Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 33 - Sprödbrott, utmattning, korrosion, kluvenhet — dagens stålproblem för en skeppsbyggare, av Nils G Leide
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det finns fartyg, som kanske ett par gånger om
året får gå till varv för reparation av
utmattningssprickor, medan systerfartyget sällan
behöver repareras och då endast helt obetydligt.
I en del fall kan man konstatera en skillnad
i materialtyp hos de två fartyg, som visat olika
sprickfrekvens. Forskningen inom detta
område har för fartygsstålets del varit liten och det
är därför svårt att säga, hur mycket, som kan
föras tillbaka till stålets egenskaper. Här finns
säkert mer att göra.
Korrosion
Vid sidan av sprödbrottet är det närmast
korrosionen, som blivit föremål för närmare
studium. Det är framförallt för
tankfartygsrederierna, som den blivit en allvarlig sak.
Korrosionen har varit störst i lasttankarna på
fartygen. Den uppträder i flera former och
mycket oberäkneligt och egendomligt. Den
allvarligaste typen har karaktären av djupa hål
med omkring 30—90 mm diameter. Den kallas
punktangrepp. Den har ansetts orsakad av
vissa typer av oljor från Persiska viken, men
också av tankrengöringssystemet då varmt
saltvatten sprutas omkring i tankarna.
I en del fall har korrosionen gått så snabbt,
att det blivit aktuellt med utbyte av
bordläggningsplåtar redan efter ett års drift, fig. 4. I
ett aktuellt fall hade klassen dömt ut
bottenplåtar om ca 130 t i ett 20 000 tdw tankfartyg,
och en del material måste dessutom
repara-tionssvetsas. Där hade plåttjockleken vid
punktangreppen avtagit från 20 till 12,5—13 mm och
den var i ett annat stråk på någon punkt nere
i 10 och 11,5 mm efter tre års drift.
Reparationen torde kosta närmare 1 Mkr.
I ett åtta år gammalt tankfartyg fick man byta
ut material vid en stor reparation till en
kostnad av ca 3 Mkr., då korrosionen medfört att
godstjockleken sjunkit till omkring hälften i
många viktiga förband. Fartyget fick ligga
stilla i över tre månader.
Hur slumpvis korrosionen uppträder kan
belysas av att i ett 13 000 t fartyg, åtta år
gammalt, långa sträckor av de automatsvetsade
långskarvarna i bottenbordläggningen hade
korroderat så att de låg 7—8 mm under
bordläggningsplåten, men i huvudsak endast i
SR-sidan i centertankarna, mest i några av dessa
och inte alls i andra. Andra fartyg av
motsvarande ålder var väsentligt bättre bibehållna.
Korrosionen kan också uppträda egendomligt
intensivt även på utsidan av bordläggningen,
fig. 5. Denna korrosion har hänförts både till
dålig målning och potentialskillnad mellan
material med kvarsittande valshud och oskyddat
material. Ofta dröjer det lång tid innan den
blir farlig, men då och då kan den bli djup
och kraftig.
Korrosion av denna typ har varken kunnat
hänföras till rutt, målning eller ståltillverkare.
Den uppträdde t.ex. för några år sedan på
några tankfartyg i kisel-aluminiumtätat stål
från ett par olika tillverkare. Fartygen hade
varit i drift ungefär ett år. Korrosionen
bringades emellertid att upphöra genom omsorgsfull
målning och spackling. Ofta fortsätter
korrosionen i rätt stor utsträckning om hålorna
svetsas igen, och spackling tycks därför vara att
föredra. Denna typ av korrosion har ej
uppträtt på senare byggda fartyg.
För att färgen skall få fullgod vidhäftning
och riskerna för elektrolys mellan partier med
och utan valshud skall minskas har man ibland
gått in för att sandblästra eller beta
fartygsplåten. Följs inte sandblästringen av målning
eller annan ytskyddande behandling, kan den
bli farlig för tankfartygen. Undersökningar
vid Hüttenwerk Oberhausen i Tyskland har
visat, att en sandblästrad plåt av normal
halv-tätad eller tätad fartygskvalitet avsevärt
mycket snabbare får punktangrepp genom inverkan
Fig. 5. Kraftig
korrosion på en [-bordläggnings-plåts-]
{+bordläggnings-
plåts+} utsida.
Fig. 6. Ytflagor
hos Si-Al-tätad [-bordläggningsplåt.-]
{+bordläggnings-
plåt.+}
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 5 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
