Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 26 - Pannfläktars verkningsgrad och regleringsekonomi, av Per-Olof Alfredsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bel uppsättning stans- och bockverktyg för
skovlarna, dels i form av högre arbetskostnad.
Vid val av rökgasfläktar måste förutom
verkningsgraden även skovlarnas
självrensnings-grad beaktas. Självrensningsgraden ökar med
skovelns utloppsvinkel
("självrensningsvin-keln") upp till 75°, men för vinklar däröver
erhålles ingen väsentlig förbättring. Såväl teori
som prov visar emellertid att
fläktverknings-graden har tendens att sjunka, då skovelns
utloppsvinkel ökar, varför denna ej bör väljas
högre än vad som är nödvändigt för att uppnå
god självrensningseffekt. Vinkeln bör med
andra ord väljas i närheten av 75°, då man för
rökgasfläktar kan nå toppverkningsgrader på
upp emot 84 % (fig. 2, kurva C).
Vid små flöden kan, speciellt om stoftet är
klibbande, rökgasfläktar av transporttyp med
raka radiella skövlar komma till användning.
Självrensningsgraden är vid denna hjultyp
mycket hög, men då utförandet av hjulet
avsevärt avviker från vad som ur
strömningsteknisk synpunkt är riktigt, åtföljes denna höga
självrensningsgrad av en markant försämring
av fläktverkningsgraden. Toppverkningsgraden
ligger vid omkring 70 % (fig. 2, kurva D).
Framåtböjda skövlar har tidigare använts till
viss del vid såväl primärluft- som
rökgasfläktar. Den låga verkningsgraden — knappt 70 %
— samt även ogynnsamma tryck- och
effekt-karakteristikor utesluter dock numera helt
denna skoveltyp för ifrågavarande
tillämpningsområde.
Axialfläktar
Fläktens tekniska data sammanställs ofta med
hjälp av dimensionslösa tal, vilka vid
axialfläktar får följande form:
volvmströmstalet (p =
pt
trvcktalet w = ——
Q uh
P
effekttalet A =
jt , . o u3
t.D»(1 -
varvid man får
q> • w
verkningsgraden i] = —j—
I dessa uttryck betecknar g volymström (m3/s),
pt totaltryck (N/m2), P effekt (W),£ gasens tät-
het (kg/m3), D hjuldiameter (m), u hjulets
periferihastighet (m/s) och v navförhållande. För
trycket används ofta enheten 1 mm
vattenpelare, som är 9,81 N/nr. Vanligen anges
verkningsgraden grafiskt i ett "musseldiagram"
med volymströmstal och trycktal som
axel-system.
För konstruktion av axialfläktar avsedda som
primärluft- eller rökgasfläktar till
pannanläggningar kan såsom nämnts två skilda principer
tillämpas, nämligen med låg reaktion eller hög
reaktion.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 5 79
Fig. 4.
Axial-fläkt av
hög-reaktionstyp
reglerad med
vridbara
skövlar; trycktal ocli
effekttal vid
olika
skovel-inställningar
(°) samt
verkningsgrad (°!o).
Vid låg-reaktionspriiicipeii uppträder
total-trycksökningen i fläkthjulet huvudsakligen i
form av en ökning i dynamiskt tryck under
det att det statiska trycket är nära oförändrat.
Fläktar av denna typ benämnes därför ofta
liktrycksfläktar. Skovlarnas självrensningsgrad
är mycket god. Flödesregleringen sker med
hjälp av framför hjulet ställda vridbara
ledskenor.
Verkningsgraden för denna fläkttyp kan bli ca
86 %, fig. 3. Verkningsgraden är i detta fall
beräknad på totaltrvcksökningen mellan fläktens
inlopp — exklusive sugskåp — och diffusorns
utlopp och innebär således närmast
aggregatverkningsgraden med fritt inlopp, vilket
arrangemang är normalt vid primärluftfläktar.
Vid hög-reaktionsprincipen uppträder total-
Fig. 3.
Lik-trycksfläkt
reglerad med
förställda
led-skenor; trycktal
vid olika
led-skeneinställ-ningar (°) samt
verkningsgrad
(°/o); L avser
strypning slinje.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
