Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 23 - Hänt inom tekniken - Nordiska Institutet för Teoretisk Atomfysik - De första träteknikerna från STI - Ostkustbanan färdigelektrifierad - Statens provningsverksamhet överses - Författarskap och redigering inom tekniken - Svensk ventilation i danskt hotell - Nya tidskrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustafson och vid Stockholms Högskola Oskar Klein
för tiden 1 juli 1958—30 juni 1959. Förordnandet
innebär en förlängning av det nu gällande.
De första träteknikerna från STI. Från den i
samarbete med Träforskningsinstitutet och
träindustrins branschorganisationer 1956 inrättade
fackavdelningen för träteknik vid Stockholms Tekniska
Institut utexaminerades den första gruppen
ingenjörer i maj 1958.
Ostkustbanan färdigelektrifierad. Den 28 maj
1958 hade den 116 km långa bandelen Härnösand—
Sollefteå—Långsele eltågspremiär och därmed är
hela Ostkustbanan elektrifierad, från Gävle till
Långsele. Ostkustbanans elektrifiering har kostat 54,5
Mkr., varav 13,8 Mkr. kommer på sträckan
Härnösand—Långsele.
Sedan de banförstärkningar och -ombyggnader som
en elektrifiering alltid medför har blivit
genomförda, kommer mer betydande tidsvinster att bli
möjliga. Vidare kommer Ostkustbanan att bli en mer
betydande avlastnings- och reservbana för
stambanan.
Den festliga invigningen gällde dock mer än den
aktuella bandelen; den betecknade även slutet på en
epok i SJ:s historia. Alla större järnvägar i landet
som man avser att driva elektriskt är nämligen nu
färdigbyggda. På de sträckor där ångdriften
hädanefter skall försvinna, får dieseldriften ta vid, utom
på smärre undantagssträckor.
Den totala elektrifierade banlängden i Sverige
uppgår nu till 7 300 km. Tack vare en framsynt
standardisering förfogar Sverige och Norge tillsammans
över världens överlägset största sammanhängande
elbanenät, där samma lok kan rulla fram var som
helst.
Statens provningsverksamhet överses. Statens
Provningsanstalt har till uppgift att utföra
provningar och undersökningar av material,
konstruktionsdelar, instrument och apparater med avseende
på deras mekaniska, kemiska och fysiska
egenskaper och beskaffenhet samt att i övrigt åta sig
provtagningar, besiktningar, kontrolluppdrag och andra
uppdrag inom anstaltens kompetensområde.
Provningar och undersökningar utförs som regel på
begäran av offentliga myndigheter och institutioner
samt enskilda mot betalning. Dessutom utförs
tek-nisk-vetenskapliga undersökningar för utveckling
av-anstaltens arbetsmetoder och utarbetande av
provningsmetoder inom nya arbetsområden.
Kostnaderna täcks till största delen av inkomster
genom uppdrag. Budgetåret 1956/57 utgjorde
inkomsterna 2,24 Mkr. medan utgifterna för
avlöningar, omkostnader och utrustning uppgick till 2,47 Mkr.
Provningsverksamhet och forskning rörande
provningsmetoder förekommer på flera håll utanför
Statens Provningsanstalt och övriga egentliga
provningsinstitutioner. Bl.a. har under senaste
årtionden många branschforskningsinstitut kommit till
stånd, vilka vid sidan av sina forskningsuppgifter
rutinprovar råvaror och färdigprodukter. Vidare
har industrin i allt större utsträckning skaffat sig
egna laboratorier, som i viss omfattning också tar
emot provningsuppdrag utifrån.
Vid de tekniska högskolorna förekommer ett
intensivt forskningsarbete, vilket ofta resulterar i
metoder för provning av vissa egenskaper hos material
och konstruktionsdelar. Överhuvudtaget har de
ständigt utvecklade kraven på kvalitets- och
funktionskontroll på de flesta produktions- och
konsumtionsområden drivit fram ett stort antal provningsinsti-
tutioner, antingen som fristående enheter eller inom
ramen för existerande organisationer.
Provningsverksamheten utanför de egentliga
provningsanstalterna synes visserligen vanligtvis
tillgodose blott den provande institutionens eget
behov-av provningar och sålunda utgöra ett praktiskt
arrangemang. Det är dock tydligt att uppdelningen
medför dubbelarbete och även merkostnader genom
att ofta dyrbar teknisk utrustning anskaffas på flera
håll samtidigt. En samordning av
provningsverksamheten och en viss gränsdragning mellan olika
organ skulle kunna medverka till ett bättre
ekonomiskt utbyte av de samlade resurserna på
området. Frågan skall därför nu utredas med särskild
inriktning på Statens Provningsanstalts framtida
verksamhet och organisation.
För att verkställa översyn av den statliga
provningsverksamheten och dess organisation har
handelsministern såsom utredningsmän tillkallat
professor Folke Odqvist (ordförande), tekn. dr Bo
Adamson (sekreterare), byråchef Erik Berggren och
civilingenjör Lennart Simonsson.
Författarskap och redigering inom tekniken
har i USA, liksom även hos oss allt mer blir fallet,
varit föremål för mycket intresse, och ämnet har
tagits upp till diskussion i olika sammanhang (jfr
Tekn. T. 1955 s. 783).
Först och främst kan nämnas den fvra år gamla
Association of Technical Writers and Editors (334
West 12th Street, New York 14, N.Y.), TWE, som
inte endast samlar skribenter och redaktörer till
diskussioner och konferenser utan även verkar för
undervisning och vidareutbildning inom detta
speciella område, för framställning av läroböcker samt
för andra åtgärder som kan underlätta arbetet för
författare och redaktörer. Sammanslutningen utger
tidskrifterna Technical Writers’ and Editors’
Journal och TWE Newsletter (Tekn. T. 1958 s. 624).
Även American Chemical Societv’s Division of
Chemical Literature tog upp ämnet teknisk redigering
vid ett Symposium of Technical Editing i
september 1957. Institute of Radio Engineers har en
Pro-fessional Group ön Engineering Writing and Speech.
som ordnade ett möte i oktober 1957. MIT höll
sommaren 1957 en kurs "Editing Technical Reports".
En del material från dessa sammankomster finns
hos IVA:s upplysningstjänst.
Svensk ventilation i danskt hotell. Det nya 18-
våningars SAS-hotellet i Köpenhamn kommer att få
en uppvärmnings- och ventilationsanläggning enligt
system Velovent från Svenska Fläktfabriken. Luften
tillförs vid fönstren i varje rum varvid såväl
luftmängden som temperaturen kan regleras individuellt
utan att andra enheter i systemet berörs. Den totala
friskluftstillförseln är 42 000 m3/h.
Nya tidskrifter. "Stadsbyggnad" är sedan början
av 1958 namnet på gamla "Kommunalteknisk
Tidskrift", som Svenska Kommunaltekniska Föreningen
började utge 1935. I samband med namnbytet har
tidskriften fått ny typografi; omslaget är utvalt
bland 137 tävlingsförslag från Konstfackskolan.
Innehållet skall ökas. I första hand skall en del
kommunaltekniska områden, som tidigare varit
förhållandevis mindre företrädda, såsom
exploaterings-och fastighetsfrågor samt stadsplane- och
husbyggnadsfrågor, oftare behandlas. I ledare skall man
ta upp för stadsbyggandet viktiga spörsmål som kan
leda till vidare debatt. Man hoppas även att kunna
införa mer allmänbildande uppsatser skrivna
av-representanter för olika kulturområden.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 958 ()15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
