- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 88. 1958 /
707

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 28 - Kanadas kemiska industri, av Sven O Hedén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Alberta och Saskatchewan. Förutom olja finns
rika förekomster av naturgas. Genombrottet
kom 1947 med upptäckten av Leduc-källan i
Alberta. Sedan dess har en snabb utveckling
ägt rum; vid slutet av 1956 fanns över 9 000
källor med en medelproduktion under det året
av 71 500 m3/dygn. Kanadas dygnskonsumtion
anges till 115 000 ni3.

År 1956 uppskattades de tillgängliga
oljereserverna till 500 miljoner m3 petroleum samtidigt
som tillgången på naturgas beräknades till ca
630 000 miljoner m3. Olja och naturgas
transporteras till de tättbefolkade industriområdena
i östra Kanada genom rörledningar. Redan
1950 hade en ledning för olja nått fram till de
stora sjöarna och drogs fram till Sarnia i
sydvästra Ontario 1953. Den nådde slutligen
Toronto under 1957. Totala längden på denna
ledning är 3 200 km eller över dubbla Sveriges
längd.

För naturgasen byggs Trans-Canada Pipeline,
vilken påbörjades 1956 och skall nå fram till
Toronto och Montreal. Den blir 3 520 km och
därmed Nordamerikas längsta "pipe-line". För
den västligaste provinsen har man dragit en
ledning som blev färdig 1957. Den är 1 000 km
och passerar över och genom Klippiga bergen
till Vancouver och medger leveranser till USA:s
stater vid Stilla havet.

Kanada är vidare världens största producent
av uran med tillgångar på brytvärda malmer,
som vid slutet av 1956 uppskattades till 225 Mt.
Malmerna anses hålla ca 237 000 t uran, och
1956 beräknas en produktion av 15 000 t
koncentrat från 24 anläggningar. En stor del
exporteras.

Tillverkningsvärde

Den kemiska industrin i Kanada hade 1955 ett
totalt tillverkningsvärde, som preliminärt
beräknades till över 1 100 M$. Under åren efter
första världskriget var det:

1920 1930 1940 1950 1951 1953 1955
M$ .... 129 133 223 719 866 981 1 150

Dessa produktionsvärden inkluderar efter 1938
tillverkningen av kemiska produkter från
annan än rent kemisk industri, såsom smältver-

Tabell /. Investeringar i Kanadas kemiska industri

1948 1951 1952 1953 1954 1955 1956
M$ MS MS MS MS M$ MS
Industrikemikalier:
syror, alkalier, salter 11 11,5 82,5 79 8,5 20 43
konstgödsel ....... 2 3 7 5,5 2 8 15
plaster ............ 7 6 12 14,5 2 2,5 4
övriga ............ 14 33 38 23,5 31 24,5 74
Summa 34 53,5 139,5 122,5 43,5 55 136
Färdigprodukter .... 16 11 10 10 14 14 19
Totalt ............. 50 64,5 149,5 132,5 57,5 69a 155 b

apreliminärt, * prognos

kens konstgödsel samt konstfibrer. De senare
hade 1955 ett tillverkningsvärde av ca 100 M$.

Industrikemikalierna, dvs. tunga oorganiska
och organiska kemikalier, konstgödsel,
plastråvaror, destillationsprodukter från stenkol,
förtätade gaser, syntetfibrer och syntetiskt gummi,
hade 1953 en andel i tillverkningsvärdet på
558 M$; 1955 var den 687 M$. Kemiska
färdigprodukter, såsom färger och läcker (115 M$),
läkemedel (100 M$), tvättmedel (90 M$) och
toalettartiklar, putsmedel, bläck, lim och klister
samt vegetabiliska oljor (50 M$) svarade 1953
för totalt 423 M$ och 1955 för 460 M$.

Härav framgår att Kanadas kemiska industri
har sin tyngdpunkt bland industrikemikalierna
och har en viktig funktion i landets ekonomi.
Detta framgår även av investeringsbeloppen,
tabell 1.

Investeringstakten under 1957 låg i början av
året alltfort på samma nivå som under 1956,
och sedan 1950 har över 650 M$ investerats.
Härav kommer ca 300 M$ på petrokemisk
industri. Ökningen för gruppen färdigprodukter
under 1953—1956 faller på läkemedels- och
färg- och lackindustrin.

Huvudintresset för denna redogörelse gäller
således den rent kemiska industrin, dvs.
fabrikationen av industrikemikalier, även om
förädlingsindustrierna inom branschen är väl
företrädda. De senare torde på grund av den snabba
befolkningsökningen kunna successivt öka sin
tillverkning. Utbyggnaden av den tunga
kemiska industrin har gett goda möjligheter härför
genom den förbättrade tillgången på
erforderliga råvaror.

Industrikemikalier,
utvecklingen 1940 — 1957

De kraftiga investeringarna i den rent kemiska
industrin har resulterat i en stadig ökning av
tillverkningsvärdet för industrikemikalier:

1929 1935 1940 1945 1950 1953
MS M| M$ MS M$ M$

För kemisk industri 60 48 94 295 310 462
För annan industri 6 5 23 41 72 90

Totalt 66 53 117 336 382 558

Det framgår härav att andra världskriget
stimulerade till nästan ett trefaldigande av
Kanadas kemiska produktion. Under denna period
1940—1945 investerades mer än 100 M$ och 32
nya fabriker byggdes för bl.a. sådana
produkter som nylonsilke, syntetiskt gummi, samt
främst sprängämnen; man anlade bl.a. tre nya
fabriker för ammoniumnitrat. Penicillin, DDT
och 2,4-D är andra exempel liksom den för
svenska förhållanden välkända spriten från
massafabrikerna, som började tillverkas vid
Ontario Paper Co. Ltd:s fabrik i Thorold nära
Niagara Falls 1943.

Liksom under första världskriget, när bl.a.
olika syntetiska organiska produkter, såsom
acetylsalicylsyra ocli aceton, togs upp, tvinga-

707 TEKNIS K TIDSKRIFT 1958

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:42:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1958/0733.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free