andra Olle Sturén
om behovet av en skärpt standardisering inför
Europamarknaden.
Bo Westerberg, ordförande i Sifeo, förde klubban
på Royal och inledningsvis redogjorde han här bl.a.
för den på initiativ av Sifeo bildade
Energiekonomikommittén som arbetar med hur man skall spara
på bränslen och andra energiformer.
Bengt Brunes i Rosenblads Patenter gav en del
synpunkter på "Ingenjörernas
räntabilitetskalkyler". Frågan "Kan vi förbättra bostädernas
bränsleekonomi?" diskuterades av Ingmar Eneborg i
Statens Nämnd för Byggnadsforskning, och han
framhöll särskilt betydelsen av effektiv värmeisolering
av väggar, användning av treglasfönster samt
önskvärdheten att verkningsgraden för små oljeeldade
pannor förbättras.
"Har värmepumpen en framtid i Sverige?" var en
fråga som Töre Brandin i Stal sökte besvara. Efter
en genomgång av värmepumpens princip och
villkoren för dess utnyttjande konstaterade Brandin,
att antalet projekt som ej genomförts är stort i
förhållande till utförda anläggningar.
Värmepumpen kommer dock troligen att gynnas vid en i
framtiden förväntad knapphet på fossila bränslen, och
vid en allmännare användning är det utsikter att
anläggningskostnaderna sjunker.
Magnus Oledal, KTH, och Sixten Englesson, Flygts
Pumpar, hade ett "Samtal kring pumpen", av vilket
det bl.a. framgick den stora betydelsen av en
riktig dimensionering av pumpanläggningar, så att
man inte i onödan stryper bort en stor del av
pumpeffekten. Vid mycket stora pumpar och varierande
belastning kan det vara motiverat med en
kontinuerlig varvtalsreglering, och i mindre
anläggningar kan man ha en särskild mindre pump, om
belastningen under en längre tid är liten.
Regleringsfrågor behandlades även av Per Olof
Alfredsson vid Svenska Fläktfabriken i föredraget
"Fläktar — verkningsgrader och
regleringsekonomi". Här visades för såväl centrifugal- som
axial-fläktar diagram över tryck, driveffekt och
verkningsgrad som funktion av genomflödet vid olika
regleringsmetoder med särskild hänsyn till
rökgasfläktar.
I föredraget "Tryckluftanläggningars ekonomi"
uppehöll sig Carl-Herbert Dieden, Atlas Copco, bl.a.
vid utnyttjandet av kompressionsarbetet för
värmeändamål. En ofta betydande post i
tryckluftanlägg-ningarnas ekonomi är förlusten genom läckning,
som man emellertid genom noggrann kontroll i
många fall kan nedbringa avsevärt (Tekn. T. 1956
s. 725).
Sverre Jenssen vid Rosenblads Patenter redogjorde
i föredraget "Värmeväxling" för en metod att
ekonomiskt dimensionera värmeväxlare, och slutligen
beskrev Carl-Axel Wannerskog, SKF, några
regleringssystem i föredraget "Ekonomin vid automatisk
reglering".
Någon diskussion blev det inte, och det var väl
heller inte meningen, då någon sådan inte var
uppsatt på programmet.
Stämma
Årets stämma under Bo Ekelund som ordförande
hade att behandla, utom sedvanliga val samt
styrelse- och revisionsberättelser, ett av styrelsen fram-
lagt förslag till ändring av föreningens stadgar.
Detta förslag som framlagts med anledning av vissa
oklarheter om den allmänna avdelningens ställning
och verkan inom föreningen möttes av hårt
motstånd, framför allt från SVR och SER. Dels
befarade man att den allmänna avdelningen skulle bli
en billig inkörsport för ekonomiskt sinnade
ingenjörer, dels kämpade man rent principiellt mot att
inom STF skall finnas avdelningar som icke har
motsvarighet i utbildningslinjer vid de tekniska
högskolorna.
Den flera timmar långa debatten på denna punkt
var dock endast skumningar på ytan från den
organisationsvånda som fortfarande skakar föreningen
och dess delar och anslutna grupper. Djupt oroande
är att många i föreningslivet aktiva fortfarande mer
identifierar sig med delgruppen än med
civilingenjörskåren i dess helhet och att intresset för inre
procedurfrågor är så mycket större än för de stora
sakfrågorna. Hindrande för utvecklingen står också
de som ständigt överbetonar skillnaden mellan
ideellt och fackligt arbete.
Den växtvärk som föreningen nu lider av måste
snabbt och kanske radikalt lösas och en stark
organisation skapas, där med ett minimum av byråkrati
samtliga för ingenjörskåren väsentliga frågor kan
behandlas och ingenjörernas intressen tillvaratas.
Den föreslagna stadgeändringen bordlades.
Sammanträden
Automatiska räknemaskiner med mer än 50 000
elektronrör kommer aldrig att byggas sade Erik
Stemme vid SER.s sammanträde den 11 april då
han talade om "Utvecklingstendenser inom området
för elektroniska data- och beräkningsmaskiner".
Orsaken är de utomordentliga krav på tillförlitlighet
som måste ställas på komponenterna när man
kommer till dessa stora system. Nu hoppas man på
transistorer och kryotroner; de senare har dock än
så länge otillfredsställande högfrekvensegenskaper.
I avvaktan på bättre komponenter för de räknande
kretsarna ägnar man nu världen över stor
uppmärksamhet åt in- och utenheterna. Dessa har i
många fall utgjort den faktor som begränsat
maskinernas utnyttjande. Snabbskrivare för upp till 5 000
rader per minut har dock nu konstruerats.
Apparater som läser maskinskriven text befinner sig på
utvecklingsstadiet.
Vid SER:s andra sammanträde för månaden, den
21 april, talade Jan Schnittger från Stal om
"Gasturbiner för elkraftproduktion". Schnittger
redogjorde inledningsvis för vad en gasturbin är, hur en
gasturbininstallation ser ut, hur den körs och
regleras samt hur dess ekonomi ter sig.
Framställningen exemplifierades med den nya 10
MW-installa-tionen i Varberg (Tekn. T. 1958 s. 491) och med ett
under byggnad varande aggregat i Västerås för
40 MW.
En stor mängd frågor från auditoriet vittnade om
intresse för bl.a. buller, bränsle och korrosion.
Föredragshållaren uppgav, att gasturbinen i Sverige
ekonomiskt med framgång kan konkurrera med
alla andra former av värmekraft vid nu aktuella
utnyttningstiden
Professor Sven Lundberg från CTH var föreläsare
vid Mekaniks årsmöte den 15 april. Han talade om
"Gasol som motorbränsle" och om "CTH:s nya
förbränningsmotortekniska laboratorium".
Undersökningar av det förra har skett vid det senare.
Gasolen utgörs av en blandning av butan och
propån och levereras i flytande form. Vid användning
till motordrift måste den först förgasas i härför av-
TEKN I SK TIDSKRIFT 1958 557
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
