- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 88. 1958 /
671

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 26 - Tryckluftsanläggningars ekonomi, av Carl-Herbert Dieden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tryckluftsanläggningars
ekonomi

Civilingenjör Carl-Herbert Dieden, Stockholm

Tryckluft har på senare tid i allt större
omfattning kommit till användning för att ersätta
mänskligt arbete och användes därvid bl.a.
som drivmedium för trvckluftsverktyg, för
styrning av automatiska processer eller för
transport av vätskor och pulverformiga material. I
dagens läge är tillgång på tryckluft därför en
nödvändighet vid all slags industri. En
uppskattning visar, att motoreffekten för de vid
svensk industri 1955 installerade kompresso-

Föredrag vid Svenska Teknologföreningens årsmöte den
23 april 1958.

Fig. 1. Kostnad för tryckluft från anläggning med
stationära, elmotordrivna kompressorer;
kompressorbelastning 80 °/o, läckning 15 °Jo, elkraftpris 5
öre!kWh, avskrivningstid 20 år.

Fig. 2. Kostnad för tryckluft från transportabla
dieselmotordrivna kompressorer;
kompressorbelastning 60 °/o, avskrivningstid 10 år.

621.533.003.1

rerna utgjorde 300 000 kW, vilket motsvarar
ca 6,5 % av hela den vid industrin samma år
installerade motoreffekten.

Tryckluftens kostnad

Kostnaden för framställning och distribution
av tryckluft beror på flera olika faktorer.
Kostnaderna per m3 fri luft för tryckluft av 7 at ö
har beräknats för några olika slag av
anläggningar vid olika driftförhållanden, fig. 1—3.
Vid beräkningarna har hänsyn tagits till såväl
kapitalkostnader som rörliga kostnader (utom
skatter) för kompressoranläggningen med
erforderliga byggnader och distributionsnät fram
till förbrukningsplatsen. Kostnaderna har
hänförts till 1955 års prisnivå, och räntan har
antagits vara 5,5 %.

Kompressorverkningsgradens
betydelse

En dominerande del av driftkostnaden för en
industriell kompressoranläggning utgörs av
energikostnaden som är direkt beroende av
anläggningens verkningsgrad, och denna bör
därför i samband med nyanskaffning av
kompressorer ägnas den största uppmärksamheten, i
all synnerhet som verkningsgraden för olika
fabrikat och utföranden av kompressorer kan
variera med upp till 15 %. En högre
verkningsgrad hos en kompressor representerar
genom det kapitaliserade värdet av den
energibesparing som uppnås ett mervärde vid
anskaffningen, fig. 4. Detta mervärde uppgår i
exemplet i fig. 4 vid 10 % högre
verkningsgrad vid enskiftsdrift till 45 % och vid
två-skiftsdrift till 95 % av anskaffningsvärdet för
den sämre maskinen vid ett energipris av 0,05
kr/kWh. Den gamla goda regeln att priset inte
är allena saliggörande gäller således i högsta
grad för kompressorer.

Ene rgi regene rer ing

En trvckluftsanläggnings ekonomi kan ofta på
ett radikalt sätt förbättras genom att man till—

671 TEKNIS K TIDSKRIFT 1958

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:42:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1958/0697.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free