Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 32 - Radioaktiva isotoper vid mätning av verktygsslitning, av Georg Engstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 5. Totala skärslitningen, uttryckt i summa
impulser per minut, som funktion av effektiv
bearbetningstid vid svarvning av fyra olika
materialstrukturer (Gu G„ G„ GJ med hårdheten HB 190, 300,
360 resp. 430 kp/mm’.
Fig. 6. Eggprofiler, upptill med lösegg, nedtill med
urflisad skärande kant på grund av löseggens
nedbrytning.
Fig. 7. Relativ
skärslitning
efter lika
bearbetning i
normerat och lika
värmebeliandlat
material (SIS
1 650) från fyra
olika
leverantörer.
ingående komponenter samt hållfasthetsdata.
Ståltillverkarna avpassar
framställningsprocessen och värmebehandlingen så att de i t.ex.
SIS-normerna angivna fordringarna uppfylls.
Strukturen och därmed i viss utsträckning
be-arbetbarheten kan emellertid variera avsevärt.
Från vardera fyra olika leverantörer
anskaffades en vals med 60 mm diameter och 400 mm
längd av maskinstålet SIS 1 650 (ca 0,45 % C),
som nedan betecknas 1, 2, 3 resp. De
normaliserades samtidigt i samma ugn vid ca
850°C under 1,5 h, för att en likvärdig
värmebehandling skulle erhållas, varefter de fick
svalna i luft.
Strukturen studerades därefter i
metallmikroskop. I samtliga de fyra stålen kunde
konstateras ferrit samt lamellär perlit av något olika
form och fördelning. Hårdheten var
12 3 4
Hb kp/mm2 ..... 220 210 175 200
Skärhastigheten var 80 m/min och matningen
0,41 mm/r.
Materialens bearbetbarhet (skärslitningen)
varierar avsevärt, fig. 7. Skärslitningen blev
större i det mjukaste materialet 3 än i
materialen 2 och 4, vilket berodde på kletning,
lös-eggsbildning och urflisning. Slitningen ökar
med stigande hårdhet (över en viss
minimi-hårdhet) hos de bearbetade material, vilkas
mikrostruktur är av samma typ och vilkas halt
av föroreningar är låg. Även normerade och
lika värmebehandlade material kan således
variera ganska avsevärt i bearbetbarhet; t.o.m.
inom ett och samma arbetsstycke erhålls ofta
mycket varierande slitningsresultat.
Skärslitning och skärgeometri
När verktyget vid spånskärande bearbetning
utsättes för slagpåkänningar, t.ex. vid fräsning,
är det väsentligt att verktygseggen är så
kraftig som möjligt. Detta kan uppnås genom en
negativ eller en liten positiv spånvinkel, dvs.
en stor eggvinkel. I vissa fall förstärks eggen
ytterligare, genom att man slipar (eventuellt
bryner) en fas längs den skärande kanten.
Även vid svarvning kan en negativ spånvinkel
resp. en slipad fas vara en ur
hållfasthetssynpunkt gynnsam utformning. Detta är bl.a.
fallet vid grovsvarvning i stålgjutgods. I detta
material finns dels hårda inneslutningar, som
ger stora skärkrafter, dels håligheter där
skärkraften blir låg. Variationerna i skärkraft
medför stora påfrestningar på skäreggen.
Vid finsvarvningsoperationer samt vid
bearbetning med normala data påverkas
slitningen obetydligt av skärkraftens variation. I förra
fallet är det produktkvaliteten, tolerans och
ytjämnhet, och i senare fallet skärets totala
slitning, som blir utslagsgivande för den
effektiva utslitningstiden. För att få en uppfattning
om fasslipningens inverkan på skärets slitning
vid normal bearbetning utfördes följande
försök.
Eggarna 1 och 2, fig. 8, fasslipades, medan
TEKNISK TIDSKRIFT 1 958 799
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
