Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 33 - Högenergibränslen för strålmotorer, av Bengt Ahrén - Nya metoder - Tyristorn, av D H - Molekyluret — världens noggrannaste, av W S - Metallfiberarmerad epoxiplast till matriser, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
energibränslen troligen att användas till stor
del även sedan atomdrivna motorer kommit i
bruk, eftersom de sistnämnda förutsätter
mycket stora enheter. På den civila sidan är det
dock ovisst, om högenergibränslena någonsin
kommer att få någon konkurrenskraftig
till-lämpning, utom möjligen i tillsatsaggregat för
start och stigning.
Litteratur
1. Weilmuenster, E A: Utilization of high-cnergy fucl
clements. Ind. & Engng Chein. 4!) (1957) sept. s. 1337, 1338.
2. Tormey, J F: Liquid rocket propellcints — is therc an
energy limit? Ind. & Engng Chem. 49 (1957) sept. s. 1339—
1343.
3. Iligh-cnergy aircra[t fiicls. The Aeroplane (1958) fehr.
21 s. 211—243.
4. Harvey, II: Kew sources of encrgy for propulsion. Shell
Aviation News (1957) okt. s. 18, 19.
5. Schröter, W II: Toxicity of high-encrgy fuels poses
hazards for handiers. Missiles & Rockels 3 (1958) april
s. 85, 86.
ß. Carpenter, R A: Liquid rocket propellants: fuels and
oxidizers of the future. Ind. & Engng Chem. 49 (1957) april
s. 42A—48A.
7. Beirgaust, E: IIow good are frec radicals? Missiles &
Rockets 3 (1958) mars s. 78—89.
nya metoder
Tyristorn
En ny transistortyp som företrädesvis kan användas
som bistabilt element i reläkretsar kallas tyristor.
Den har tyratronkaraktär, men till skillnad från
tyratronen förlorar styrelektroden inte sin
styrverkan sedan tyristorn "tänt". Den tid tyristorn
behöver för att gå från fullt ledande till oledande
tillstånd är mindre än 0,1 us. Läckströmmen är vid
rumstemperatur ca 2 jxA.
Tyristorn, fig. 1, består av en germaniumkropp,
från början helt av p-typ och med en resistivitet av
3 ohm/cm. Germaniumkroppens övre del göres
n-le-dande genom att arsenik får diffundera in. Detta
n-skikt, vars tjocklek är ca 0,0025 mm har genom
etsning formats så, att det bildar en cirkulär platå
av ca 0,33 mm diameter. En injektor- och en
baskontakt har lötts på n-skiktet i vätgasatmosfär.
In-jektorkontakten är en legering av indium och
aluminium. Injektorspärrskiktets diameter är ca 0,1
k
t
h
Fig. 1. Genomskärning av tyristorn.
Fig. 2. Tyristorns
kollekt or-karakteristikor
(Ik—Vke-kurvor) i
jordad
injektorkopp-ling; parameter är
basströmmen som växer
från 0 till 30 /.iA genom
de tio kurvorna.
mm. Baskontaktens storlek är av något mindre
betydelse. Viktigt är emellertid att det tunna n-skiktet
inte förstöres vid lödningen.
Kollektoranslutningen till p-skiktet göres även den
genom lödning. Kollektorn är en nickelplatta och
lodet är en legering av bly, tenn och indium.
Löd-lemperaturen är 300—400°C.
Om tyristorn används i jordad injektorkoppling
och spänningen mellan kollektor och injektor
successivt ökas, uppträder tyristorn vid låga
spänningar som en vanlig transistor, men då spänningen når
ett visst kritiskt värde stiger kollektorströmmen
plötsligt lavinartat. Strömmens beteende beror av
basströmmen, fig. 2. Då tyristorn för full ström är
spänningsfallet över den mycket lågt, ca 0,5 V, och
kollektorströmmen flyter, även om basen
frånkopplas. Om spänningen mellan bas och injektor
däremot vänder polaritet kan kollektorströmmen belt
stoppas.
Den lavinartade effekten förklaras med att
för-stärkningsfaktorn oc^ vid viss
kollektor-injektor-spänning blir större än ett. Detta uppstår genom
att kollektorkontakten genom tunneleffekt blir
elek-troninjektor (IBE Transactions ön Electron Devices
jan. 1958 s. 2—5). DH
Molekyluret — världens noggrannaste
I den schweiziska paviljongen på
Världsutställningen i Bryssel utställes den noggrannaste tidmätare
som hittills utförts. Denna normalkronometer, som
konstruerats och byggts i Neuchåtel vid Laboratoire
Suisse de Becherches Horlogères i samarbete med
universitetets fysikaliska institution, utnyttjar
svängningarna hos en ammoniakmolekyl, som liar
frekvensen 14 MHz. "Molekyluret" har en
noggrannhet av 30 us på 24 timmar, dvs. det är tre gånger
så exakt som kvartskronometern (Tekn. T. 1949
s. 359, 1951 s. 301 och 440), vilken hittills varit den
mest perfekta (Génie Civil 1 juni 1958 s. 30). W S
Metallfiberarmerad epoxiplast till matriser
Plastmatriser för pressning av metaller har hittills
använts bara vid tillverkning av prototyper eller för
korta serier. De kan emellertid också utnyttjas för
medellånga serier, om de görs av epoxiplast armerad
med metallfibrer (jfr Tekn. T. 1956 s. 205). De kan
tillverkas snabbare och billigare än metallmatriser.
Plastkomponenten är ett värmeresistent epoxiharts
och armeringsmaterialet fiber av mjukt stål,
aluminium eller en kombination av glas- och stålfiber.
Matriskroppen kan vara armerad med såväl
glas-som metallfiber, men bästa resultat fås, om
matrisens arbetsvta är belagd med epoxiplast armerad
med relativt kort metallfiber. Denna yta får
nämligen god nötningshållfasthet. Man ger först
modellen en beläggning av metallfibrer.
Metallarmeringen minskar plastens krympning och
sprödhet och ökar den tillåtliga arbetstemperaturen
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 839
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
