- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 88. 1958 /
713

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 28 - Utmattningsprovning av stål avsedda för svetsning, av Cyrill Schaub

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Utmattningsprovning av
stål avsedda för svetsning

Civilingenjör Cyrill Schaub, Fagersta

Vid Svetskommissionens höstmöte 1955
redogjorde J Götzlinger för vissa
utmattningsundersökningar med olika provkroppar, tillverkade
av SIS 1411. Enligt hans resultat påverkar den
konstruktiva utformningen och det
verkstads-tekniska utförandet av en svetsad konstruktion
eller konstruktionsdetalj på ett avgörande sätt
utmattningshållfastheten enligt definitionen i
byggsvetsnormerna (2-10® belastningar).
Redan i dessa anges dock för de olika
standardiserade grundmaterialen SIS 1311, 1411, 2110
och 2114 olika med hänsyn till
utmattningsfaran tillåtna påkänningar, fig. 1.

De angivna värdena gäller grundmaterialen
utan hänsyn till svetsning eller annan
anvisningsverkan. Tillkommer svetsning måste de
angivna tillåtna påkänningarna reduceras med
en a^-faktor enligt tabell 1. I denna angivna
värden gäller tillsvidare i avvaktan på utmatt-

Inledningsanförande vid Svetskommissionens höstmöte
Stockholm den 5 december 1957.

620.178.3 : 669.14.018.29
ningsförsök med svenskt material. Som synes
tas hänsyn till om svetsen bearbetas eller ej.

För de av Götzlinger angivna värdena på
utmattningshållfastheten hos olika
knutpunktskonstruktioner varierar utmattningsgränsen
för 10® belastningar mellan 31 kp/mm2 och
10 kp/mm2 för olika form och utförande hos
svetsförbandet, fig. 2.

I samband med sitt föredrag hösten 1955
framkastade Götzlinger ett förslag, att olika
svetsbara materials anvisningskänslighet och
känslighet mot svetspåverkan skulle studeras
systematiskt genom utmattningsprov. Dessutom
framkom hösten 1955 i den efterföljande
diskussionen önskemålet att studera sambandet
mellan materialens anvisningskänslighet för
statisk belastning (dvs. benägenhet för
sprödbrott) och anvisningskänslighet vid
utmattning.

Undersökningar vid Fagersta Bruk

Vid Fagersta Bruks Centrallaboratorium har
på senaste tid en rad dylika undersökningar
utförts i samarbete med Asea och AB Göta-

Fig. 1. Största, i grundmaterialet tillåten dragspänning och
tryckspänning utan hänsyn tagen till knäckning (normala belastnings fall); atu
största tillåten utmattnings spänning, OfSt största tillåten statisk
spänning, ix — $ min!G max med iakttagande av tecken.

Tabell 1. Reduktions faktor oc.„ för
grundmaterialet i en dynamiskt belastad konstruktionsdel,
påverkad av svets

[-Konstruktionsdel-]

{+Konstruktions-
del+}

Svetsens art

Dragen fläns i
massivkonstruktion eller dragen stång Början och slutet av
längsgående stum-svets bearbetad* 0,90 oarbetad 0,80
Början och slutet av
längsgående TK-eller kälsvets bearbetad* 0,80 oarbetad 0,70
Tvärgående TK- eller
kälsvets bearbetad* 0,80 oarbetad 0,70

* Vid längsgående stum-, TK- eller kälsvets må
bearbetningen begränsas till början och slutet av svetsen.

139 TEKNIS K TIDSKRIFT 1958

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:42:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1958/0739.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free