Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 30 - Nybyggen - Fransk materialprovningsreaktor, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nybyggen
i
Fransk materialprovningsreaktor
I april 1954 beslöt Commissariat à 1’Energie
Ato-mique att bygga en forskningsreaktor med ett
neutronflöde på 10" n/cnrs. Reaktorn, som kallas EL3,
sattes i drift 1957. Den är modererad med tungt
vatten. Ursprungligen tänkte man använda naturligt
uran som bränsle varvid reaktorns effekt skulle bli
ca 50 MW för att det önskade neutronflödet skulle
nås. Man har emellertid fått svagt anrikat uran
(1,35 °/o ®U) från Storbritannien varigenom 15 MW
effekt blivit tillräcklig.
Neutronflödet i EL3 är tio gånger så stort som i
den tidigare forskningsreaktorn EL2 och ungefär
tre gånger så stort som i atomkraftreaktorer av
EDFl-typ eller Marcoule G2 och G3 (Tekn. T. 1957
s. 674). Det är fullt jämförbart med neutronflödet
i andra länders materialprovningsreaktorer, tabell 1.
Reaktorkärnan består av 99 bränsleelement i ett
hexagonalt gitter med 175 mm delning. Elementen
är rör av en uranlegering, troligen med molybden.
De är kapslade i aluminium med 22 mm inre och
29 mm yttre diameter; längden är 1 350 mm.
Kärnan innehåller 4,5 t uran. Reaktorn arbetar i
he-liumatmosfär.
Reaktorn har tre säkerhetsstavar, två
finreglerings-stavar och sex grovregleringsstavar ("shim rods")
Säkerhetsstavarna är 900 mm långa borkarbidrör
(inre diameter 28 mm, yttre 36 mm); de
manövreras med koldioxid under tryck. Regleringsstavarna
består av två koncentriska aluminiumrör med en
Tabell 1. Beräknat flöde av termiska neutroner för
material pr ovninysreaktorer
Reaktor Flöde n/cm!s Effekt MW [-Igångsättningsår-] {+Igångsätt- ningsår+}
Frankrike ... EL3 10" 15 1957
Storbritannien Dido 10" 10 1956
Pluto 10" 10 1957
NRX 6,8 X 10" 40 1947
NRU 3 X 10" 200 1957
USA ......... MTR 5 X 10" 40 1952
ETR 1015 175 1957
ORR 1,3 X 10" 20 1957
WTR 10" 20 1958?
rörformad borkarbidfyllning; denna har samma
diametrar som säkerhetsstavarna, men
finregleringssta-varna är 230 mm och grovregleringsstavarna 1 400
mm långa.
Reaktortanken är av 13—35 mm aluminium, 2 560
mm i diameter och 4 000 mm hög. Runt kärnan
finns en 400 mm tjock reflektor av tungt vatten,
och tanken är omgiven av en 80 t grafitreflektor
med 600 mm som minsta tjocklek. Grafiten omges
av ett termiskt skydd av 200 mm gjutjärn.
Strålskyddet av betong med tätheten 4,2 kg/dm3 är 200
mm tjockt.
Tungt vatten fungerar både som moderator och
primärt kylmedel. Det kyls i sin tur med vanligt
vatten. Grafitreflektorn och det termiska skyddet
kyls med luft varvid det senare skiljer de in- och
utgående luftströmmarna åt.
För experiment har reaktorn (fig. 1) i horisontell
led tolv radiella kanaler (diametern är 150 mm för
tio av dem och 250 mm för två) och fyra
genomgående tangentiella kanaler omedelbart utanför
reaktortanken; de senare är placerade över och under
de radiella kanalerna. Dessutom finns två
"sekant"-kanaler och en termisk kolonn 2 000 mm i fyrkant.
I vertikal led har reaktorn en central kanal som
når nästan till reaktortankens botten; den är 182
mm i inre diameter. Både i tanken och grafiten finns
vidare ett antal mindre kanaler av vilka några är
Fig. 1. Kanaler för experiment i EL3; t.v. horisontalsektion, t.h. vertilkalsektion;l central kanal, 2 kanaler för
prov med bränsleelement, 3 specialkanaler, A radiella kanaler, 5 åtta vertikala kanaler för
isotopframställning, 6 fyra tangentiella kanaler i två nivåer (över och under de radiella kanalerna), 7 två
"sekant"-kanaler, 8 termisk kolonn, 9 tomt utrymme, 10 vertikala kanaler i grafiten, 11 luftkylda, vertikala kanaler för
kortvarig bestrålning, 12 vertikala, 300 mm kanaler, 13 vertikal, 30 mm. vismutskärmad kanal. 14
säkerhetsstavar, 15 grovregleringsstavar, 16 finregleringsstavar.
756 TEKNIS K TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
