Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 26 - Tryckluftsanläggningars ekonomi, av Carl-Herbert Dieden - Andras erfarenheter - Kyllagring av spannmål, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
maskiner, monterade på en borrvagn och
skötta av en enda man, är luftens andel i
kostnaden 13 %. Ett annat exempel är borrning
med en metallborrmaskin, där
energiförbrukningens andel i kostnaden endast är 0,6 %,
medan luftens totala andel utgör 1,2 %.
Fig. 5. Energiåtervinning i en tryckluftscinläggning.
andras erfarenheter
visat, att läckningen i dåligt underhållna
anläggningar ofta uppgår till 25 % av den
tillgängliga kapaciteten, medan den i väl
underhållna anläggningar har kunnat hållas vid ett
värde, som understiger 10 %.
I en utredning om läckning ur tryckluftsnät
(Tekn. T. 1956 s. 725) konstaterades, att den
energibesparing, som skulle kunna uppnås
inom svensk industri genom minskning av
läckförlusterna i tryckluftsanläggningar till en
rimlig nivå uppgår till 47 MkWh/år. Detta
resultat skulle kunna uppnås med enkla medel
och utan någon egentlig investering.
Tryckluftens andel
i produktionskostnaderna
Kostnaden för tryckluft i förhållande till de
totala produktionskostnaderna varierar i hög
grad för olika fall. Vid bergborrning med en
handhållen pallborrmaskin utgör tryckluftens
andel endast 6 %. Vid ett mera rationaliserat
borrningsarbete med tre luftmotormatade borr-
Kyllagring av spannmål
För att spannmål inte skall förstöras vid lagring
kyls ("luftas") den. På många håll i Sverige, t.ex.
i Norrland, skördas spannmålen med hög vattenhalt,
och denna är då hög i kärnan även efter
fälttorkning. Ofta lagras otröskad spannmål med så hög
vattenhalt i kärnan att den med säkerhet skulle
förstöras om inte temperaturen vore låg vid skörden
och tiden efter den.
Temperaturen stiger i ett spannmålslager genom
kemiska processer i kärnan (eftermognad) och
genom värmealstrande mikroorganismers verksamhet.
Sänker man lagringstemperaturen, hindras
emellertid de senares utveckling, och eftermognaden
fördröjs. Vid tyska försök har man funnit att större
mängd mögel inte växer på spannmål med 20 °/o
vattenhalt, om den lagras vid 15°C; vid 18 °/o
vattenhalt och 15°C utvecklas inget mögel alls.
Det i ett spannmålslager utvecklade värmet måste
föras bort genom införande av kall luft vilket kan
ske genom självventilation eller med fläktar. Den
förra uppstår genom att den varma luften mellan
spannmålskornen har mindre täthet än den kalla
utomhusluften. En nödvändig förutsättning för
självventilation är därför att vttertemperaturen är
låg.
För att kylningen skall bli tillräcklig fordras en
stor luftmängd. Även om spannmålen läggs på nät,
blir motståndet i den så stort att luftströmmen blir
otillräcklig vid självventilation. Visserligen växer
den, om spannmålens temperatur stiger, men
samtidigt påskyndas de värmealstrande processerna
varför ingen jämvikt kan uppnås. Temperaturen kan
stiga så mycket att risk för självantändning
uppstår.
En säker kyllagring kan emellertid erhållas genom
användning av fläktventilation. För att spannmålen
skall bli likformigt genomluftad måste den ligga
på ett golv av ett perforerat material, t.ex. plåt
eller träfiberplatta, eller på ett kanalsystem av
liknande material. Ligger spannmålen i bingar, går
luften från fläkten genom en huvudkanal till
bing-arna och blåses genom luckor in under det
perforerade golvet eller in i luftningskanalerna. Luckorna
skall kunna öppnas och stängas så att man kan
kyla en eller flera bingar i taget.
Är luftströmmens hastighet tillräckligt låg, uppstår
nederst i bingen ett tunt skikt med nästan samma
temperatur som ytterluften. Detta kylda skikt växer
sakta uppåt, dvs. man får en tunn kylzon, som
vandrar uppåt, och under denna ett kylt skikt. Vid
större lufthastighet blir kylzonen tjockare; man får
en snabbare kylning av spannmålen men kylluften
utnyttjas mindre effektivt.
Fig. 6. Energibehov för kompression av luft.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 958 ()S7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
