Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 22 - Statens företagsformer. Skäl för bolagsformer, av Erik Grafström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Statens företagsformer
Skäl för bolagsformer
Generaldirektör Erik Grafström, Stockholm
Statlig affärsverksamhet drivs av staten dels
genom de statliga affärsverken, dels genom
självständiga rättssubjekt, nämligen de statliga
eller halvstatliga aktiebolagen. Anledningen till
att i vissa fall verksformen och i andra fall
bolagsformen valts är långt ifrån av det
systematiska slaget eller beroende av generella
ställningstaganden. Man kan inte hävda
att verksformen valts, där samhällsaspekterna
på verksamheten varit särskilt betydande, och
bolagsformen, där dessa aspekter haft mindre
betydelse. Man kan t.ex. nämna Domänverket
å ena sidan och de statliga tobaks- och
vin-och spritbolagen å andra sidan. De senares
verksamhet är i hög grad beroende av de
samhälleliga aspekterna. Bolagsformen har
framför allt kommit till användning för den
affärsverksamhet, som det allmänna upptagit under
de sista 30—35 åren. De flesta av våra 41
hel-och halvstatliga självständiga bolag, har
tillkommit under de sista 20 åren.
Utvecklingstendensen synes vara att under ett tidigare
skede verksformen användes för det allmännas
affärsverksamhet medan under senare
decennier det allmänna av olika, ofta varierande
skäl, i regel använt aktiebolagsformen.
Diskussion om båda formernas lämplighet
eller olämplighet liar under hela tiden pågått.
Här skall lämnas därhän den mer politiskt
betonade argumentering som menar att staten
över huvud taget skall begränsa sin
affärsdrivande verksamhet så långt som möjligt. Gör
man det, skall man finna att det mycket sällan
förekommer att man föreslår ombildning av
de statliga bolagen till statliga affärsverk. Det
förefaller som om detta på något sätt ändå
skulle betraktas som ett steg tillbaka i
utvecklingen. Ingen har såvitt jag vet föreslagit att
338.95(485)
exempelvis LKAB eller Tobaksmonopolet
skulle omorganiseras till statliga affärsverk.
Vad som diskuteras i fråga om de statliga
bolagen är formerna för ägarepartens utövande
av sina funktioner i bolaget och insynen i
företagen från ägarepartens sida. Konkreta
förslag i dessa ämnen, ämnade att undanröja de
olägenheter, som ur det allmännas synpunkt
anses förenade med ett onyanserat tillämpande
av nuvarande aktiebolagslag på de statliga
företagen, skulle utan tvivel underlätta ett
ställningstagande till vilken organisationsform,
som i de enskilda fallen kunde anses
lämpligast.
Däremot har det hela tiden tett sig aktuellt för
de flesta att antingen närma de affärsdrivande
verkens arbetsformer och
verksamhetsbetingelser till dem, som gäller för aktiebolag, eller att
helt överföra affärsverken till aktiebolag. I
själva verket har efter 1911 års budgetreform,
varigenom grunderna för de nuvarande
affärsverkens status utformades, en omfattande
diskussion hela tiden pågått i dessa frågor. Man
kom då också in på frågan att finna en helt
ny företagsform. Dessa ansträngningar ledde
ej till resultat. Därmed blev det å ena sidan så,
att nytillkommande statliga företag
organiserades som statliga bolag, medan
affärsverksformen kom att bestå för de tidigare statliga
företagen.
Det vore beklagligt om tveksamhet från den
enskilda företagsamhetens sida att med
hänsyn till fruktan för en ytterst statsburen
konkurrens tillstyrka friare och smidigare
företagsformer för de affärsdrivande verken och
tveksamhet från det allmännas sida att
starkare än nu medge de affärsdrivande verken
att i sina verksamhetsformer avvika från vad
som gäller för annan offentlig förvaltning,
skulle samverka och resultera i att vi tvingades
kvarhålla de affärsdrivande verken i
organisationsformer, som sedan mycken lång tid
tillbaka ansetts vara mogna för reform.
Man får ibland höra, att de affärsdrivande
verken skötts och sköts på ett föredömligt sätt
och att därför skälen till förändringar ej är så
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 5 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
