Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 24 - Ångkraftverk med överkritiskt tryck, av Torsten Widell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 8. Högtrycksturbin
för 330 at, 535°C,
mottryck 110 at, utan
auste-nitiskt material
(Siemens).
ning av ångpannan kan man med denna
avsalt-ningsanläggning avlägsna fasta ämnen, som
eventuellt inkommit under dessa perioder.
Drift vid överkritiskt tryck kan enligt
Part-ridge5 tänkas medföra svårigheter som man inte
nu kan förutse. Det kan t.ex. finnas en
möjlighet att järnoxid kan lösas i ångan och sedan
föras med denna till turbinen. I vanliga
ångpannor och tryck på 140 at har man i såväl
ånga som vatten funnit högst ca 0,01 mg/kg
löst järnoxid, under det att man vid 1 050 at
och 500° C fått en lösning av järnoxid i form
av hematit (Fe20s) med 90 mg Fe203 per kg
vatten. För Philo-anläggningen med 316 at och
620°C hoppas man visserligen att pH 9,5 i
ma-farvattnet skall vara tillräckligt för att
förhindra att järn löses i ångan, men man är inte
säker på det. Undersökningar som gjorts i
samband med Eddystone-anläggningen12 tyder dock
på att det inte borde bli några svårigheter om
vattnet behandlas på riktigt sätt.
Slutord
Förutom de allmänna principerna och de
speciella detaljer som diskuterats i det
föregående finns det i en anläggning för överkritiskt
tryck många andra problem. Effektbehovet för
matarpumparna blir stort på grund av det höga
trycket, varför verkningsgraden för dessa är av
väsentlig betydelse. För att nedbringa
kostnaderna för högtrycksförvärmarna kan man ha
seriekopplade matarpumpar med den ena före
och den andra efter högtrycksförvärmarna.
Regleringsutrustningen för en överkritisk
anläggning är ganska komplicerad, och särskilt
vid start måste speciella åtgärder vidtas.
Likaså utgör ångledningarna i viss mån ett problem.
Det som hittills publicerats om ångkraftverk
med överkritiskt tryck avser endast anläggning-
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 5 79
arnas uppbyggnad och ingående detaljer. Man
emotser med stor spänning de driftresultat och
drifterfarenheter, som väl så småningom
kommer att publiceras.
Litteratur
1. Leiste, H: Stånd und Entwicklungstendenzen im
Dampf-kraftiverksbau. Elektrotechnische Z., Ausg. A 78 (1957) s.
65—77.
2. Schäff, K: Entivicklungen und Erfahrungen beim Bau
von Dampfkraftwerken. VDI-Zeitschrift 98 (1956) s. 1—8,
47—55.
3. Modern plant survey. Power 101 (1957) h. 12 s. 79—87.
4. Erstes Kraftwerk Europas mit überkritischem Druck in
Betrieb. Brennstoff Wärme Kraft 8 (1956) s. 616.
5. Fiala, S N: First commercial supercritical-pressure
steam-electric generating unit for Philo Plant. Träns. ASME
79 (1957) s. 389-407.
6. Rowand, W H & Frendberg, A M: First commercial
supercritical-pressure steam generator for Philo Plant. Träns.
ASME 79 (1957) s. 409—416.
7. Elston, C W & Sheppard, R: First commercial
supercritical-pressure steam turbine — built for the Philo Plant.
Träns. ASME 79 (1957) s. 417—426.
8. Philo steam power station. Engineer 204 (1957) s. 175—
177, 211—213, 247—249.
9. Dauber, C A: Avon No 8 — a supercritical-pressure
plant. Träns. ASME 79 (1957) s. 927—937.
10. Harlow, J H: Engineering the Eddystone Plant for
5 000-lb 1 200-deg steam. Träns. ASME 79 (1957) s. 1410—1430.
11. Campbell, C B, Franck, C C & Spaiir, J C: The
Eddystone superpressure unit. Träns. ASME 79 (1957) s. 1431—1446.
12. Powell, E M: Engineering the Eddystone steam
generator for 5 000-psig, 1 200-F steam. Träns. ASME 79 (1957) s.
1447—1457.
13. Eddystone Steam Power Station. Engineer 203 (1957) s.
736—739, 774—777.
14. Hegemann, J: Einfluss des Druclces, der
Dampftempera-tur und der Zwischenüberhitzung auf die Kesselkonstruktion.
Mitt. Ver. Grosskesselbesitzer h. 50 (1957) s. 293—310.
15. Schultes, K: Hochdruck-Hochtemperatur-Turbinen.
Siemens Zeitschrift 30 (1956) s. 248—261.
16. Bkennecke, C & Schinn, R: Dampfturbinen für hohe
Dampftemperaturen und Dampfdrücke. VDI Zeitschrift 99
(1957) s. 1165—1171, 1233—1244, 1275—1283, 1335—1342, 1611
—1619.
17. Friedrich, R: Dampfturbinen. Brennstoff Wärme Kraft
10 (1958) s. 179—180.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
