Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 23 - Andras erfarenheter - Polyamider av metaxylylyendiamin, av SHl - Nya material - Klorerad polyeter — en kemiskt resistent plast, av SHl - Kiselnitrid som eldfast material, av SHl - Högrent aluminium, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Polymerer av m-xylylendiamin och flera tvåbasiga
syror har smältpunkter som ligger mellan
motsvarande pentametylendiamin- och
hexametylendiamin-polymerers. Polymetaxylylenadipinsyraamid i
kristallin form smälter t.ex. vid 243°C och har
forin-beständighetstemperaturen 200°C. Därför bör man
med m-xylylendiamin kunna framställa polyamider
för användning till fibrer, folier och material för
formsprutning (E F Carlston & F G Lum i
In-dustrial & Engineering Chemistrv aug. 1957 s. 1239
—1240). * SHl
nya material
Klorerad polyeter—en kemiskt resistent plast
Av klorerad pentaerytritol tillverkas nu i USA en
ny termoplast vars strukturenhet är —CH2C(CH„C1)2
CtLO—-. Dess formbeständighetstemperatur är 85°C
vid 18,5 kp/cm" spänning och 150°C vid 4,6 kp/cm2;
dess täthet är 1,4 g/cm3 och dess vattenabsorption
omärklig.
Plastens volym ändras obetydligt vid stelnandet
och den kristalliserar snabbt vid 90—95°C varigenom
den kan ge spänningsfria formsprutade delar med
snäva dimensionstoleranser och stabil form. Plasten
anses lämplig när man önskar ett material med stor
kemisk resistens, bättre bearbetbarhet än
fluorplasternas och större värmebeständighet än PVC:s
och polyvinylidenklorids (G M Kline i Modern
Plastics jan. 1958 s. 154). SHl
Kiselnitrid som eldfast material
Utmärkande för kiselnitrid är dess enastående
resistens mot flytande icke-järnmetaller och dess
utmärkta kemiska stabilitet vid hög temperatur.
Nitri-den motstår också smält stål och gjutjärn under
kortare tid. Den har en brottgräns mellan
aluminiumoxids och kiselnitridbunden kiselkarbids (Tekn.
T. 1956 s. 471). Vidare har den god resistens mot
snabba temperaturväxlingar. Dessa egenskaper har
gjort att kiselnitrid används till
raketmotormunstyc-ken, till rör för termoelement i smält aluminium
samt till deglar och skepp bl.a. vid zonsmältning.
Kiselnitrid har ingen smältpunkt vid atmosfärstryck;
den sublimerar vid 1 900°C och kan användas i
inert eller reducerande atmosfär vid upp till 1 870°C.
Tunnväggiga skyddsrör för termoelement har kylts
i stillastående luft från 1 870°C till rumstemperatur
utan att de spruckit. Det är därför inte nödvändigt
att förvärma sådana rör innan de används vid hög
temperatur, men förvärmning ökar deras livslängd.
Materialets värmeledningsförmåga är mycket låg.
Kiselnitrid angrips inte av aluminium vid upp till
980°C, av bly vid 400°C, tenn vid 300°C eller zink
vid 550°C; magnesium angriper något vid 750°C
och koppar starkt vid 1 100°C. Materialet är
resistent mot starka syror utom fluorvätesyra, mot klor
och svavelväte, saltbad av NaN03 och NaN02 vid
350°C och av NaCl och KC1 vid 790°C. Det angrips
av mer än 25 %> natriumhydroxidlösning, smälta
alkalier och vissa saltsmältor, såsom NaCl + KG1
vid 900°C, NaB(Si03)2 + V205 vid 1 100°C och
NaF + ZrF, vid 800°C.
Man tillverkar kiselnitriddelar genom gjutning av
en suspension, torkning och sintring. Experiment
har visat att man också kan använda pressning och
sintring eller strängsprutning. Man formar
kiselpul-ver och sintrar i kvävgas. Storleken av de delar som
kan framställas bestäms av sintringsugnen och av
svårigheterna att hantera de mycket bräckliga
formstyckena före sintringen. Färdiga delar kan
bearbetas med hårdmetallskär, men de spricker härvid
lätt. De är svåra att slipa (T F Frangos i Materials
in Design Engineering jan. 1958 s. 115—117). SHl
Högrent aluminium
Aluminium av vanlig handelskvalitet har 99,0 °/o
renhetsgrad; föroreningarna är huvudsakligen järn,
kisel och litet koppar, zink och mangan. Man kan
emellertid också industriellt framställa aluminium
med minst 99,99 °/o renhetsgrad; i Schweiz har
denna produkt tillverkats under handelsnamnet
Raf-final sedan början av 1930-talet. Mindre kvantiteter
har framställts i USA och Kanada sedan 1953. I
Tyskland tillverkas nu 2 500—3 000 t/år; materialet
betecknas där AL 99,99 R. Den västliga världens
förbrukning torde nu vara ca 12 000 t/år.
Högrent aluminium har större duktilitet, elektrisk
konduktivitet, kemisk stabilitet och
reflexionsförmåga än vanligt handelsaluminium. Det får också
optiskt renare oxidskikt vid anodoxidering. Mycket
små mängder järn eller koppar minskar Raffinals
kemiska resistens betydligt. Magnesium upp till
0,6 °/o och zink, kisel och mangan upp till 0,4 "/o
har däremot knappast någon inverkan på materialets
korrosionsresistens.
Aluminium för elektriska ändamål har i USA
ca 99,5 °/o renhetsgrad och en konduktivitet som är
61,3—61,8 0/o av den internationella
kopparnorma-lens; särskilt mangan minskar konduktiviteten.
Högrent aluminium har liten hållfasthet (tabell 1).
Därför tillverkar man med detta som bas
legeringar, innehållande magnesium eller magnesium och
kisel, under handelsnamnen Reflectal 5 (0,5—1,0 °/o
Mg), Reflectal 20 (1,5—2,5 °/o Mg) och Reflectal 107
(0,5—1,0 % Si, 0,2—1,0 °/o Mg). Den sistnämnda
legeringen kan utskiljningshärdas. Den är nu
tillgänglig i Europa som stång, profiler och tråd.
Magnesiumlegeringarna kan lätt kallbearbetas. Reflectal
107 kan bearbetas med skärande verktyg efter
upplösningsbehandling.
Såväl det rena aluminiet som legeringarna har
synnerligen stor reflexionsförmåga; för valsad plåt är
den 76—80 °/o, för mekaniskt polerad 80—83 »/o och
Tabell 1. Raffinals och Reflectals mekaniska egenskaper
Brottgräns
kp/cms
0,2-gräns
kp/cm2
Förlängning
«/o
Hårdhet
Brinell
Raflinal:
halvhård ........................700— 980 595— 910 10—30 20— 25
hård ................. 980—1 295 910—1 190 4— 6 25— 35
strängpressad ..............385— 595 140— 280 30—50 12— 16
Reflectal 5:
halvhård ............ 1 085—1 400 910—1 190 10—15 25— 35
hård ................. 1 295—1 505 1 190—1 400 8—12 30— 40
Reflectal 20:
halvhård ............ 1 890—2 205 1 G10—1 890 5—10 55— 65
hård ................. 2 205—2 485 1 890—2 205 3— 8 60— 70
Reflectal 107:
härdad .............. 1 995—2 975 1 505—2 485 5—15 80—100
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 5 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
