Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 24 - Ångkraftverk med överkritiskt tryck, av Torsten Widell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stone 1 t.ex. ca 65 %. En stor del av
överhettningsvärmet måste därför tas upp i eldstaden,
dels i strålningsväggar, vanligen i eldstadens
övre tredjedel, ocli dels i plattöverliettare som
hänger i eldstadstaket, fig". 4 ocli 5.
Avståndet mellan plattöveiiiettarna är för
Eddystone 1 ca 650 mm (fig. 5), och
rökgaserna har hastigheten ca 7,6 m/s vid inträdet
mellan plattorna ocli ca 11,3 m/s vid utloppet till
konvektionsdelen, där rökgastemperaturen vid
full last är ca 900° C.
De av Sulzer-Combustion Engineering byggda
pannorna för två steg mellanöverhettning är
uppdelade i två i det närmaste likadana
pannenheter, den ena för första steget och den andra
för andra steget mellanöverhettning. Båda
pann-delarna har identiskt lika högtrycksdelar,
individuell matning och reglering samt var och en
två luftförvärmare av Ljungström-typ. Även
ångpannan till Avon 8 har två eldstäder.
Mel-lanöverhettaren är här uppdelad på båda
pann-delarna. Ångpannorna som byggts av
Combus-tion Engineering har eldstäder med torr botten.
I de cykloneldade ångpannorna, tillverkade
av Babcock & Wilcox, tar man ut slaggen
flytande ur cyklonerna. Cyklonernas väggar ocli
primäreldstadens frontvägg är här kylda av det
inkommande matarvattnet, och övergången från
vatten till ånga vid den kritiska temperaturen
sker i tuber i den kallaste gaszonen före
luftförvärmaren. Man liar för att utan olägenhet
kunna hålla ett högt tryck på
förbränningsluften tubluftförvärmare med Corten-tuber
(Tekn. T. 1955 s. 466) i den kallaste delen för
att få bättre korrosionsmotstånd. För att
undvika slaggbildning i konvektionsdelarna liar
man återcirkulation av rökgaser så att
gastem-peraturen begränsas. Bökgas med 425° C tas ut
efter konvektionsytan och blandas med gaser
med 1 650°C från primäreldstaden så att
blandningstemperaturen blir högst 1 050° C, vilket
ligger under askans smältpunkt. Pannan för
Philo 6 är utrustad med 45 sotblåsare med
tryckluftdrift för luftsotning. Av dessa är 24
helt utdragbara och placerade i
konvektionsdelen.
Ångpannan i Hüls är en Benson-panna för
kolpulvereldning och flytande slaggavtappning4,14.
Pannans nedersta del är utformad till en
16-liörnig smältkammareldstad med 8
dubbelbrän-nare. I den ovanför smältkammaren belägna
huvudeldstaden har man i den översta delen
liögtrycksöverhettare som strålningsyta på
eldstadsväggarna och plattöverhettare för första
steget mellanöverhettare.
Som en följd av att ångpannorna är byggda
för tvångsgenomströmning har man stor frihet
vid val av tubdimensioner. Genomgående
använder man tuber med liten diameter vid det
höga trycket, vilket bl.a. medför tunnare
tubgods och mindre värmespänningar än vid
grova, tjockväggiga tuber. En vanlig tubdimension
synes vara 38 mm ytterdiameter, som
exempelvis används i Eddystone12. Tubernas diameter
och godstjocklek avpassas givetvis med hänsyn
till tryck och temperatur, fig. 6.
Fig. 5. Plan över eldstad i ångpanna enligt fig. A;
upptill plattöverhettare, nedtill konvektionsdel.
Ångturbiner
Samtliga ångturbiner i de beskrivna
anläggningarna är av axialtyp. Turbinaggregaten är
uppdelade på en högtrycksdel och en del, som
arbetar med konventionella ångtryck. I det
följande kommer endast högtrycksturbinerna att
närmare diskuteras. Dessa turbiner byggs
alltid för det högsta möjliga synkrona varvtalet,
dvs. 3 600 r/m i USA vid 60 Hz och 3 000 r/m
i Europa vid 50 Hz.
De höga trycken, upp till 350 at, och höga
temperaturerna, upp till 650° C har givetvis
medfört speciella problem med hänsyn till
materialets krypning. För Eddystone 1 har man
givit turbinhuset en nästan sfärisk form, fig. 7.
Detta hus är gjutet av ferritiskt stål med 2,25 %
Cr, 1 % Mo och 0,25 % V. Detta yttre
turbin-hus uppbär ett inre hus, gjutet av austenitiskt
material med 17 % Cr, 12 % Ni och 2,5 % Mo.
Ångan tillförs genom fyra ångrör av
austenitiskt stål med 262 mm yttre och 127 mm inre
diameter, varje rör med en ventil, ocli efter
Fig. 6. Tuber använda i cyklonpanna6 till Philo 6; a cykloneldstad, b
eldstadsvägg och konvektionsyta, c högtemperaturkonvektionsyta (316
at, 621°C), d och e första mellanöverhettaren (80 at, 565°C), f andra
mellanöverhettaren (13,5 at, 538°C); siffrorna avser ytterdiameter och
godstjocklek i mm.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 5 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
