Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 26 - Har värmepumpen en framtid i Sverige? av Tore Brandin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
energi kallas värmefaktorn (<£ ). Som ideal
jämförelseprocess användes lämpligen
carnotpro-cessen. För denna erhålles värmefaktorn
<*>, =
r,
Ti-T*
= 1 +
r2
Ti-T2
(i)
där T1 är avgivningstemperaturen och T2
upptagningstemperaturen i °K. För en process
mellan 0°C och 45°C t.ex. erhålles en teoretisk
värmefaktor av ca 7, fig. 3. För varje uppoffrad
kWh skulle således vid dessa förhållanden
erhållas en värmemängd på ca 7 kWh.
Verklig värmefaktor
Vid en verklig värmepump erhålles betydligt
lägre utbyte, fig. 4. Detta beror på att den
verkliga processen avviker ganska mycket från
car-notprocessen, samt på förluster vid
kompressionen av arbetsmediet, mekaniska förluster i
kompressorn, kraftöverföringsförluster mellan
motor och kompressor samt motorförluster.
Värmefaktorn definieras här av
ø =
9L = 9L +
PP P
(2)
med beteckningar enligt fig. 2.
Kurvorna på fig. 4 kan anses representativa
för anslutningseffekter på 2—10 kW och
täcker således det område som är aktuellt vid
villauppvärmning. Vid stora anläggningar kan
bättre resultat nås. Särskilt vid stor skillnad
mellan kondenserings- och
förångningstempe-raturerna kan ett utförande med
tvåstegsan-läggning vara lämpligt. Härigenom minskas
kraftförbrukningen ytterligare. Vid praktisk
tillämpning kan i en del fall särskilda åtgärder
vidtas, som förbättrar värmefaktorn utöver vad
kurvorna i fig. 4 visar.
Köldmedier
Då det gäller val av arbetsmedium kan i stort
sett samma krav ställas som på arbetsmedier
för kylmaskiner. Så länge vi håller oss till
kolvkompressorer blir det då i första hand fråga
om ammoniak, diklordifluormetan (F-12) eller
monoklordifluormetan (F-22).
Ammoniak liar fördelen att den är billig och
att det i regel går att få god verkningsgrad på
kompressor och cirkelprocess. Däremot är
ammoniak genom sin giftighet olämplig i
samband med lokaler, där många personer
uppehåller sig. I sådana fall kan ammoniak i
praktiken användas endast vid system med indirekt
värmning, varvid värmet överföres först till
t.ex. vatten och varmvattnet i sin tur
distribueras till de olika värmeställena.
De nämnda halogensubstituerade kolvätena är
ej giftiga. De är stabila för normala
driftförhållanden i kylmaskiner. I detta sammanhang
skall särskilt framhållas möjligheten att göra
hermetiskt slutna motorkompressorer utan
axeltätning och med motorn arbetande
omgiven av köldmediet i gasform. Vid en sådan
motorkompressor är det minskad risk för
läckning och lättare att få låg ljudnivå än vid en
öppen kompressor. Om en värmepump skall
Fig. 2. Värmepumpens princip; Qt nyttig
värmeeffekt, Q2 kyleffekt, P eleffekt till motor, Qf
värmeförlust till omgivningen.
utföras för jämförelsevis höga temperaturer,
t.ex. med kondenseringstemperaturer över
+ 100°C, blir trycken vid de vanliga
köldmedierna väl höga och dessutom riskerar man att
komma över kritiska temperaturen, som är
+ 112°C för F-12 och + 96°C för F-22. I
sådana fall kan man välja bland andra
halogensubstituerade kolväten med lämpligare
ångtryckskurvor.
Värmekällor
De värmekällor som kan komma ifråga är främst
vatten-, luft- och markvärme. I speciella fall
kan dessutom utnyttjas djurvärme och även
värmet från kylanläggningar.
Grundvatten, sjövatten, flodvatten
Tillgången på grund-, sjö- och flodvatten är
förhållandevis god i Sverige. Dessa
värmemagasin borde även kunna utnyttjas för
värmepumpar. I stora delar av landet är
grundvattentemperaturen ej under 6—8°C någon gång
på året. Man kan då arbeta med omkring 0°C
eller något högre förångningstemperatur. Tem-
*20
Fig. ,’i. Värmefaktor <PC för en carnotprocess.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 5 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
