Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 29 - Nya metoder - Krypprovning av material, av K-J Blom - Framtidens fartygsskorsten? av WS - Kemikalier ur stöpvätska, av SHl - Behandling av zirkonium med ammoniumfluorid, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1.
Avgas-rören som
ersätter skorstenen på boj-utläggnings-fartyget "Walter
Körte".
ling i vilken den viktbelastade dragstången är
fästad. Omedelbart under den nedre kopplingen är
gasuttaget placerat. I dragstångens bärplatta under
vikterna är en mätklocka fastsatt. Dess mätspets
vilar mot en bult i tryckkärlets botten. Bulten som
är vridbar användes för nollställning av mätklockan.
För att denna skall kunna avläsas är tryckkärlet
försett med ett glasfönster.
Ugnen är delbar på längden så att tryckkärlet kan
las ut. Temperaturen mätes med två termoelement
varvid det ena som införes genom gasintaget och
är fästat på provstaven endast användes för
registrering, medan det andra som är placerat i
anslutning till ugnslindningarna användes för såväl
registrering som reglering av ugnstemperaturen.
Såväl krypprov (kryphastighetsbestämningar) som
krypbrottprov har gjorts. Hittills har proven
avbrutits efter 150—1 500 h provningstid.
Reproducerbar-heten är god (Metallurgia dec. 1957 s. 313—314).
K-J Blom
Framtidens fartygsskorsten!
På ett tyskt specialfartyg för bojutläggning "Walter
Körte" (Tekn. T. 1958 s. 702) har man helt slopat
den traditionella skorstenen för att skapa fri sikt
akterut från bryggan, så att allt arbete på däck kan
effektivt följas. I stället har man fått två smala
"avgasrör", fig. 1, på skorstenens plats (Nautisk
Tidskrift 1958 h. 5 s. 191). WS
Kemikalier ur stöpvätska
Vid stöpning av majs får man i USA väldiga
mängder vatten, innehållande flera ämnen av vilka tre
nu är aktuella, nämligen inositol som är
hexahydr-oxicyklohexan, fytinsyra som är inositols
hexafosfor-syraester och hexakalciumfytat. Man framställer till
att börja med en 70 % lösning av fytinsyra i
halvstor skala. Denna syra är av intresse på grund av
dess reaktioner med tunga metaller.
Den huvudsakliga kommersiella användningen av
fytinsyra beror på dess rostningsinhiberande
förmåga. Ett företag använder t.ex. 0,01 °/o
fytinsyra-lösning vid värmesterilisering av burkar för
barnmat. Syran hindrar de oskyddade stållockskanternas
röstning. Man tror emellertid att fytinsyra skall få
sin största användning vid ytbehandling av metaller.
Den verkar nämligen på ett sätt som liknar fosfa-
tering, och resultatet uppges bli underlättande av
elektrolytisk metallbeläggning och ökning av det
utfällda skiktets adhesion till grundmetallen.
En annan tänkbar användning för fytinsyra beror
på dess förmåga att binda metalljoner genom
komplexbildning. Man studerar t.ex. användning av
fytinsyra för avlägsnande av spår av metaller i
sojaolja varigenom en bogren produkt skulle
erhållas.
Kalciumfytat ger också komplexföreningar med
metalljoner och kan användas för rening av
livsmedelsindustrins produkter, t.ex. vinäger. Det
används också som kalciumkälla i läkemedelspreparat.
Inositol slutligen ingår i B-vitaminkomplexet och
utnyttjas därför inom läkemedelsindustrin.
Utgångsmaterialet i stöpvätskan är fytin, ett salt
av fytinsyran med kalcium och magnesium som
huvudsakliga katjoner. Det utgör ca 4 °/o av
stöpväts-kans indunstningsrest; dess koncentration i
lösningen är ca 0.4 °/o. Första steget vid råvarans
uppar-betning är dess indunstning till en halt av 20—25 °/o
fasta ämnen. Genom behandling av denna lösning
med kalciumhydroxid fälls rått kalciumfytat som
innehåller denaturerade proteiner. Saltet renas
genom upplösning i saltsyra, filtrering av lösningen
och ny fällning med kalciumhydroxid.
Kalciumfvtatet löses i utspädd fytinsyra (på grund
av att ett mera lösligt salt med lägre kalciumhalt
bildas), varefter kalcium jonerna avlägsnas i en
jon-bytarkolonn. Den erhållna ca 5-proceiitiga
fytinsyran indunstas i vakuum (Chemical Engineering 27
jan. 1958 s. 61—62). SHl
Behandling av zirkonium med
ammoniumfluorid
Man har funnit att ammoniuinfluorids förmåga att
ge komplexföreningar med vissa metaller gör den
synnerligen lämplig för upplösning eller behandling
av zirkonium och dess legeringar samt för
separering av zirkonium från uran och dettas
klyvningsprodukter. Vid användning i neutral eller sur
lösning torde ammoniumfluorid vara betydligt mera
lätthanterlig och troligen också billigare än de nu
använda reagensen.
Skrot uppstår i betydande mängd vid bearbetning
av zirkonium. En del av det grövsta skrotet kan
smältas ned till göt, men det finare, t.ex. svarvspån,
har absorberat så mycket syre och kväve ur luften
att dess hårdhet ökats avsevärt. Det kan därför inte
utan vidare ge göt av användbar kvalitet. Man har
försökt att etsa bort de syre- och kvävehaltiga
ytskikten på skrotet med en blandning av salpetersyra
och fluorvätesyra, men härvid avsätts svårlösliga
syrehaltiga zirkoniumföreningar i fina sprickor, och
skrotet ger därför hård metall vid nedsmältning.
Man har funnit att metaller, såsom titan,
zirkonium och hafnium, löses i såväl sur som neutral
ammoniumfluoridlösning. I senare fallet kan
reaktionen beskrivas genom formeln
M + x NH4F = MF4 • y NH,F + 2 H2 + 4 NH3
där M är Zr, Hf, Ti, U eller Th, y är 2 eller ett större
helt tal och x = y + 4. Då gaserna avgår nästan
fullständigt, förblir lösningens pH praktiskt taget
konstant.
Experiment har visat att man kan avlägsna det
syre- och kvävehaltiga ytskiktet på
zirkoniumsvarv-spån genom att behandla dem med
ammoniumfluoridlösning. Härvid bildas inga svårlösliga
zirkoniumföreningar, och skrotet blir därför så rent
att det ger goda göt.
Använda bränsleelement från atomreaktorer kan
TEKN I SK TI DSKR I FT 1958 735
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
