Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 30 - Arbetskraft — service — arbetsplatser, av Torsten Buregren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 2. Antalet [-förvärvsarbetande-]
{+förvärvsarbe-
tande+} inom
jordbruk med
binäringar i
procent av
totala antalet
förvärvsarbetande
i regionerna år
1950 i norra
Sverige; tabellen
hänför sig till
hela riket.
Industrilokalisering
Det är här som industrilokaliseringen kommer
in i bilden. Den ska alltså användas för att man
om möjligt skall kunna rätta till de olika
svagheter, som konstaterats i de olika regionernas
näringsliv och serviceutrustning. Det finns
emellertid många alternativa sätt att tänka sig
lokaliseringen inom regionerna.
Det kan emellertid vara lämpligt, att först
fundera en smula över hur många företag man
har att röra sig med, vad företagarna har för
syn på lokaliseringen, vilka möjligheter man
har, att påverka företagarnas val, samt de
ekonomiska konsekvenserna av olika
lokaliseringsalternativ.
Av erfarenhet vet man, att en företagare vid
val av lokaliseringsplats, fäster stort avseende
vid förekomsten av sådan service, som har
betydelse för själva driften, t.ex. kommunikatio-
ner, tillgång på el-kraft, vatten, bra
industrimark och verkstadsservice. Han är vidare
intresserad av möjligheterna att rekrytera
arbetskraft av olika slag och fäster även avseende
vid den allmänna service, som erbjudes i form
av skolor, affärer, sjukvård, förströelse och
annan rekreation. Han menar ofta, att
möjligheterna att rekrytera arbetskraft i hög grad är
avhängiga av den allmänna service, som kan
erbjudas på orten. Ämnar han starta ett
företag med många anställda, anser han sig behöva
ett stort rekryteringsområde, som bör vara
spontant inriktat mot den ort han väljer som
lokaliseringsplats.
En del småorter kan erbjuda lika goda
kommunikationer som t.ex. ett A-centrum. Ofta kan
de erbjuda industriområden, som är fullt
jämställda med dem som kan erbjudas i A-centra.
Tillgång på vatten och elkraft behöver inte
vara sämre i en liten ort än i ett A-centrum.
När det gäller den allmänna
serviceutrustningen har dock A-centra större förmåner att
erbjuda än orterna av lägre funktionsgrad, och
olikheterna härvidlag går ju inte helt att
utjämna. Man måste också komma ihåg, att det
är ett mycket begränsat antal företag man har
att röra sig med.
Möjligheter att påverka företagens lokalisering
finns, men är begränsade. Vi har härvidlag i
huvudsak att hålla oss till
Arbetsmarknadsstyrelsens och Industriens Produktionsråds
rådgivande lokaliseringsverksamhet,
företagarföreningarnas verksamhet, den statliga
låneverksamheten och lånegarantin till mindre
industriföretag.
Vidare finns möjligheter att på de platser där
en industrilokalisering är önskvärd förbättra
den service som stat och kommuner ställer till
förfogande. Men här måste ånvo den
ekonomiska sidan av frågan beaktas.
När man inventerat de olika möjligheterna att
påverka företagen, måste man konstatera, att
målen i hög grad måste anpassas till
prognoserna för näringslivets utveckling.
Detta innebär, att man i första hand måste
inrikta ansträngningarna på att stärka
näringslivet i ett begränsat antal orter, som har
betydelse som servicecentra till befolkningen i
glesbebyggelsen och som med denna befolkning
som underlag har förutsättning att bära upp
en serviceverksamhet, som i sin tur kan
påverka företagarnas val av lokaliseringsplats.
När det gäller stora och medelstora företag,
har därvid i första hand A-, B- och C-centra
bedömts ha möjlighet att konkurrera om
företagen.
Övriga centra torde i regel främst kunna dra
till sig mindre industrier och hantverk, och
deras viktigaste funktion blir att vara små
serviceorter för den jordbruksbefolkning som
blir kvar i bygden.
Det är en viktig uppgift för samhället att söka
påverka företagarna att bland de orter, vilka
fyller deras anspråk, välja den ort, som har
det största behovet av en förstärkning av
näringslivet.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 5 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
