Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 28 - Kanadas kemiska industri, av Sven O Hedén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de avspärrningen under andra världskriget
fram nya tillverkningsgrenar. Tillväxten under
1920- och 1930-talen, när vinylhartser, för vilka
Shawinigan Chemicals Ltd, varit föregångare,
och kontaktsvavelsyra ur svavel från
nickelverkens rostgaser fogades till den inhemska
produktionen, fick en parallell på 1950-talet.
Den nya inhemska råvaran petroleum blev bas
för ytterligare utbyggnad av den kemiska
industrin. Redan 1943 började tillverkning av
den för det syntetiska gummit erforderliga
styrenen i Sarnia. Polystvren följde sedan i slutet
av 1940-talet.
Petrokemisk produktion
Framställningen av petrokemikalier, som fick
sitt genombrott under 1950-talet, har varit
förlagd till tre centra. I Sarnia och Montreal
grupperades industrin omkring oljeraffinaderier,
som kunde tillhandahålla etylen, medan i
prärieprovinserna tillverkningarna baserades på
naturgas. Härigenom har i vissa fall
dubbleringar uppstått, t.ex. för polyeten och
penta-erytritol, vilka tillverkas både i östra och västra
Kanada. Tillverkningsvärdet för
petrokemikalier steg från 25 M$ 1947 till 145 M$ 1956.
I Sarnia byggdes vid sidan av anläggningen
för syntetiskt gummi i rask följd ett flertal
fabriker för utnyttjande av etylen från det av
Standard Oiis dotterbolag i Kanada, Imperial
Oil Ltd., anlagda raffinaderiet. Detta bearbetar
råolja från prärieprovinserna i motsats till
raffinaderierna i Montreal, som arbetar med
olja från de arabiska källorna. Denna kommer
i rörledning från Portland i staten Maine i USA
vid Atlantkusten. Förklaringen härtill är att,
trots det jämförelsevis långa avståndet,
transport med tankbåtar ställer sig billigare än med
rörledningar. Producentens pris vid oljekällan
är t.ex. i Alberta ca 2,61 $/fat (159 1), medan
priset i Texas är 3,07—3,25 $/fat och i
Venezuela 3,07 $/fat.
Sarnias tillgångar på salt gav Dow Chemical
of Canada Ltd. möjlighet att ansluta en
klor-alkalifabrik, belägen rakt ovan saltdomen, till
sin på etylen baserade produktion.
Tillverkning av etylenglykol kom redan 1947, och med
tillgång på klor kunde sortimentet ytterligare
utvidgas. Samtidigt som den petrokemiska
produktionen av isopropylalkohol, aceton,
form-aldehyl, fenol (B.A.-Shawinigan Ltd. var först
i Kanada att använda kumenprocessen för
tillverkning av fenol) samt glykoler startades 1953
i Montreal East, började tillverkning av
car-bon black i Sarnia. I)är kom sedan 1956
tetraetylbly baserad på import av etan.
Utvecklingen fortsatte med Canadian Oil Co:s
syntes av aromaterna bensen, toluen och xylen,
vilken kom i gång 1957 liksom tillverkning
av xantater. Union Carbide Canada Ltd.
övertog senare glykolfabriken i Montreal och efter
ombyggnad började där 1957 en fabrikation
av polyeten. Mot slutet av 1957 körde så
Imperial Oil Ltd. i gång sin anläggning för
dodecyl-bensen i Sarnia, och Kanada blev
självförsörjande med syntetiska tvättmedel. För konkur-
rensen är det emellertid sörjt, i det att Shell
Oil Company Ltd. anlagt en motsvarande fabrik
i Montreal.
Tydligen var 1953 ett är, då stora ting hände
inom den kanadensiska kemiska industrin. Det
året körde Kanadas största kemiska produktion
baserad på naturgas i gång i Edmonton,
Alberta. Canadian Industries Ltd. startade sin fabrik
för polyeten, vilken således blev den första i
landet, ocli Canadian Chemical Company Ltd.
sina anläggningar för cellulosaacetat och
pen-taerytritol ni.fi. produkter. Det förra förädlas
till konstfibrer.
Acetatfibern tillverkas i en 75 M$ fabrik som
är ett intressant exempel på lokalisering av
en industriell anläggning. Tillgången på
oc-cellulosa i tillräcklig kvantitet och av högsta
kvalitet visade sig vara bäst i British Columbia.
För sin avsättning måste massan transporteras
österut genom Kanada eller USA. Erforderlig
ättiksyra och ättiksyraanhydrid liksom aceton
kunde fås ur petroleumprodukter och naturgas.
Den logiska platsen blev Alberta, där tillgången
på naturgas är riklig. Med propån och butan
som utgångsmaterial får man dessutom en rad
olika lösningsmedel samt acetaldehyd ocli
formaldehyd, vilka överförs till pentaerytritol.
Naturgasen är en utmärkt råvara för
tillverkning av ammoniak och en sådan hade börjat
redan 1941 i Calgary i södra Alberta. Antalet
fabriker har ökats under senare år och även
i den oljerika grannprovinsen Saskatchewan
finns nu produktion av syntetisk ammoniak.
Förutom till gödsel har denna fått användning
i gruvindustrin vid utvinning och raffinering
av nickel och kobolt enligt Sherritt-Gordon’s
lakningsprocess, som utarbetats i Kanada (jfr
Tekn. T. 1952 s. 852; 1953 s. 480; 1955 s. 75).
Som biprodukt erhålles ammoniumsulfat.
Processen utnyttjas vid exploatering av de nya
nickelfyndigheterna i norra Manitoba.
Svavel slutligen fås i allt större mängd vid
reningen av naturgaserna. På hösten 1957
beräknade man svavelproduktionen till 200 000
t/år, och 1960 förutses en årstillverkning av
1—1,5 Mt. Kanada kommer då att bli den näst
största av västerns svavelproducenter efter
USA.
Bland projekt för utnyttjning av naturgas kan
nämnas de planer att göra butadien vid Red
Deer i Alberta som uppgjorts av Polymer Corp.,
Kanadas tillverkare av syntetiskt gummi. Det
blir den första fabriken i västern med
naturgas som råvara, ocli det väntas att i en nära
framtid ett stort antal tillverkningar skall
komma i gång med såväl våt som torr naturgas
som utgångsmaterial. Den förra är sur och
måste först renas, varvid förutom svavelväte
och bensin, butan och propån erhålles. De båda
senare och den torra gasen, som
huvudsakligen består av metan, är mångsidigt
användbara utgångsmaterial för kemisk industri.
Oorganiska nytillskott
Den oorganiska industrins nytillskott under
denna period är icke så dominerande som
708 TEKNIS K TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
