Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 30 - Organisering av ett företags planering, av Bertil von Alfthan - Världsskeppsbyggeriet vid halvårsskiftet 1958, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med ordet "planering" menar man vanligtvis
anpassning till vad som håller på att ske. Anderson
anser att planeringen är grundförutsättningen för
att bibehålla ett företags solvens genom att man i
förväg rustar det för att möta vad som kan komma
att ske. All planering bör utgå från att framtiden
kommer att gestalta sig annorlunda än nuet och
planeringen bör vara ett redskap för att
genomföra de förändringar, som man behöver för att
klara framtidens förhållanden.
Det är icke möjligt att säkert och noggrant
förutsäga vad framtiden bär i sitt sköte. En bra
planering måste därför grundas dels på prognoser om
vad som är sannolikt, dels på smidighet att undan
för undan ändra på planerna i den mån
verkligheten visar sig avvika från prognoserna.
Planeringsförfarandet kan delas i: analys av
faktorer, som inverkar på gestaltningen av framtiden,
uppskattning av företagets framtida miljö,
utformning av en plan samt verkställande av denna.
Vid planeringen gäller det att beakta den allmänna
ekonomiska situationen, företagets egna position
samt situationen i det geografiska område inom
vilket företaget verkar.
Myndigheter och institutioner publicerar
regelbundet vissa rapporter, "barometrar", som ger
antydningar om vad framtiden bär i sitt sköte — men
under förutsättning av en någorlunda regelbunden
utveckling i den stil, som vi är vana vid. Men ofta
uppträder ganska oförutsedda nya utvecklingslinjer.
Sålunda har t.ex. under 1958 i USA följande
moment fått ökad betydelse: kraven på kortare
arbetsvecka, atomenergin, elektroniken, de kollektiva
fonderna för försäkringar, pensioner samt
utrikeshandeln och den industriella utvecklingen i utlandet.
De angelägenheter vilka bör göras till föremål för
planering från företagsledningens sida kan indelas
i nio huvudkategorier: organisationsplanering,
produktplanering, lokal- och maskinplanering,
operationsplanering, materialanskaffnings- och
förrådsplanering, finansplanering, kommersiell planering,
personalplanering samt utvecklingsplanering.
Var och en av dessa huvudkategorier kan delas i
detaljer. Som exempel kan tas finansplaneringen.
Denna skall fastställa organisationens framtida
finansiella behov och mål, utveckla planer och
tillvägagångssätt för att förverkliga dessa mål och
utveckla kontrollmetoder för att säkerställa att
finansplanerna blir följda. Finansplanen klarlägger vägar
och medel för att möta firmans finansiella behov
inom ramen för en föreskriven kurs och inom
specificerad tid.
Firmans finansiella resurser bör fastställas med
avseende på sådana angelägenheter som tillgången
till och kostnaden för finansiella källor, firmans
kreditvärde, räntabilitetsförhållanden, aktieägares
och andra ägares tillgångar, samt lånepolitik och
säkerhetsemissioner.
Firmans finansiella mål bör fastställas även då
det gäller förhållandet mellan förfallande skulder
och fordringar, lönsamhetsproportioner,
kapitalanskaffningsmöjligheter, låne- eller aktieemissioner,
utdelningar, reserver, kapitalutlägg, budgetkontroll,
räkenskapssystem och avskrivningssystem.
Rådande och blivande förhållanden skall
uppskattas i ljuset av firmans mål. Utnyttjas t.ex. de
disponibla medlen i enlighet med dessa? Står
kapitalutläggen i harmoni med de planerade målen? Är
storleken av det egna kapitalet lämpligt avvägd i
förhållande till främmande kapital osv.? Är
räkenskapssystemet och budgetsystemet sådana, att de ger en klar
och riktig bild för att bedöma framtiden? Är
avskrivningssystemet rätt anpassat till målen på lång sikt?
Sedan dessa synpunkter blivit behörigen beaktade,
kan finansplanen även inkludera sådana saker som
specificering av källor för anskaffning av
rörelsekapital, utnyttjande av förefintliga finansiella
resurser, förfaranden vid förfallande skuldbetalningar
och inkasserbara fordringar, amorteringspolitik samt
förhållanden rörande vinster, skulder, utdelningar
och reserver (R C Anderson i Advanced
Management maj 1958 s. 5—11). Bertil von Alfthan
Världsskeppsbyggeriet vid halvårsskiftet 19S8.
Enligt Lloyd’s Registers statistik var den 30 juni
1958 ett handelstonnage om 1 651 fartyg, 10 133 497
brt, under byggnad i världen, vilket jämfört med
1 681 fartyg, 9 947 977 brt vid årsskiftet 1957/58
betyder en ökning med 186 520 brt. Uppgifter för
Ryssland och Kina saknas alltjämt. Fördelningen
på de viktigare skeppsbyggarnationerna är följande
(siffror vid årsskiftet 1957/58 inom parentes):
Antal fartyg brt
Storbritannien och
Nordirland ...... 336 (341) 2 295 371 (2 345 408)
Japan ........... 147 (161) 1 255 563 (1 589 240)
Tyskland ........ 228 (223) 1 100 064 ( 928 087)
Italien ........... 98 (104) 901 655 ( 939 537)
Förenta Staterna.. 47 ( 39) 840 688 ( 695 339)
Holland ......... 166 (173) 724 864 ( 643 314)
Sverige .......... 67 ( 75) 623 040 ( 611 252)
Frankrike ....... 63 ( 65) 561 342 ( 521 837)
Norge ........... 62 ( 77) 305 810 ( 324 692)
Spanien .......... 107 (106) 262 696 ( 263 701)
Brittiska Samväldets
utomeuropeiska
länder ....................70 ( 55) 242 254 ( 161 665)
Danmark ................36 ( 32) 234 149 ( 175 759)
Polen ........................69 ( 70) 196 000 ( 186 632)
Jugoslavien ............33 ( 27) 192 415 ( 146 079)
Finland ....................65 ( 69) 182 773 ( 208 845)
Belgien ....................16 ( 16) 152 089 ( 144 428)
Portugal ..................24 ( 28) 43 040 ( 42 912)
En betydande nedgång märks för Japan, medan
Tyskland ökat ansenligt. Av totaltonnaget faller
22,65 %> på Storbritannien och Nordirland, varjämte
2,39 %> kommer på Brittiska Samväldets
utomeuropeiska länder, eller tillsammans 25,04 %>. Japan
bygger 12,39 %>, Tyskland 10,86 °/o, Italien 8,90 °/o
och Förenta Staterna 8,30 %>. Sverige bygger 6,15 °/o.
Två passagerarångare om 56 000 resp. 45 000 brt
och två tankångare om 62 000 resp. 52 000 brt är
de största fartyg som nu byggs.
I fråga om drivkraften fördelar sig totaltonnaget
på (siffror vid årsskiftet 1957/58 inom parentes):
brt °/o
1340 (1 369)
motorfartyg ____5 484 543 (5 569 659) 54,0 (56,0)
311 (312) ångare 4 648 954 (4 378 318) 46,0 (44,0)
Tanktonnaget under byggnad utgjorde 359 fartyg,
5 257 975 brt, eller 51,9 °/o av totaltonnaget. I
Sverige byggs 20 tankfartyg om 380 490 brt, dvs, 61,0 °/o
av landets totala byggnadstonnage. Huvudparten av
samtliga tankfartyg får turbinmaskineri:
166 om 3 689 723 brt (70,3 %>) blir sålunda ångare,
193 om 1 568 252 brt (29,7 °/o) motorfartyg.
Under andra kvartalet 1958 påbörjades inalles 457
fartyg om 2 497 044 brt, sjösattes 541 fartyg om
2 428 890 brt och färdigställdes 531 fartyg om
2 487 435 brt. I Sverige påbörjades 22 fartyg om
292 004 brt, sjösattes 28 fartyg om 249 242 brt och
färdigställdes 23 fartyg om 238 263 brt.
Av världens totala byggnadstonnage klassas 55,2 °/o
i Lloyd’s Register. N Lll
748 TEKNIS K TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
