Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 27 - Skrov och utrustning för moderna krigsfartyg, av Gösta Liljekvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dess efterträdare minfartyget "Älvsborg". På
minfartyg ställs kraven att kunna fälla minor
på viss kurs vid viss bestämd tidpunkt utan
hänsyn till sjöhävning och vågriktning och det
är då väsentligt, att fartygen uppför sig så att
minorna kan framföras på sina banor med
bestämd hastighet.
Modell, som provas i våglaboratoriet,
framföres under en löpvagn men helt obunden av
denna, driven av sina egna propellrar ocli
styrd av sitt eget roder. Förbindelsen med
löpvagnen utgörs av enbart elektriska kablar för
registrering och manövrering av modellen.
Försöken visade, att "Älvsborg" försedd med
slingerkölar uppförde sig betydligt bättre än
"Clas Fleming". Film som upptogs under
försöken är exponerad med en sådan
bildhastighet, att när den framföres, fartygsrörelserna
transformeras till en hastighet, som svarar mot
fartyget i full skala. Direktobservationer vid
modellkörningarna ger intryck av korta,
ryckiga rörelser, men filmen ger en bild av
verkligheten.
Vid experiment av det här slaget kan det
hända, att inan ibland får uppslag och impulser
till lösning på problem, som man kanske ej
tidigare kunnat angripa. Det visade sig t.ex.
vid dessa modellkörningar, att modell
"Älvsborg" var utomordentligt svår att styra i
jämförelse med modell "Clas Fleming". "Älvsborg"
hade för ökning av manöverdugligheten
projekterats med två roder, medan "Clas Fleming"
hade enkelroder. Det var en överraskning, som
genast föranledde en rad undersökningar och
experiment, vilka ännu ej avslutats. Avsikten
är att jämföra olika roderarrangemang och
därvid registrera sådana storheter som
sättning, rullning, stampning och girning samt
rodervinkel och rodervinkelhastighet.
För att få svar på alla frågor, som uppställer
sig, utföres även manöverförsök med modeller,
som rör sig fritt i en manöverbassäng i
enlighet med ett bestämt styrningsprogram.
Modellerna drivs av en liten förbränningsmotor ocli
modellens rörelser pejlas in från tre olika ob-
servationsplatser på manöverbassängens strand.
Både förstävens och akterstävens bana
bestämmes för att få fram den avdriftsvinkel, som
fartygets långskeppsaxel bildar med
gircirkelns tangent, en vinkel som är av stort
intresse, när det gäller konstruktion av
eldled-ningsinstrument för skjutning under gir.
Sådana manöverförsök med modeller har på
uppdrag av Marinförvaltningen även utförts
av Statens Skeppsprovningsanstalt i Göteborg,
som härvid hållit till på en liten insjö i
Göteborgs närhet. Vid de svenska försöken har
modellerna varit bemannade med en styrare.
När ett fartyg väl är färdigbyggt kan man få
värdefulla upplysningar om dess
giregenskaper genom att fotografera fartygets rörelser
från helikopter. Man får då se till, att man i
bildfältet kan få med en fast punkt i form av
en holme eller ett förankrat föremål.
Stabilitetsberäkningar
Alla stabilitetsberäkningar är tidsödande, men
det är nödvändigt att ha full kännedom om
stabilitetsförhållandena för olika lastförhållanden
och för olika tänkbara skadefall.
Marinförvaltningen har börjat utveckla metoder för
beräkning av alla hydrostatiska data med hjälp av
automatiska räknemaskiner och försöker lösa
detta med utslagstabell som primärmaterial.
Det är då möjligt att med maskinen Besk även
beräkna hävarmskurvor och hydrostatiska
kurvor för olika trimlägen. Fördelen med dessa
beräkningar är bl.a. att man kan få nästan
exakt riktiga värden bortsett från
uppmätnings- och avrundningsfel i de uppmätta data,
som matas in i maskinen. Man kan utan extra
manuellt arbete få fram många punkter på
önskade kurvor. Det förutsattes att ingen
vattenlinje skär spantkonturen i mer än fyra
punkter ocli det kravet är lätt att uppfylla.
Antalet skärningar måste vara ett jämnt tal eller
noll.
Beräkningarna tillgår så, att man mäter upp
spantkonturen för ett antal spant, som
eventuellt kan ligga olika tätt, men ej är mer än
50. Vattenlinjernas antal är valbart, dock högst
15. Antalet krängningsvinklar är godtyckligt.
Uppmätningsarbetet för ett fartyg, där 25 spant
medtas, kan göras på 5 h och körtiden på
Besk-maskinen blir ca 20 min om man har
tagit med 15 vattenlinjer och sex
krängningsvinklar. Denna arbetsbesparande
beräkningsmetod kommer att göra det möjligt att utföra
betydligt grundligare utredningar om stabilitet
och sjövärdighet än som hittills kunnat göras
och därmed inge förhoppning om att också
lättare kunna bedöma åtgärder i fråga om
far-tygsformen, som ökar flytbarheten för skadat
fartyg.
Stabilisatorer
Beräkningar och erfarenhet kan visa, att en
fartygskropp, som av olika skäl utformats på
ett visst sätt, ej blir en tillräckligt god
vapenplattform, utan att man inför konstlade medel
för att stabilisera den. Det finns numera ett
TEKNISK TIDSKRIFT 1 958 ()S7
Fig. 2.
Träfartygsbygge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
