Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 21 - Nybyggen - Regleringsdammen i Montargil, av S Angelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 2. Jorddammen i Montargil.
Fig. 3. Energiomvandlare vid omloppstunnelns utlopp.
Fig. 4. Omloppstunnel och utskovsparti vid Montargil.
Huvudarbetet i Montargil är jorddammen, som blir
43 m hög, med ca 1 milj. m3 fyllningsmassor, fig.
1 och 2. Den var i augusti 1957 uppförd till en höjd
ca 5 rn under krönet och torde nu vara färdig.
Massorna transporterades med Euclid-truckar från ett
sidotag strax under den blivande dämningsgränsen
till dammen. Packningen skedde med traktorer och
fårfotsvältar. Torrpackning användes, vilket med
hänsyn till klimatet är ganska självklart, speciellt
som vattenmängden i floden under sommaren
knappast är ens så stor att den skulle räcka till en
våtpackning.
För avbördning av vattnet under byggnadstiden har
en omloppstunnel utförts. Intaget till denna är belt
betonginklätt och är väl utformat med hjälp av
modellförsök för att man skall uppnå god
avbördning. Några avstängningsanordningar i
uppströmsänden finns inte. Tunneln har en diameter på 8,1 m
dvs. en area på drygt 50 m2. Högvattenföringen är
765 m3/s. Vid utloppet har utförts en
energiomvandlare med betongtänder i avslutningen för att hindra
erosion i älvbotten och stränder nedströms
dammen, fig. 3.
Omloppstunneln ingår även i den färdiga
anläggningen för avbördning av flodvatten genom en
intressant konstruktion, fig. 4. På lämplig höjd mitt över
tunneln byggs det permanenta utskovspartiet med
fyra 3 X 11,5 m utskov placerade som ett
kvadratiskt torn och i centrum går man ned med ett
vertikalt schakt med 8,1 m inre diameter, vilket
efterhand inklädes med betong. Detta ansluts till
omloppstunneln så som framgår av figurerna.
Själv-reglerade segmentluckor kommer att användas och
regleringen kommer att ske med pontoner inbyggda
i hörntornen i utskovspartiet.
För att minska de bekymmer som sammanhänger
med avstängning av omloppstunneln för
dämnings-upptagningen kommer man efter sista
högvattenperioden att till större delen gjuta igen tunneln
uppströms utskovsschakiet samtidigt som man utför
övergången mellan detta och den permanenta delen
av tunneln. I betongproppen ingjutes en tub med
1,5 m diameter och man behöver alltså sedan
utföra avstängningslucka för knappt ca 2 m2 i stället
för 50 nr.
Kraftstationen placeras vid motsatta stranden och
kommer att arbeta med en medelfallhöjd av 20 m.
Från det djupt belägna intaget uppströms dammen,
leds vattnet genom en 290 m lång stålklädd
tilloppstunnel med diametern 2,5 m till den nedströms
dammen placerade kraftstationen. Elproduktionen är
här mera en biprodukt och den installerade effekten
blir endast 4 MVA med en årsproduktion av 5
MkWh.
Även vid Maranhao utförs en jorddamm.
Dammhöjden blir där något mer än 50 m, krönlängden
ca 200 m och fyllningsmassorna något under 0,6
milj. m3. Dammen läggs i en tvär krök i floden och
tunnlar för vattenavbördning och maskinstation skär
genom udden. Principlösningen med ett schakt från
de permanenta utskoven till omloppstunneln är
densamma som i Montargil men i stället för
utskovs-tornet utför man här två bredvid varandra
placerade utskov, vilka leder vattnet genom ett lutande
schakt till omloppstunneln, fig. 5. Kraftstationen får
här en fallhöjd varierande mellan 24 och 42 m, en
installerad effekt av 7,5 MVA och en årsproduktion
av 11 MkWh.
De genom dammarna skapade sjöarna får en längd
av ca 20 km vardera. För att förbättra
odlingsförhållandena i nedre delen av dalen dämmer man
alltså över inte oväsentliga markområden i övre delen
och måste även riva en del bostäder.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 5 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
