Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 29 - Andras erfarenheter - Stabilisering av kimröksfylld polyeten, av SHl - Behandling av aluminerat stål, av SHl - Lim för polyvinylklorid, av SHl - Böcker - Ny arkitektur, av Leif Sandahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Man har emellertid nu funnit att t.ex. tio-./5-naftol
skyddar kimröksfylld polyeten under 1 000 h vid
140°C, medan den största livslängd som tidigare
nåtts understiger 200 h. Svavelföreningarnas
gynnsamma verkan beror åtminstone delvis på närvaron
av kimrök. En synergistisk effekt erhålls vid
användning av 2—3 °/o kimrök och 0,1 °/o
svavelförening, t.ex. dodecylmerkaptan som används i
gummi.
Medan kimrök och svavelförening samverkar, blir
resultatet motsatt vid kombination av aromatiska
aminer eller fenoler med kimrök. Man liar t.ex.
funnit att 0,1 °/o difenyl-p-fenylendiamin hindrar ofylld
polyetens oxidation under 300 h vid 140°C, men att
samma material håller bara 150 h, om det innehåller
kimrök. På vad sätt kimröken minskar plastens
ljuskänslighet och varför den upphäver
värmestabilisatorernas verkan är inte utrett (Chemical &
Engineering News 16 sept. 1957 s. 86—87). SHl
Behandling av aluminerat stål
Plåt av mjukt stål aluminerad på båda sidor har
mycket god resistens mot atmosfären. Den måste
behandlas på något annat sätt än kallvalsad
stålplåt vid formning och fogning, men erfarenheten
har visat att man dock kan använda vanliga
redskap.
Formning kan utföras genom pressning eller
valsning utan att aluminiumbeläggningen flagnar av, om
deformationen är måttlig. Plåten kan böjas 180°
över en diameter två gånger plåttjockleken. Den kan
också tryckas men är inte lämplig för
dragpressning. Vid böjning med liten radie spricker
alumi-niet något, om plåten är tjock. I luften missfärgas
dessa ytor, men angreppet sprids inte, och
korrosionen fortsätter inte under beläggningen.
Bultar och skruvar, som används för hopsättning,
bör vara varmförzinkade vid användning i normal
eller svagt aggressiv industriell atmosfär. Under
svårare betingelser måste hopfästningsdonen vara av
rostfritt stål för att de skall hålla lika länge som
plåten.
Punkt- och sömsvetsning är mycket lämpliga
fog-ningsmetoder, eftersom de inte minskar materialets
korrosionsmotstånd. Härvid beter sig plåten mera
som aluminiumplåt än som stålplåt. Såväl den undre
som övre elektroden bör vara av en hård
kopparlegering. Spetsdiametern skall lämpligen vara 16 mm
och domradien 25 mm för mindre än 0,75 mm plåt,
ca 50 mm för grövre plåt.
Elektroderna bör vara vattenkylda. Spetsarna tar
upp mera material än vid svetsning av stål och
måste därför oftare slipas av med fin smärgel. Då
aluminium har större konduktivitet än stål, fordras
större ström, för t.ex. 0,05 mm tjock plåt ca 70 °/o
större ström än för stål; för tjockare plåt blir
erforderlig ökning av strömmen mindre.
Elektrodtrycket skall rättas efter plåttjockleken; det är
160—680 kp.
För sömsvetsning är samma allmänna betingelser
lämpliga. Elektrodrullarna bör sålunda vara av en
hård kopparlegering, och de bör kylas med
vattenstrålar.
Vid metallbågsvetsning måste man använda ett
flussmedel som löser aluminiumoxid. Elektroder
med låg vätehalt ger goda svetsar. Man kan också
få gott resultat med elektroder för rostfritt stål.
Strömmen bör hållas så låg som möjligt för att
aluminiet inte skall brännas i svetszonen.
Gasbågsvetsning med inert gas ger mycket gott
resultat med aluminerat stål. Gasen (helium eller
argon) hindrar stark oxidering av aluminiet och
inget flussmedel behövs därför. Det är lämpligt att
avlägsna aluminiet inom ett område på ca 5 mm
från svetsstället, om plåten är mindre än 1,5 mm
tjock. Härigenom erhålls nämligen en duktil svets.
Vid gassvetsning används flussmedel för rostfritt
stål. vilket löser aluminiumoxid. Det bör anbringas
på båda sidor av de delar som skall sammanfogas
samt på svetstråden. Slagg, oxid och flussmedel skall
avlägsnas från den färdiga svetsen, varefter den
beläggs med aluminium genom sprutmetallisering
(W E McFEE i Iron Age 6 fehr. 1958 s. 95—97).
SHl
Lim för polyvinylklorid
Hittills har bristen på ett lim för kombination av
polyvinylklorid med nylon och Dacron hindrat
användning av PVC-belagd väv av dessa syntetfibrer
till kapell för båtar samt presenningar för lastbilar
och lastrumsluckor m.m. De limfogar man kunnat
åstadkomma har haft en brottgräns på 0,35 kp/cm2
vilket är otillräckligt för dessa ändamål. Vid
böjning skils nämligen plasten från väven.
Det anses att fogen mellan polyvinylkloriden och
en tät väv måste ha en brottgräns på ca 1,4 kp/cm2.
Denna hållfasthet kan uppnås med Neoprene på
nylon. Man har emellertid nu utarbetat ett nytt lim
för PVC som ger tillräcklig foghållfasthet. Det
framställs genom blandning av ett lösningsmedel,
mjuk-ningsmedel och PVC varefter ett isocyanat tillsätts.
Alla ingredienserna är lösliga i lösningsmedlet.
Blandningen är obegränsat hållbar innan
isocyana-tet satts till. Därefter förlorar limmet 15—20 °/o av
sin adhesionsförmåga på 10 dygn. Vid hantering av
lösningsmedlet och isocyanatet bör man iaktta den
försiktighet som tillverkaren rekommenderar.
Lösningsmedlet är nämligen eldfarligt, och både det
och isocyanatet är giftiga.
Limmet anbringas på väven genom doppning eller
med bestrykningsmaskin. Minst 34 g/m3 behövs för
att fogens brottgräns skall bli i genomsnitt 1,4
kp/cm2. Vid doppning måste väven vara torr, men
detta är inte nödvändigt vid bestrykning. Plasten
kan sedan läggas på i en vanlig bestrykningsmaskin
eller genom laminering med folie. I senare fallet
skall väven förvärmas till minst 175°C (enl. E.I. du
Pont de Nemours & Co). SHl
i åtlËL böcker
Ny arkitektur, av Thomas Paulsson. Almqvist
& Wiksell/Gebers, Stockholm 1958. 176 s., 75 fig.
16,50 kr.
Det kan vara svårt att i tiden dra gränser för olika
epoker inom arkitekturen, och speciellt svårt bör
det vara att definiera begreppet "Ny arkitektur".
Förf. väljer att föra sin betraktelse från
industrialismens genombrott fram till våra dagar.
I boken behandlas de faktorer som påverkat
arkitekturen de senaste två århundradena — material
och byggmetoder, människan och hennes behov,
hur de yttrat sig i den miljö hon format åt sig,
738 TEKNIS K TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
