Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 32 - Kemisk modifiering av bomull, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tion hindras emellertid, om den primära
alkoholgruppen är förestrad med en sulfonsyra, ty
då avspjälkas en negativ sulfonyloxigrupp
— 0S02R som inte kan reagera med syret vid
glykosidbindningen. Vidare kan
sulfonylgrup-pen lätt bytas ut mot en halogenidjon, t.ex.
jodidjon.
Man har tidigare vid flera tillfällen iakttagit
selektiv sulfonering av de primära
alkoholgrupperna i kolhydratderivat som också har
sekundära alkoholgrupper. En förbehandling
av bomullen är nödvändig. Man liar provat
flera metoder varvid mesylering gav bästa
resultat vid blötning i vatten, avlägsnande av
vattenöverskottet och sköljning i pyridin. Ett
mer-ceriserat tyg ökade något mer i vikt vid
me-syleringen än ett icke merceriserat.
Eldskyddsbehandling genom mesylering
visade sig emellertid långt ifrån tillfredsställande
varför man har provat utbyte av
mesyloxigrup-perna mot halogener0. Reaktionen utfördes med
alkalihalogenid i vattenlösning varvid pH hölls
vid ca 7 genom tillsats av bariumkarbonat.
Bara en del av mesyloxigrupperna ersätts
härvid med halogen. Detta visar att inte bara
primära alkoholgrupper i cellulosan mesylerats,
ty man har tidigare funnit att
sulfonyloxigrup-per vid primära kolatomer nästan kvantitativt
ersätts med jod.
Största substitutionen (upp till ca 50 % av
mesyloxigrupperna) erhålls emellertid med
jod, som också ger den effektivaste
eldskydds-behandlingen. Denna blev god även för brom
men dålig för klor ocli fluor. För tunna tyger
fordras bara ca 10 % viktökning för en
tillfredsställande eldskyddsbehandling, medan ca
20 % viktökning behövs vid de flesta andra
metoder. Efterglödningen blir för stor vid
relativt svagt mesylerat tyg. Vid stark
mesylering blir den mindre, men den växer vid
förlängd applicering av en låga.
Svavelatomen tycks alltså ha ganska liten
förmåga att släcka efterglödningen vilket kan bero
på att svavelföreningar förflyktigas och alltså
inte stannar kvar i kolet efter den förbrända
cellulosan. Man vet emellertid att
fosforföreningar har stor förmåga att släcka
efterglöd-ning. Därför har möjligheterna att fosforylera
cellulosa undersökts. Det kunde härvid väntas
att om några av de primära alkoholgrupperna
modifierades med en organisk fosforförening
till fosforhaltiga grupper, skulle en del av
dessa kunna ersättas med halogen varigenom
mesylering skulle bli onödig.
Gängse fosforyleringsmetoder har den
allvarliga olägenheten att de medför nedbrytning av
cellulosan så att den blir alkalikänslig. En
metod som inte har denna nackdel måste därför
utarbetas. Som fosforyleringsmedel liar man då
valt dietylklorofosfat. Liksom vid mesyleringen
har reaktionen utförts i pyridin, och man tror
att den har ett analogt förlopp, dvs. först
bildning av ett pyridiniumkomplex. Vid nästa steg
ersätts de primära eller sekundära
alkoholgruppernas labila väteatomer med
dietylfos-fonylgrupper.
Bomullstyg, förbehandlat på samma sätt som
vid mesylering, reagerar betydligt
långsammare med dietylklorofosfat än med
mesylklo-rid, men bara låg lialt av fosfor behövs för
släckning av efterglödningen. Alla prov, även
de som visade en viktökning med bara 0,9 %,
gav ingen efterglödning. Starkare fosforylerade
prov krympte eller krullade sig inte vid
bränning och gav en återstod med tygets struktur.
Alla proven visade något minskad
benägenhet att flamma upp, men som
eldskyddsbehandling är fosforylering inte tillfredsställande.
Försök att ersätta en del av de fosforhaltiga
grupperna med halogen misslyckades, och
fosforylering kan alltså inte ersätta mesylering som
första steg vid eldskyddsbehandling genom
jo-dering.
Om mesylering och jodering utförs efter
fosforylering, fordras 3—4 h total behandlingstid
varigenom tygets hållfasthet minskas avsevärt.
Fosforylerar man efter mesyleringen men före
joderingen, är emellertid högst 5 min
behandling med dietylklorofosfat tillräcklig för
hindrande av efterglödning, och tygets hållfasthet
minskas då inte. Det har visat sig att en
fosforhalt av mindre än 0,5 % är fullt tillräcklig.
Tyget kan torkas före fosforyleringen eller
behandlas direkt efter mesyleringen utan
föregående tvättning; det kan dock först sköljas i
pyridin. Man kan lämpligen använda ett
mol-förhållande klorofosfatrcellulosa av 3:1. Efter
fosforyleringen ersätts mesylgrupper med
halogen enligt tidigare angiven metod.
Tygprover, behandlade på detta sätt och
tvättade två gånger med tvål eller ett syntetiskt
tvättmedel, visade utmärkt
eldskyddsbehandling vid 10 % viktökning och användning av
jod eller jod och brom som halogen. Enbart
brom gav inte lika bra eldskyddsbehandling.
Alkalilöslig bomull
Hittills liar man som lösliga fibrer använt silke,
alginat- och polyvinylalkoholfibrer, men
bomull är betydligt mer lovande ekonomiskt. Det
sätt varpå den lösliga fibern skall användas
bestämmer den typ av cellulosaderivat som
fordras. I vissa fall är en vattenlöslig fiber
nödvändig, men i allmänhet föredras en
alkalilöslig fiber därför att den inte behöver
skyddas mot vatten vid lagring och hantering.
I laboratorieskala har man gjort vatten- eller
alkalilöslig bomull genom karboximetylering.
Produkterna har visserligen intresserat
textilindustrin, men nödvändigheten att använda
organiska lösningsmedel vid
karboximetylering-en och den ringa hastighet, med vilken
produkten löser sig, har gjort att man inte tagit
upp tillverkning i kommersiell skala.
Genom sur oxidation av cellulosa erhålls
emellertid alkalilösliga oxicellulosaderivat som
är lovande7. Reagensen vid processen används
uteslutande i vattenlösning, och man kan
avlägsna överskott av reagens samt biprodukter
genom tvättning med vatten. Vid mild
oxidation av företräd bomull får man en i utspädd
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 5 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
