Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 25 - Nybyggen - Distributionscentrum för hemköp, av E Nothin - Cerns synkrocyklotron, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
drift i USA, Västeuropa och Ryssland. Den största,
som ger 700 MeV protoner, sattes i gång i maj 1957
i Berkeley, Kalifornien. Näst störst är den ryska för
680 MeV protoner i Doubna nära Moskva; den ger
en protonström på 0,2—0.3 uA. Fastän Cerns
syn-krocyklotron för 600 MeV var den största när den
planerades |Tekn. T. 1956 s. 823) är den nu efter
igångsättningen i augusti 1957 bara den tredje i
storlek.
Mellan polerna av en cylindrisk elektromagnet,
vars magnetfält hålls konstant, finns en
vakuum-kammare i vilken protonerna accelereras av
D-formade elektroder. De förs in i vakuumkammaren
nära maskinens centrum och rör sig sedan i spiral
mot dess periferi. Härvid får de ett energitillskott
på några kiloelektronvolt per varv. När protonerna
når periferin kommer de in i ett område där
magnetfältet är distorderat. De får då radiella
svängningar som driver dem ut i en magnetisk kanal;
genom denna leds de ut ur maskinen (fig. 1).
Protonströmmen är nu före utträdet ca 0,1 |iA.
Liknande synkrocyklotroner ger 1—2 uA, och man
hoppas att så småningom komma upp till denna
ström. Den yttre protonstrålens intensitet är ca
3 %> av den inres. Den består av ca 55 pulser per
sekund med ca 10" protoner per puls. Varje puls
varar i några tiondels millisekunder.
När protonerna lämnar cyklotronen passerar de
genom en stark magnetisk lins som samlar strålen.
När denna sedan får träffa materia uppstår ett
antal högenergetiska neutroner, ^-mesoner, |i-mesoner,
elektroner och 7-fotoner. Man studerar dessa
partiklars reaktioner med varandra och med materia.
Maskinens delar har tillverkats i flera olika
länder: magneten i Frankrike, generatorn för magneti-
Fig. 2. Kollniny
och packning i
lätta
plyivood-boxar.
såsom kött och fisk liar däremot den moderna
kyltekniken gjort hemköpsdistribution möjlig i viss
utsträckning. E Nothin
Cerns synkrocyklotron
Hög kostnad och konstruktionssvårigheter gör atl
man inte i praktiken kan bygga synkrocyklotroner
i vilka protoner kan accelereras till mer än ca 1 000
MeV. Dessa maskiner kan emellertid ge stor
strålningsintensitet. Ett antal synkrocyklotroner är nu i
Fig. 1. Plan
över Cerns 600
MeV
synkrocyklotron.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 5 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
