- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 88. 1958 /
800

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 32 - Radioaktiva isotoper vid mätning av verktygsslitning, av Georg Engstrand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

eggarna 3 och 4 endast eggströks. Slätsvarvning
utfördes med alla fyra eggarna under lika
bearbetningsförhållanden i ett och samma
material (0,7 % kolstål, 200 mm diameter, 1 400
mm längd). Den effektiva bearbetningstiden
var för vardera eggen 30 min. Skärhastigheten
var 80 m/min och matningen 0,41 mm/r.

Det visade sig härvid, att de eggar, som
fas-slipats, slets betydligt snabbare än de enbart
eggstrukna, fig. 9. I de fall då en skäregg av
hållfasthetsskäl inte behöver förstärkas, finns
det ingen anledning att fasslipa. En fasslipning
medför en kostnadsökning och har dessutom
en ogynnsam inverkan på verktygets
slitningshastighet vid svarvning av homogena material
med normala bearbetningsdata. En god
eggstrykning är alltså fullt tillräcklig för ett gott
bearbetningsresultat och en optimal
utslitningstid för skäret.

Skärslitning och bearbetningsdata

Den relativa skärslitningen bestämdes efter 30
min effektiv bearbetning per egg av ett kolstål
(ca 0,7 % C, Hß 180 kp/mm2, 250 mm
diameter, 1 460 mm längd) vid skärhastigheterna
20, 50, 80, 100 och 130 m/min och vid i övrigt
konstanta bearbetningsdata och konstant
skärgeometri (s 0,41 mm/r, t 2 mm, y. 60°, cc 7°,
y — 0°, r 0,8 mm).

Skärslitningen ökar med skärhastigheten efter
en jämn kurva, förutsatt att en för
skärmaterialet i fråga tillräckligt hög hastighet valts,
fig. 10. Kurvans läge kommer att ändras med
bl.a. matningsvärdet.

Vid skärhastigheten 20 m/min blev
slitningen mycket stor, beroende på en kraftig
lös-eggsbildning och därav orsakad urflisning i
eggen. Spånaktiviteten var oerhört hög vid
dessa prov.

Även matningens inverkan på skärslitningen
har studerats. Härvid användes matningarna
0,39, 0,58, 0,78 och 1,00 mm/r vid en konstant
skärhastighet av 80 m/min och vid i övrigt
samma bearbetningsdata, skärgeometri och
bearbetningsmaterial som tidigare. Det visade sig
att kurvan över skärets relativa slitning som
funktion av matningen fick ett minimum vid
en matning av ca 0,5 mm/r, fig. 11. Detta
beror på att det vid låg matning (liten spånarea)
ofta uppträder en skavningstendens, som
genom stort friktionsmotstånd åstadkommer en
större fasslitning än motsvarande totala
verktygsslitning vid normal spånskärning.

Den relativa slitningen ökar snabbare med
stigande skärhastighet än med ökande matning,
fig. 12.

Slutord

Radioaktiva isotoper är mest lämpade för
studium av verktygsslitning vid svarvning.
Bearbetningen sker här vanligen under en
kontinuerlig spånavskiljning. Standardskär med
lämplig utformning kan tillverkas i lagom storlek
samt för enkel och snabb uppspänning i skär-

Fig. 8. Skärgeometri vid fyra eggar på ett
S2-tangen-tialskär; skärvinklarna efter uppspänning i
skär-hållaren. Egg 1 och 2 är fasslipade, egg 3 och A
endast eggstrukna.

hållaren. Samma skär kan ges flera eggar som
då får samma aktivitet per massenhet vid
bestrålning i atomreaktorn.

Metoden har prövats även inom andra
bearbetningsområden än svarvning, t.ex.
borrning, fräsning, stansning och tråddragning,
men med sämre resultat.

Metodens största fördel är den goda
mätnoggrannhet, som kan uppnås. Detta har
bekräftats av de överensstämmande mätresultat, som
erhållits när konventionell slitningsmätning
utförts jämsides med radioaktiv mätning.
Andra fördelar hos den senare metoden är, att rent
objektiva och distinkta mätvärden registreras
samt att stora materialbesparingar kan göras.

Metoden har emellertid sina begränsningar,
och man bör noggrant överväga om ej andra
metoder för slitningsmätningar är lämpligare,
t.ex. mätning av fasbredd och gropdjup, innan
man väljer den mera komplicerade och många
gånger dyrbarare radioaktiva metoden. Att
rekommendera den till allmän användning ute i

Bearbetningstid

Fig. 9. Totala skärslitningen, uttryckt i summa
impulser per minut, som funktion av effektiv
bearbetningstid vid svarvning med fasslipade skär; •
mindre slipad fas, □ större slipad fas; o och x med
egg-strukna skär.

TEKNISK TIDSKRIFT 1958 5 79

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:42:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1958/0826.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free