- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 88. 1958 /
830

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 33 - Kylmaskin för flytande luft i ett steg, av Anders Benson - 2000 ord per minut

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

23, stiger uppåt innanför manteln och
strömmar ned genom liål i plattorna 24. Som man
ser måste en del av den producerade kylan
fortplanta sig genom cylindertoppen, längs
röret 25 till de nämnda plattorna 24. Luften
passerar dessa motströms mot kylan och
utsättes således för en inledande nedkylning,
som är nödvändig för att rensa luften från
vattenånga och koldioxid, som faller ut på
plattorna 24. Den kondenserade luften samlas
sedan i en ränna 19 och tappas genom ett
rör 20.

Röret 20 är omböjt i änden så att ett
vätskelås bildas. Luften möter ett visst motstånd när
den strömmar ned genom avskiljaren 24;
således måste ett visst undertryck råda kring
kondensorn 18. Luftkondensatet kommer alltså
att stå med en nivåskillnad H i vätskelåset
svarande mot detta undertryck. Apparaten suger
alltså automatiskt till sig den luftmängd som
svarar mot kondenseringshastiglieten. Härav
följer också att temperaturen fixeras vid
— 194°C, som är luftens
kondenseringstemperatur vid atmosfärstryck.

Som synes av ekv. (5) är kyleffekten direkt
proportionell mot medeltrycket i maskinen. I
praktiken finns dock ett optimalt värde
beroende på att det vid höga tryck uppträder
sekundära fenomen, som sänker kyleffekten.
Det har visat sig mest praktiskt att sätta hela
maskinen under tryck, även vevhuset,
eftersom avtätning utåt då endast behöver ske vid
vevaxelns utträde ur vevhuset, vid 26. De
mekaniska förlusterna blir då också mindre,
eftersom den maximala tryckskillnaden mellan
kolvens 1 över- och undersida blir avsevärt
mindre än om vevhuset hade stått under
atmosfärstryck. På detta sätt kan också maskinens
försörjning med köldmedium göras helautomatisk
på ett synnerligen enkelt sätt.

Mellan kompressionsrummet 4 och vevhuset
finns en rörförbindelse 28 med en backventil
29. Köldmediet förvaras i en tryckflaska 27,
som också står i förbindelse med vevhuset via
en backventilförsedd ledning. Maximitrycket i
vevhuset hålles ungefär lika med pmin i
arbetsprocessen, och om alltså någon del av den
arbetande gasen skulle läcka förbi kolven 1,
vilket innebär att Pmin sjunker under trycket i
vevhuset, sker genast en tillbakaströmning
genom ledningen 28. Förlorar maskinen gas utåt,
kompenseras förlusten från förrådsflaskan 27.

Den byggda maskinen har 70 mm
cylinderdiameter, 52 mm slaglängd, varvtalet 1 400 r/m.
Maximi- och minimitrycket är 35 resp. 16
kp/cm2, och kvoten av dessa tryck 2,2.

Vid praktisk drift har maskinen med
kylvatten av 15°C följande prestanda. Utbytet med
torr luft är 5,8 kg/h, med fuktig luft 4,8—5,8
kg/h. Axeleffekten är 8 hk och energibehovet
vid torr luft 1,0 kWh per kg flytande luft.
Startperioden är ca 13 min. Kontinuerliga
driftperioder kan med torr, CCL-fri luft bli flera
dagar och med fuktig luft 20—30 h.

Den totala Carnotska verkningsgraden
där r] — Pe/Pa är den totala köldfaktorn, har

sitt högsta värde vid frystemperaturen — 130°C
(fig. 11).

Energibehovet, 1 kWh/kg luft, är synnerligen
anmärkningsvärt, eftersom det gäller en så
liten maskin. Vid mycket stora installationer,
som utnyttjar expansionsturbiner och ger 100
— 1 000 kg/h flytande luft, kan man komma ned
till en energiförbrukning av 0,7 kWh/kg, men
vid mindre anläggningar för en produktion av
några få kg/h ligger behovet mellan 1,5 och
3 kWh/kg. Gaskylmaskinens höga
verkningsgrad är främst beroende av att
tryckförhållandet (ca 2,2) i maskinen är lågt, så att de
adiabatiska förlusterna (som är ganska
framträdande i andra systems kompressorer) blir låga,
samt att den under expansionsfasen frigjorda
mekaniska energin tillvaratas på ett mycket
effektivt sätt, i det att den direkt återgår till
vevaxeln via kolvarna.

Maskinens enkelhet är mycket tilltalande, men
dess skonsamma behandling av luften bör
också framhållas. Luften deltar ju inte själv i den
köldskapande processen utan kondenserar helt
enkelt på en "kall vägg". Den blir således fri
från olja och föroreningar.

Fig. 12.
Maskiner för
framställning av
flytande luft.

2000 ord per minut kan en teleprinter som
utvecklats av amerikanska armén överföra.
Apparaten, som både kan skriva ut klartext och perforera
remsor, är långt transistoriserad.

TEKNISK TIDSKRIFT 1958 5 79

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:42:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1958/0856.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free