Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 22 - Rationell arbetsplatsplacering i verkstäder, av Bertil von Alfthan - 10 milj. brt handelsfartyg under byggnad, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tabell 2. Antalet satser, som månatligeli överföres mellan alla arbetsplatser
[-Mottagning-]
{+Mottag- ning+} Förråd eller lagring [-Kapning Råbearbetning Svarvning Borrning Fräsning Riktning Hopfogning Granskning Utexpediering-] {+Kap- ning Råbear- betning Svarv- ning Borr- ning Fräs- ning Rikt- ning Hopfog- ning Gransk- ning Utexpe- diering+}
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11
Mottagning ........ (1) 600
Förråd eller lagring (2) 400 100 100
Kapning ........... (3) 350 50
Råbearbetning ..... (4) 100 450
Svarvning ......... (5) 50
Borrning .......... (6) 100 150 100
Fräsning .......... (7) 50 450 100
Riktning........... (8) 200 250
Hopfogning ........ (9) 500
Granskning ........ (10) 600
Utexpediering ...... (11)
3 och vidare till svarvning 5 osv. På samma
sätt behandlas och noteras alla övriga inre
transporter.
I samma tabell, nedre delen, är antecknat, att
produktionen av artikeln A är 1000 per månad
i satser om 20 åt gången, vilket ger 50 satser
per månad. På dessa siffror grundar sig sedan
uppskattningarna av de på varje given punkt
(arbetsplats eller maskin) erforderliga
golv-utrymmena.
Nästa steg är att göra en uppställning, tabell 2,
över det månatliga antalet satser, som vandrar
mellan de 11 olika platserna. Så t.ex. finner
man, att 450 satser per månad vandrar från
råbearbetningen 4 till fräsningen 7.
Av tabellerna torde redan tydligt ha framgått,
att det ingalunda är något enkelt och lättlöst
problem att fastställa vilken som är den bästa
placeringen av de olika maskinerna och
arbetsplatserna. Man kan icke ånge någon klar
formel eller ekvation, som ger ett klart och
entydigt svar. Det är nödvändigt att treva sig fram
till en lösning.
Detta går så till att man till en början lämnar
de för varje enskild arbetsplats eller maskin
Fig. 3. Diagram över utplacering av arbetsplatserna
med hänsyn tagen till behov av golvutrymme.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 5 79
erforderliga golvutrymmena utan avseende och
låter varje operation representeras av sitt
ordningsnummer 1 —11. De 11 siffrorna omskrivs
med var sin cirkel, och de ritas in på en
schematisk "karta" över arbetslokalen. Cirklarna
förbinds med linjer, och invid dessa inskrives
ur tabell 2 antalet satser, som månatligen skall
vandra från en punkt till en annan. Därigenom
får man en överblick över de enskilda inre
transporternas relativa betydelse.
I denna första skiss har man som regel icke
inplacerat samtliga punkter i det idealiska
inbördes läget. Genom successiva, försöksvisa
ändringar kan man leta sig fram till en bra
lösning (fig. 1 och 2). Sålunda finner man t.ex.
efter att ha granskat fig. 1, att det är bättre
att flytta punkten 4 till vänster om punkten 7
mellan punkterna 2 och 6, för att åstadkomma
dess förbindelser med 2 och 6 utan att störa
dess förbindelser med 3 och 7.
Det kan härvid inträffa, att vissa i sig själva
önskvärda förbindelser måste offras för att
man t.ex. skall kunna ta vederbörlig hänsyn till
de olika förbindelsernas viktighetsgrader. I
praktiken kommer man ofta att stöta på ännu
mera invecklade förhållanden än i det här
visade exemplet.
Därefter återstår ännu att ta med i
beräkningen storleken av de erforderliga
lagringsutrymmena. Dessa representeras bäst av rektanglar,
vilkas ytor är proportionella till de behövliga
ytorna, fig. 3. Också här gäller det att "treva
sig fram" med successiva försök tills man når
fram till en så bra lösning som möjligt.
Bertil von Alfthan
10 milj. brt handelsfartyg under byggnad.
Enligt Lloyd’s Registers statistik hade den 31 mars
1958 det under byggnad varande handelstonnaget
ökat till 1 732 fartyg om 10 065 459 brt mot 1 681
om 9 947 977 brt vid årsskiftet 1957/58.
Storbritannien och Nordirland bygger 22,5 °/o av totaltonnaget,
Japan 14,5 °/o och Tyskland 10,5 °/o; Sverige står
för 5,6 %>.
Under byggnad varande tankfartyg var 363 om
5 052 802 brt, dvs. 50,2 °/o av totaltonnaget. N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
