Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 33 - Scania-Vabis inför europamarknaden, av Egon Ardelius - Atomenergin i Australien, av SHl - Gatubelysningen i Stockholm - Ett världsrekord för helikoptrar - 6000—7000 m djupa oljekällor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andra riktningar än den tekniska sidans. För
företaget är ju huvudsaken att den
resulterande konkurrenskraften blir så stor som möjligt.
Att finna optimum kan aldrig bli ett rent
matematiskt problem, eftersom många av de
merkantila faktorerna inte kan uttryckas i siffror,
t.ex. framtidsutsikterna för nya produkter,
värdet av att ha flera produkter, när det gäller
att skaffa goda återförsäljare etc. Det är dock
möjligt att någorlunda säkert kunna bedöma
vad som bör tillverkas och icke, och vartill
över huvud taget tillgängliga resurser bör
användas, om det skall vara till ytterligare ökning
och förbättring av anläggningarna, till
utbyggnad av försäljnings- och serviceorganisationen,
till kreditgivning eller till något annat.
Med hänsyn till den långa förberedelsetiden
är det nödvändigt att göra upp typprogram
som sträcker sig ca 5 år fram i tiden. Vi har
sedan flera år sådana typprogram med
planerade nyheter inlagda i tidsföljd, och detta
program skärskådar vi två gånger om året.
Programmet är en tidtabell, där tiden är angiven
för olika typers och komponenters
konstruktion och utprovning och likaså tiden för
verktygskonstruktion, verktygstillverkning och
annan produktionsförberedelse,
inköpsförberedelser etc.
Vi har också en möjlighet att på grundval av
detta tidsschema för nyheter bedöma den
framtida belastningen på olika avdelningar. Vi
kan t.ex. i dag se någorlunda klart hur vårt
verktygsritkontor kommer att vara belagt på
hösten 1959 eller vår inköpsavdelning våren
1961 och i god tid vidta åtgärder för att möta
förändrade situationer.
Slutord
Vi frågar oss nu om vårt företag i det
eventuella frihandelsområdet skulle få en bättre
eller sämre ställning än det har i dag. Den
frågan kan inte slutgiltigt besvaras för
närvarande. Våra underleverantörer finns redan nu
inom de sex och inom frihandelsområdet. På
vår nuvarande hemmamarknad skulle vi alltså
vinna en fördel av att tullarna på det vi
importerar bortfaller. Priserna på den
marknaden bestämmes nu huvudsakligen av inhemsk
konkurrens.
Så långt man nu kan överblicka, och det är
ju för all del inte så långt, skulle vi ha goda
möjligheter att konkurrera med europeiska
tillverkare om vi fortsätter att utvidga och
rationalisera som vi gjort hitintills. För
närvarande kan vi inom vårt område, stora lastbilar
och stora omnibussar med dieselmotorer,
konkurrera mycket gott även med amerikanarna.
Skulle emellertid amerikanarna etablera sig i
Europa och koncentrera sin tillverkning till
några få stora fabriker, kan de med sina
kapitalresurser i förening med billig europeisk
arbetskraft givetvis bli farliga för oss.
Vid bedömningen av våra framtidsutsikter
dominerar två saker, tillgången på goda
ingenjörer och tillgången på kapital. Sörjer vi inte i
tid för bägge delarna blir följden ödesdiger.
Bägge delarna bildar också ledmotivet till vår
melodi: specialisering, standardisering och
typbegränsning.
Atomenergin i Australien. Under de första åren
av Australian Atomic Energy Commissions
verksamhet, som började 1953, byggdes anläggningar för
uranframställning i Rum Jungle samt genom
sydaustraliska regeringens försorg vid Radium Hill.
Senare har man börjat bryta Mary Kathleen-fältet. År
1955 satte man i gång uppförandet av ett
forskningslaboratorium i Lucas Heights. Personal från
Australien och Nya Zeeland hade deltagit i
forskningsarbete i Storbritannien, Kanada och USA, och
medan laboratoriet byggdes erhöll den ytterligare
erfarenhet genom arbete vid Atomic Energy
Research Establishment i Harwell.
När man beslöt att bygga en forskningsreaktor
var det därför naturligt att man tog den brittiska
Dido till förebild. Den första australiska reaktorn
Hifar ("High flux Australian reactor") är därför
en något modifierad version av Dido. Den har 10
MW värmeeffekt och ett största neutronflöde på
1014n/cm2s.
Som moderator och primärt kylmedel används
tungt vatten, som sekundärt kylmedel vanligt vatten
som passerar genom kyltorn. En 60 cm reflektor av
tungt vatten har kompletterats med 60 cm grafit.
Strålskyddet består av 150 cm barytbetong. Anrikat
uran används som bränsle. Reaktorn började
byggas 1955 och gjordes kritisk 1958.
Forskningsprogrammet är inriktat på
konstruktion av nya reaktorer för ekonomisk
energiproduktion under de speciella betingelserna i Australien,
studium av problem som uppstår vid hantering av
radioaktivt material i stor skala samt produktion
och användning av radioisotoper, särskilt de
kort-livade som blivit tillgängliga i Australien först
genom igångsättningen av Hifar.
Man har bör jat arbeta på två reaktorer som
förefaller lämpliga för Australien. Den ena är en gaskyld,
termisk, regenerativ reaktor med torium som fertilt
material och gaskylda bränsleelement med
högan-rikat uran, arbetande så mycket över 600°C som
möjligt; användning av berylliumoxid, beryllium
eller grafit som moderator övervägs. I den andra
reaktorn ämnar man använda flytande natrium som
kylmedel och bärare för bränslet vilket skall
användas i form av en suspension; moderatorn blir av
beryllium.
En annan huvuddel av forskningsprogrammet är
studium av kemiska processer för upparbetning och
återföring av bränslet. Separering av klyvbart och
fertilt material är en viktig del av varje
atomenergiprogram, och man har börjat bygga
extraktionsan-läggningar i liten skala (E W Titterton i Nature
24 maj 1958 s. 1433—1434). SHl
Gatubelysningen i Stockholm förbrukade 27
MkWh under 1957, och totala effekten var 7 556 kW
för 51 272 lampor; antalet sönderslagna lampor var
19 241.
Ett världsrekord för helikoptrar har slagits av
den ryska Mi-6 som på 10 min lyfte 12 000 kg till
2 700 m höjd. Helikoptern kan ta 70—80
passagerare.
6000 — 7000 m djupa oljekällor ger mycket het
olja, ca 200°C.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 5 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
