Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 24 - Andras erfarenheter - Akustisk analys av gasblandningar, av SHl - Rostfritt ståls spänningskorrosion, av SHl - Högvakuumanläggning med kallfälla, av SHl - Nybyggen - 14 500 tdw specialfartyg, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppgift kan emellertid den stående vågen starkt
försvagas eller helt undvikas, om man fyller röret
med ett material som inte hindrar att en del av
ljudet passerar hela vägen genom gasen.
Genom att ljudet reflekteras svagt från varje
partikel av fyllningen uppstår i varje punkt av röret
ett stort antal reflekterade vågor vilka släcker ut
varandra därför att de är ur fas.
Lämpliga som fyllning är plaster, t.ex. polyeten,
metaller i kornform och små glasbitar; valet av
material beror på gasens natur, men i allmänhet gäller
att fyllningen skall vara ogenomtränglig för gaser
och vattenånga (Engineers’ Digest febr. 1958 s. 43).
SHl
Rostfritt ståls spänningskorrosion
Spänningskorrosion, som ger sig till känna i form
av djupgående sprickor i materialet, förekommer
hos flera metaller och legeringar (t.ex. mässing
(Tekn. T. 1954 s. 731; 1955 s. 1073), aluminium
(Tekn. T. 1956 s. 983), kromstål (Tekn. T. 1956
s. 991) och 18-8-stål (Tekn. T. 1957 s. 881). Denna
typ av korrosion uppstår, om materialet utsätts för
ett korroderande medium och samtidigt för yttre
eller inre spänningar. Mässing är t.ex. känslig för
ammoniak och kvicksilver och austenitiska rostfria
stål för starka lösningar av klorider.
I USA har man nu studerat spänningskorrosion
hos isolerade rör av 18-8-stål vid 50—110°C. Man
har härvid funnit att korrosion uppstår, om
isoleringen blir fuktig därför att klorider, som finns i
den, då lakas ut och kommer i kontakt med stålet.
Man har gjort prov med U-böjda rör, isolerade med
85 °/o magnesia, kalciumsilikat eller glasfiber och
har funnit att spänningskorrosion kan orsakas av
alla de provade isolermaterialen.
Analys har visat att vattenlösliga klorider finns i
ungefär samma mängd i de tre isolermaterialen.
Inget samband mellan kloridhalt och stålets sprick
-ning har konstaterats. Även isolation med mycket
låg kloridhalt kan ge spänningskorrosion vid 100°C.
Ingen statistiskt signifikativ skillnad mellan
kal-ciumsilikats och glasfibers aggressivitet har
iakttagits vid 200 dygns exponering. Temperaturen har
mycket stor betydelse för sprickningen; ju högre
den är, desto tidigare spricker stålet (A W Dan^
i ASTM Bulletin okt. 1957 s. 46—52). SHl
Högvakuumanläggning med kallfälla
Vid högvakuumanläggningar för satsvis drift vållas
alltid besvär av fuktighet som kommer in i systemet
vid införandet av ny sats i vakuumkammaren eller
vid driftavbrott. Fuktigheten kommer inte bara in
med luften utan följer också med det material som
skall behandlas. Vid evakueringen förångas vattnet
och ökas belastningen på pumparna, särskilt vid
högt vakuum. Härigenom tar det relativt lång tid att
nå ned till arbetstrycket, vanligen under 1,3 ^b.
Evakueringstiden för ett fuktigt system är 3—5
gånger så lång som för ett torrt.
Man kan göra processen snabbare antingen genom
att hindra fuktighet att komma in i systemet eller
genom att fånga vattnet i en kallfälla under
ut-pumpningen av vakuumkammaren. Den förra
metoden (torkning och luftkonditionering) har inte fått
nämnvärd användning; den andra har utnyttjats
med större framgång, men den har hittills inte visat
sig ekonomisk.
För att en kallfälla skall fungera tillfredsställande
måste den vanligen arbeta under —80°C, då
vattnets ångtryck är mindre än 1,3 [ib vid denna tem-
peratur. Vidare skall kallfällan vara skild från
vakuumkammaren vid satsning för att onödig
isbildning i den skall undvikas. Man skall givetvis också
kunna avfrosta den utan längre driftavbrott.
Slutligen skall kallfällan vara billig i drift.
Dessa fordringar lär man kunna uppfylla genom
att placera kallfällan så att den kommer i drift först
när trycket i vakuumkammaren bringats ned till
260 ub med förpumpen. Samtidigt blir den skild
från vakuumkammaren vid dennas satsning. Då inte
all luften passerar genom kallfällan vid
evakueringen, bildas ganska litet is i den, varigenom den
relativt sällan behöver avfrostas och ett relativt litet
kylaggregat fordras för den.
Kallfällan placeras alltså mellan
diffusionspum-pen och högvakuumventilen (fig. 1). Den består
även rörspiral genom vilken kylvätska passerar.
Kylaggregatet skall ge ned till — 100°C på 6 min efter
igångsättning. Dess storlek beror på
vakuumprocessens natur; vanligen räcker ett 4 hk aggregat för
två diffusionspumpar 400 mm i diameter.
Systemet är helautomatiskt. Under kammarens
evakuering med förpumpen är högvakuumventilen
stängd. När trycket i kammaren gått ned till 260 ^b
öppnas ventilen automatiskt varvid kallfällan och
diffusionspumpen kopplas in samtidigt som den
direkta ledningen till förpumpen stängs av (Chemical
Engineering 27 jan. 1958 s. 80, 82). SHl
Fig. 1.
Högvakuumanläggning med
kallfälla.
nybyggen
14 500 tdw specialfartyg
Ett ovanligt bygge, M/S "Evita’’, löpte den 9 maj
av-stapeln på öresundsvarvet för det norska rederiet
A/S Uglands Rederi, Grimstad. Fartyget byggs till
högsta klass i Llovd’s Register med
huvuddimensionerna:
längd mellan perpendiklar .............. 485’—0" = 147,8 m
mallad bredd ............................ 65—4" = 19,91 m
mallat djup till huvuddäck ............ 38’—0" = 11,58 m
djupgående på sommarfribord ......ca 27’—6" = 8,38 m
Maskinrummet och all inredning är förlagd akterut,
överst i det stora däckshuset där är
kommandobryggan belägen, fig. 1.
Fartyget har fyra lika långa lastrum och lika
många stora lastluckor med täckluckor av stål.
Bordvarts om lastrummen anordnas
vattenbarlast-tankar som sträcker sig från botten till däck.
Dubbelbottnen under lastrummen är till större delen
indelad i torrtankar. Endast tankarna under rum 4
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 5 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
