Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 34 - Patentväsendets ofullkomligheter, av Birger Högfors - Elförsörjning och industriproduktion i Sverige andra kvartalet 1958, av Mats Bärlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
någonting. Cheval betyder ju i vanliga fall häst,
men i detta fall var det fråga om en teknisk
detalj i form av en löpare e.d., och "a travers"
betyder tvärs över eller på tvären, det hela
således en löpare som kunde förflyttas i
tvärriktningen av något. I ombudets översättning hette
det att "hästen åkte på traversen".
I ett annat exempel söktes patent på ett tält,
varvid man av enkeltält, bestående av en
hopfällbar stomme med liggplats för två personer
kunde foga samman större enheter. Nedtagna
kunde enkeltälten packas till flata paket och
dessa kunde på särskilt sätt stuvas på bilar.
Härom förtalte det "sakkunniga" ombudet:
"Synnerligen användbart är att uppfinningen
utmärkes av ett transportställ för en rad
identiskt lika, med två liggplatser utförda enkeltält
i platt transportskick, vilka äro avsedda att på
byggsatsvis åstadkomma tältbostäder i olika
varianter. Om man härvid tager hänsyn till att
ett motorfordon förses med en rad enkeltält
för halva antalet åkande, så har man säkert
liggplats för alla sittande i bilen i varje
två-manstält."
I ett tredje fall beskrevs en
numreringsstämpel såsom "en löpande med vissa mellanrum
en siffra vidarematbar numreringsmekanism".
Tror någon att en annan svensk myndighet
skulle finna sig i att så uppenbart förhånas i
sin verksamhet som dessa exempel visar. Hur
kan verket fortsätta att hänvisa "självsökande"
till ombud som så litet motsvarar den
kompetens och det ansvar inför sin uppdragsgivare
som en dylik hänvisning innebär? Och hur kan
det komma sig att dylika förhållanden får
fortsätta, trots att de under åratal påtalats av
verkets tjänstemän och av patentsökande? En
skarp kontroll måste liksom i utlandet utövas
över patentombuden, vilka bör utbildas och
auktoriseras och få sina taxor fastställda.
Framför allt genom revidering av PF och
verkets organisation och ett fastare uppträdande
från verkets sida mot ombuden torde verkets
arbetsbalans kunna vara snart avvecklad och
utrymmesbehovet tillfredsställt.
Patentets upprätthållande
Om man vill ha en garanti av något slag, t.ex.
brandförsäkring eller bankgaranti, betalar man
till garantigivaren en premie enligt
överenskommelse under den tid garantin skall gälla.
Blir min patentansökan beviljad, inbillar jag
mig att jag av staten får en garanti om
ensamrätt att utöva uppfinningen, och betalar snällt
mina premier härför i form av årsavgifter. Men
när allt kommer omkring är denna garanti inte
värd ens det vackra papperet den är tryckt på,
om jag inte har råd att kosta på mig uppåt
150 000 kr. för en intrångsprocess. Det kan
dock mycket väl hända, att patentet som
resultat av denna process förklaras vara felaktigt
beviljat, dvs. ogiltigt.
Man frågar sig då, om det är anständigt att
staten upprätthåller denna patentinstitution,
som endast synes gå ut på förespeglingar om
förmåner som icke kan infrias. Skulle det inte
vara rimligt att Patentverket vid talan om
intrång skulle vara svarande i målet och stå
konsekvenserna därav, om patenthavaren dömes
förlustig sin patenträtt på grund av
omständigheter som det ankommit på verket att
övervaka?
En följd av en dylik anordning skulle då bli
att ingen rotelchef i Patentverket skulle få på
eget bevåg bevilja ett patent, men däremot
avslå en ansökan, dvs. raka motsatsen mot vad
som nu gäller. Vid avslag kan nämligen den
sökande gå vidare till besvärsavdelningen och få
ärendet ytterligare bedömt. Men skall ett
patent beviljas, så måste såsom Nieckels
framhåller, beslutet härom ske efter samma grunder
som tillämpas vid domstol, och i varje fall vara
grundat på mer än en persons omdöme.
Skulle man inte för godkännande kunna tänka
sig en nämnd som är sammansatt av
granskaren, dennes byråchef, en jurist och en inom
branschen verksam, sakkunnig person?
Sekretessbestämmelserna har ingen betydelse då
ärendet kommit så långt som till ett
godkännande. Och till sist, kan man i en domstol
efteråt bedöma om ett patent är rätt beviljat eller
inte, så synes det mig vara en ur såväl statens
som sökandens synpunkt enklare lösning att
göra denna bedömning innan patentet
meddelas. Då kan det vara någon mening med att
garantera en patenthavare att han får vara
ensam om det han fått patent på. Och det blir
framför allt lagenlig rätt som bestämmer
utsträckningen av patentskyddet och icke
pa-tenthavarens ekonomiska möjlighet att
pro-cessa.
Elförsörjning och industriproduktion i Sverige
andra kvartalet 1958. Under påverkan av den
internationella konjunkturavmattning som inträdde
i mitten av 1957 upphörde under andra kvartalet
1958 den industriella expansion, som pågått
oavbrutet i Sverige sedan slutet av 1953. Nedgången
var dock ytterst obetydlig, endast drygt 1 °/o, och
härrörde helt från konsumtionsvaruindustrin.
Utvecklingen visar emellertid en slående skillnad mot
Tabell 1. Elproduktion och elförbrukning i Sverige
under andra kvartalet 1957 och 1958
1957 MkWh 1958 MkWh ökning 1957—1958 °/o
Total elproduktion ........ 6 879 7 021 2
Vattenkraftproduktion ... 6 477 6 600 2
Ångkraftproduktion ...... 402 421 5
25 31 24
104 129 24
Vattenmagasinens innehåll
vid kvartalets slut ...... 6 050 6 650
(70 °/o) (75 °/o)
Total elbelastning ......... 6 800 6 923 2
Förluster ................ 929 947
Elpannor ................. 246 256 4
Netto elkonsumtion ....... 5 625 5 720 2
3 643 3 674 1
Transport ................ 385 373 — 3
Detaljförbrukning ........ 1 597 1 673 5
TEKNISK TIDSKRIFT 1 958 285
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
