Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 25 - Nya metoder - Kontinuerlig gasanalys med infrarött ljus, av SHl - Rening genom fraktionerad smältning, av SHl - Extraktion av rutil ur limenit, av E R—s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1. Principen för fraktionerad smältning;
upptill kristallisation, nedtill smältning.
Fig. 2. Apparat för fraktionerad smältning; A rör
för kristallisation och smältning, B fördelare, C
förlag, D ampull för utgångsprovet, E och F
förträngningar för avsmältning.
arnas amplitud. Därför ger visarinstrumentet ett
utslag som anger gasens koldioxidhalt.
Man kan på ett enklare sätt åstadkomma
tryckändringarna med en roterande ventil (fig. 3), som
omväxlande förbinder kuvetten ined gastilledningen
och ytterluften. Med en tryckregulator hålls
tryckskillnaden mellan gasledningen och atmosfären
konstant, t.ex. vid 500 mm HaO. Ventilens rotor kan
lämpligen göras av Teflon; urfräsningen görs 160°
av periferin för att gastilledningen inte skall sättas
i direkt förbindelse med utloppet. Provgasen måste
givetvis stå under tillräckligt stort övertryck.
Detektorn består av två kammare skilda åt av en
aluminiumfolie, 7 |i tjock (fig. 4). Kamrarna står i
förbindelse med varandra genom kapillära otätheter
för att ingen permanent tryckdifferens mellan dem
skall uppstå. De är fyllda med den gas, som skall
bestämmas, utspädd med ca 90 °/o argon. Den övre
kammaren i fig. 4 är detektorkammare och den
undre motkainniare. Då den senare är större än den
förra, är detektorns känslighet dubbelt så stor som
hos en detektor för två strålar (fig. 1).
Prov med enstråleanalysatorer har visat att
nollpunkten är fullständigt stabil under veckor och att
apparatens känslighet bara obetydligt beror av
störningar i den optiska delen (H Hummel i
Chemie-Ingenieur-Tecknik dec. 1957 s. 776—780). SHl
Rening genom fraktionerad smältning
En vid National Bureau of Standards utarbetad
metod för rening av svårrenade ämnen i
laboratorieskala är fraktionerad smältning. I princip är denna
en enstegsprocess, bestående i långsam smältning av
en kristallmassa som erhållits genom långsam
frysning. Såväl kristallisation som smältning skall ske
under jämviktsbetingelser.
Ett flytande prov tas i en ampull och destilleras
över i ett rör för fraktionerad smältning, i vilket
destillatet hålls vid en temperatur något under dess
fryspunkt. Destillationen kan göras i vakuum, om
det aktuella ämnet är luftkänsligt eller
hygroskopiskt. I röret växer kristaller sakta från bottnen
uppåt (fig. 1 upptill). Utom på ytan blir de fria från
föroreningar ända tills kristallisationen är nästan
fullständig. Därför kommer största delen av
föroreningarna att samlas i rörets översta del.
När nästan hela provet stelnat vänds röret och
värms i nedre ändan. Härvid smälter de mest
förorenade kristallerna först (fig. 1 nedtill). När andra
kristaller så småningom smälter flyter vätskan
nedåt och tvättar kvarvarande kristaller. Härigenom
förträngs mindre ren substans med allt renare
vätska. Om smältan tas upp i fraktioner, blir de sista
ytterligt rena.
Apparaten (fig. 2) evakueras först till högt
vakuum, smälts igen vid E och skils från
vakuumledningen. Därefter destilleras provet i ampullen D
över i röret A, och apparaten smälts igen vid F.
Sedan provet i A kristalliserat vänds apparaten upp
och ned, och smältningen börjar. Härvid hålls
kristallerna kvar av en perforerad glaskon, medan
vätskan rinner genom ett fördelningsrör till ett
antal förlag i tur och ordning (National Bureau of
Standards Technical News Bulletin jan. 1958 s. 4—5).
SHl
Extraktion av rutil ur ilmenit
Första steget i en i Australien utarbetad ny metod
för utvinning av rutil består i upphettning utan
lufttillträde av finkornig rutil, blandad med 20 °/o pyrit
och 10 °/o koks, stenkol eller träkol, till 600—900°C
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 5 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
