Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 29 - Pumpekonomi, av Magnus Oledal och Sixten Englesson - Kolahalvöns bergshantering, av Bd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den metoden, rätt använd, kan man reglera
volymströmmen inom vida gränser med på
pumpsidan så gott som oförändrad
verkningsgrad. Svårigheten ligger i att uppnå en
förlustfri reglering på drivsidan. Varvtalsreglerade
elmotorer med god och oförändrad
verkningsgrad över regleringsområdet är ej lätt att
åstadkomma och kostar pengar. I en del fall kan
steglösa variatorer tänkas komma till
användning. Vid värmecentraler, där värmebehovet
varierar starkt med årstiden, är det ekonomiskt
att ha särskilda pumpar för sommarbehov och
vinterbehov. Man kan också härför använda
tvåhastighetsmotorer, med vilken metod man
på utförda anläggningar gjort väsentliga
driftekonomiska besparingar. Den faktiskt
erforderliga effekten vid halva volymströmmen vid ett
cirkulationssystem är ju endast Ys av effekten
vid full last.
En förhållandevis ny metod, som alltmer
synes komma till användning utomlands och
även i en del fall tillämpats här i Sverige, är
insättningen av en "skopkontrollerad"
hydraulisk koppling mellan drivmotor och pump.
Genom ändring av kopplingens "fyllnadsgrad"
ändras dess eftersläpning — slirning — och
därmed pumpens varvtal.
På den ingående axeln — motoraxeln — i en
sådan koppling, fig. 2, sitter en kåpa
kombinerad med "pumphjulet", på utgående axeln
sitter "turbinhjulet". Det cirkulationsrum, som
bildas mellan pump- och turbinhjul, är till viss
del fyllt med vätska, som genom det icke
roterande fångröret eller skopan pumpas in från
förrådsrummet i den roterande kåpan, dit den
återgår genom spalterna i kopplingen. Genom
ändring av skopans läge i radiell led kan dess
pumpverkan begränsas, så att vätskemängden
i kopplingen minskas och eftersläpningen ökar
med åtföljande önskad varvtalsminskning.
Effektbehovet vid volymströmsreglering, fig.
3, som blir störst vid strypning, närmar sig
vid skopreglerad hydraulisk koppling den
för-lustfria varvtalsregleringen. Diagrammet gäller
för ett system med 50 % statisk
uppfordringshöjd.
Effektvinsten ökar med avtagande
volymström men är också beroende på systemets art,
fig. 4. Vid cirkulationssystem med statisk
uppfordringshöjd 0 blir vinsten störst. Det är även
uppenbart, att den hydrauliska kopplingen
medför avsevärda fördelar genom att den
reducerar det erforderliga startmomentet. Motor
med speciellt stort startmoment fordras ej,
stor startström och onödiga påkänningar på
den mekaniska utrustningen undviks.
Driftövervakning
Lika viktigt som det är att tillse att man har
ett ekonomiskt väldimensionerat rörsystem och
ett lämpligt pumpmaskineri med så god
verkningsgrad som möjligt vid leveransproven, lika
viktigt är det, att man övervakar anläggningen
i fortsättningen, så att korrosion och slitning
inte äventyrar anläggningens ekonomiska drift.
Det förutsattes givetvis, att vid pumpens
installation hänsyn tagits till risken för
kavitation och härav orsakad erosion. Igensättning
av sugrör och ventiler på pumpens sugsida
eller av själva pumphjulet kan emellertid
förutom direkt inverkan på pumpens
prestationsförmåga ge upphov till kavitation och därmed
följande försämrad verkningsgrad och skador
på pumpens vitala delar. Detta är en fråga av
allra största betydelse, och de fabriker och
verk, som har möjlighet att med eget folk eller
med hjälp av pumpfabrikantens
serviceavdelning utöva en regelbundet återkommande
kontroll av effektförbrukning och
pumpaggregatens kapacitet, finner säkert denna möda
mycket lönande.
Plast som pumpmaterial
För framtidens pumpar, som kan väntas bli
bättre och bättre med högre verkningsgrad
och för varje behov lämpligare utformning,
liar man anledning se fram emot de fördelar,
som de nya plastmaterialen kan erbjuda. Dessa
material har god hållfasthet parad med stor
motståndskraft mot korrosion och därför en
under drift beständig ytfinhet, varigenom en
hög och varaktig verkningsgrad hos pumphjul
och snäcka kan nås. Vid seriefabrikalion
kommer dessa material troligen också att leda till
billigare pumpar, så att det kanske blir möjligt
med utbytesservice till överkomliga priser.
Kolahalvöns bergshantering. Kolahalvön bildar
administrativt en enhet, Murmansk-onirådet, soin
förvaltas av ett folkhushållsråd. Kolahalvön har
Sovjetunionens största nickel- och
apatitfyndighe-ter och dess järnmalmer utgör basen för det
nybyggda järnverket Cerepovec ca 350 km norr om
Moskva och 450 km öster om Leningrad. Det finns
brytvärda malmtillgångar för framställning av tre
fjärdedelar av de kända elementen.
Nickelkombinaten Severonickel och Pecenganickel
(Petsamo) har efter sovjetförvaltningens
centralisering fått sina investeringsanslag höjda, så att de nu
är 4,5 gånger så stora som under 1951—1955. Bland
nya fyndigheter som skall bearbetas märks
Zda-novsk- och Kotselvara-gruvorna.
Man kan förmoda att apatittillgångarna i
Chibinsk-bergen är praktiskt taget obegränsade. Apatit brytes
i dagbrott och under jord i gruvorna Kirov,
Juk-spor och Basvumcorr. Den nu pågående
utbyggnaden kommer att 1965 medföra väsentligt större
produktion av apatit än under 1958.
De viktigaste järnfyndigheterna är Olenegorsk,
Kovdorsk och Kirovogorsk med en total
malmreserv av ca 900 Mt. Malmerna håller 32—35 °/o Fe
och måste anrikas. Brytning sker i dagbrott.
I Olenegorsk skall vid full drift 1961 brytas 12,5
Mt/år berg med 6,8 Mt malm, varav erhålles 3 Mt
slig. Denna håller 14—15 % Si02 och skall i
framtiden blandas med den SiOo-fattiga (1,5 °/o) sligen
från Kovdorsk vid sintring i Cerepovec. Kovdorsk
skall producera 2,4 Mt slig 1965.
Bland andra mineral, som skall exploateras kan
nämnas glimmer och vermiculit (V A Slykov i
Gornyj Zurnal 1958 h. 5 s. 3). Bd
728 TEKNIS K TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
