Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 25 - Göteborgsregionens vattenförsörjning, av Victor Jansa och Carl-Eric Larson - Har världen fler telefoner än bilar? av WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förekomster med god vattentillgång och torde
därför ej ha något intresse för projektet. På
sträckningen söder om Göteborg finner man
visserligen, att Hallandsstäderna för
närvarande har vissa svårigheter med
vattenförsörjningen. Dessa städer har dock betydligt närmare
till andra vattentäkter än Vättern, då det i
Halland finnes ett flertal för ändamålet
lämpliga sjöar, vattendrag och
grundvattenförekomster.
Mellan Halmstad och Värnamo ligger sjön
Bolmen, som har ett nederbördsområde, som
är 2,7 gånger så stort som Lygnerns.
Medelvat-tenföringen vid Bolmens utlopp är 21 m3/s,
dvs. hälften av Vätterns medelvattenföring vid
Motala, som uppgår till 42 m3/s.
Vattenbeskaffenheten i Bolmen är god. Bolmen torde i en
framtid, bl.a. för Malmö och Hälsingborg,
kunna erbjuda en betydligt lämpligare vattentäkt
med avseende på ledningslängden än den 160
km längre bort belägna Vättern.
Ett projekt med överledning av vatten från
Lagan, eventuellt Bolmen till Hälsingborg och
Landskrona har undersökts i samband med de
utredningar, som föregått beslutet att för tiden
fram till 1980 ordna vattenförsörjningen för
dessa städer genom anläggning av en
vattenledning från Bingsjön5,8. En samordning av
den framtida vattenförsörjningen av städerna
Malmö, Lund, Landskrona och Hälsingborg har
också varit föremål för preliminära
undersökningar, som visat att detta kan ske med
nyttjande av vattenförekomster på betydligt
närmare håll än Vättern.
Av vad som nämnts framgår att någon
vattentillförsel från Vättern till västra och södra
Sverige icke kan fordras inom överskådlig
framtid. Någon anledning att sammanföra
vattenförsörjningen av västra och södra Sverige med
Göteborgsregionens vattenförsörjning
föreligger icke heller, och även ur denna synpunkt
måste därför Vättern lämnas ur räkningen.
I tidskrifts- och tidningsartiklar har också
framförts den meningen, att Vättern borde
användas som vattentäkt för 4 milj. människor
i mellersta och södra Sverige. Av det
föregående torde tydligt framgå att man genom
användning av gynnsammare belägna
vattenförekomster kan ordna denna vattenförsörjning på
ett tillfredsställande sätt för betydligt lägre
kostnad. Ett vattenuttag av nämnda omfattning
skulle vidare innebära en förödande
minskning av vattenföringen i Motala Ström, som
utgör en livsviktig pulsåder för en rik bygd med
Norrköping i centrum jämte en rad viktiga
storindustrier och kraftverk. Därtill kommer
att Vättern som enda vattentäkt för mer än
landets halva folkmängd måste anses förkastlig
ur civilförsvarssynpunkt.
Litteratur
1. Bybäck, M: Göteborgs vattenreningsverk vid Alelyckan,
Kommunaltekn. T. 1950 h. 2 s. Zl—\2.
2. Budberg, P G: Göteborgs Vattenverk i stöpsleven, Tekn.
Samfundets Handl. 1944 h. 2 s. 95—124.
3. Blidbebg, P G: Göta älv som vattenkälla, Sv.
Kommunal-Tekn. För. Handl. 1947 h. 9 s. 1—28.
4. öijerfelt, T: Vatten från Vättern, Väg- och
vattenbyggaren 1957 h. 6 s. 122.
5. Hälsingborgs stads framställning till Konungen om
tillstånd att bortleda vatten från Bingsjön. Hälsingborg 1954.
6. Svensson, O: Lagan — Skånes framtida vattentäkt?
Bör-installatören 1954 s. 321—335.
Har världen fler telefoner än bilar! Telefoner
och bilar är till synes vitt skilda produkter, men
om man jämför de båda produkternas totalantal i
världen gör man den överraskande upptäckten att
antalen är i det närmaste lika. Den 1 januari 1957
var nämligen antalet telefoner i världen 110
miljoner, medan antalet bilar var 103 miljoner;
skillnaden var sålunda endast 6 °/o till telefonens favör.
Resultatet är speciellt överraskande om man
jämför med svenska förhållanden. Vi har vant oss vid
att betrakta telefonen som en första rangens
nödvändighetsartikel. Bilen däremot har fått komma i
andra hand. Detta förhållande återspeglas tydligt i
statistiken: antalet telefoner i Sverige uppgick i
början av 1957 till 2,31 milj. medan antalet bilar
var 0,85 milj. Förhållandet mellan dessa båda antal
var således 2,7. Två år tidigare var antalen 2,10 och
0,65 och förhållandet sålunda 3,2. Man märker
tendensen att bilarna i Sverige nu ökar snabbare än
telefonerna.
Förhållandet mellan antalet telefoner och antalet
bilar var 1957 i USA 0,9, dvs. det fanns fler bilar
än telefoner i landet. En liknande övervikt för
bilarna kan konstateras även för Kanada och
Frankrike, fig. 1.
På lång sikt torde telefontätheten och biltätheten
komma att uppnå ungefär samma värden i länder
med fritt näringsliv. Att detta inte är fallet nu i de
flesta europeiska länder beror huvudsakligen på att
telefonen i dessa länder sedan gammalt haft stor
utbredning. Däremot har bilarna först under senare
år börjat förlora sin lyxkaraktär och säljas i stor
omfattning även till familjer med medelstora
inkomster.
För Sveriges del räknar man med att biltätheten
redan 1965 kommer att bli ca 25 på 100 invånare
och 1975 ca 33. Telefontätheten i Sverige åter
räknas nå värdet 36 år 1965 och 38 år 1975. Det senare
året är som synes skillnaden mellan de båda
täthetsvärdena ganska liten (Ericsson Review 1958
s. 76). WS
Enheter per 100 invånare
<t0
Fig. 1. Telefontäthet och biltäthet i ett antal länder den 1 januari 1957,
□ telefoner, m bilar per 100 invånare; siffrorna ovanför staplarna
anger förhållandet mellan telefontäthet och biltäthet.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 5 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
