Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 25 - Helikoptern i Sverige, av Yngve Norrvi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Helikoptern i Sverige
029.135.45(485)
Helikoptern har nu — även i Sverige — blivit
ett allmänt accepterat kommunikationsmedel,
som väl kompletterar det konventionella flyget
(och andra transportmedel). I många fall är
helikoptern andra transportmedel överlägsen
och öppnar nva kommunikationsmöjligheter.
Helikoptern fick sitt genombrott under
Koreakriget, under vilket den blev en i många
avseenden avgörande faktor för FN-truppernas
operationsmöjligheter. Bortsett från betydande
insatser vid transporter av proviant, vapen
och ammunition i vägfattiga och
svårframkomliga stridsområden, kom den att spela en
avgörande roll i ambulanstjänsten.
För Sveriges vidkommande har
helikopterflygets utveckling blivit i stort sett jämförbar
med utvecklingen i USA om man bortser från
den industriella och militära sidan. Sverige
har ingen helikopterindustri men den militära
användningen av helikopter har efter flera års
experiment med materiel och personal från
civil firma resulterat i att militära
helikopterförband nu sätts upp. På den civila sidan har
Sverige ett starkt utvecklat helikopterflyg.
Trots att helikoptern idémässigt sett har en
ganska lång historia med anor från bl.a.
Leonardo da Vinci var inte helikoptern flygfärdig
i ordets egentliga mening förrän ett stycke in
på 1940-talet. Inte förrän 1946 utfärdades det
första civila luftvärdighetsbeviset i världen
fölen helikoptertyp. Det var den amerikanska
Tabell 1. Helikoptertrafik i Sverige 1953—1957 fördelad pä olika
t g per av uppdrag
Art av uppdrag 1953 1954 Flygt immar ’ 1955 1956 1957
Ambulans- och rädd-
ningstjänst .......... 90,10 244,45 294,25 292,10 460,50
Postflygning .......... 80,15 185,10 248.05 369,35 252,15
Transporter .......... 82,45 401,05 615,30 339,25 444,55
Rundflygning ......... 429,00 736.40 805,40 70.05 115,30
Skogs- och jordbruk .. 397,40 518,50 467,25 328,50 82,15
Foto och reklam ...... 38,10 120,15 100.10 85.40 74,30
Rekognoscering ....... 70,40 406.40 389.10 360,20 829,20
Militära uppdrag ...... 659,25 1 161 10 2 244,55 2 103,50 2 032,30
Utlandsuppdrag ....... 139,15 51.10 231.30 72.50 1 442,10
övriga uppdrag såsom isbrytarspaning etc. . . 11,50 12,45 304,50 365,35 140,20
Interna flygningar, utbildning m.m....... 244,05 491,55 954,15 208,20 364,05
Totalt 2 241,55 4 328,25 6 653,95 4 594,40 6 236,80
luftfartsstyrelsen som då för kommersiell trafik
godkände helikoptertypen Bell 47, en typ som
fortfarande är den mest använda och som efter
modifieringar ännu ligger på toppen av
modernitet och effektivitet och som dessutom är
den typ, vilken tillverkats i det största antalet.
Utvecklingen i Sverige
Den godkända helikoptertypen inköptes till
Sverige och i februari 1947 kom det första
exemplaret ocli visades officiellt för en stor
skara flygrepresentanter i Stockholm.
I februari 1948 startade den första reguljära
helikopterpostlinjen i världen — i Stockholms
skärgård. Ett mer allmänt intresse för
helikoptern började vakna, men såväl myndigheter
som allmänhet intog fortfarande en tvekande
ställning. Arbetsuppgifterna för helikoptrarna
ökade emellertid och 1951 fanns fem
helikoptrar i landet.
År 1953 blev på sätt ocli vis ett
genombrottsår för det svenska helikopterflyget. Flygtiden
under de första sju åren uppgick till ca 7 000 h
motsvarande ca 30 000 landningar utan att ett
enda allvarligt olyckstillbud hade inträffat.
Därav flögs under 1953 ca 2 300 h med i
genomsnitt fem helikoptrar, varför man i början
av 1954 inköpte ytterligare tre helikoptrar så
att maskinparken våren 1954 utgjorde åtta
helikoptrar.
Helikopterposten 10 år
Tioårsdagen av lielikopterpostflygningarnas
start firades den 10 februari 1958 bland annat
med att postverket då gav ut ett speciellt
helikopterfrimärke. Under de tio åren hade i runt
tal 850 postturer i skärgården genomförts.
Endast tio av de planerade turerna hade måst
inställas på grund av totalt oflygbart väder,
vilket betyder att i genomsnitt mindre än en tur
per år liade måst inställas.
De router som flugits har, bortsett från smärre
förändringar, varit i stort sett oförändrade
sedan starten 1948. Skärgårdsturen omfattar i
runt tal 200 km och medelpostmängden per
tur har varit ca 200 kg utgående post från
Bromma. Den till Stockholm återförda
post-mängden beräknas till ungefär hälften av den
utförda. Den flugna sträckan på dessa
reguljära turer har under de första tio åren således
omfattat ca 170 000 km och den utförda
post-mängden bortåt 170 t. Fram till slutet av 1957
har helikoptrarna flugit ca 30 000 flygtimmar,
tabell 1.
Ambulans och räddningstjänst
Under 1957 utfördes med Bell-helikoptrar 178
ambulansflygningar. Totala antalet sådana
flygningar i Sverige från 1947 till slutet av 1954
uppgick till ca 200. År 1950 gjordes endast sex
ambulansflygningar med helikopter i Sverige.
De flesta av ambulansflygningarna med
helikopter har utförts i Stockholms skärgård samt
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 5 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
