Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 34 - Forskning om fukt i byggnadsmaterial, av Erik Saare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Forskning om fukt
i byggnadsmaterial
Fil. lic. Erik Saare, Stockholm
691 : 697.931
Fuktforskningens mål inom
byggnadsbranschen är att utveckla material och
konstruktioner så att de icke tar skada av fukt. Genom
teoretiska studier och laboratorieförsök söker
man utröna lagbundenheter och
materialegenskaper som man kan tillämpa för att beräkna
förhållandena i byggnadskonstruktioner, som
utsättes för fukt till följd av klimatet eller
byggnadens drift. I konstruktioner väljer man
sådana dimensioner och
materialkombinationer som enligt beräkningarna icke ger
anledning till skadliga fuktansamlingar. Om
resultaten av en dylik fuktberäkning för en
viss byggnadskonstruktion enligt nu använda
approximativa metoder jämförs med det
verkliga resultatet sedan byggnaden varit i drift,
visar det sig emellertid alltför ofta att
verkligheten icke bestyrker de teoretiska
beräkningarna.
Överdimensionerade värmeisoleringar,
fuktspärrar och ventilationssystem gör sig däremot
endast märkbara som engångsföreteelser i form
av höjda byggnadskostnader. Har dessa en
gång blivit godtagna, får konstruktören ej
några efterräkningar. Det ligger därför nära
till hands att en kunnig och erfaren
konstruktör hellre överdimensionerar än tar risken av
eventuella fuktskador. Den mindre kunnige och
erfarne betraktar fuktproblemet som en
dimensionerande faktor av sekundär betydelse
och hoppas att konstruktionen skall klara sig
från fuktskador. Tyvärr förekommer det ofta
att dessa förhoppningar icke infrias.
Jämförs dessa konstruktionsmetoder med t.ex.
hållfasthetsberäkningar, där
brottsäkerhetsfak-torn i de flesta fall kan beräknas med en
godtagbar statistisk noggrannhet, förefaller
fuktberäkningarna däremot ytterst
otillfredsställande.
Ser man på de ekonomiska konsekvenserna
innebär osäkerheten i byggnadernas
fuktbeständighet merkostnader dels för
överdimensioneringar av konstruktioner, dels för drift,
underhåll och reparationer. Kostnaderna för
underhåll och reparationer kan ofta ta sådana
proportioner att de allvarligt hotar hela
driftekonomin. Vad fuktskadorna betyder i årliga
reparationskostnader för byggnadsbranschen i
Sverige kan icke beräknas på grund av att
inventeringsmaterialet är alltför ofullständigt. De
kan uppskattas till 50—100 Mkr/år.
En analys av fuktskador försvåras ofta till
följd av alltför summariska benämningar och
approximationer vid definieringen av
försöksvillkor samt vid värdering och tillämpning av
erhållna resultat. I det följande lämnas därför
en kort beskrivning av de primära processer
som uppträder vid fuktrörelser i
byggnadsmaterial, och i anslutning till dessa redogöres
för nyare arbeten och åsikter.
Sorption
En sorptionsisoterm anger den fuktmängd som
ett byggnadsmaterial binder vid konstant
temperatur och olika partialtryck hos vattenångan.
Vid låga ångtryck antas fuktupptagningen ske
genom en molekylskiktvis adsorption vid
samtliga för vattenånga tillgängliga ytor. Denna
övergår vid högre ångtryck till
kapillärkonden-sation i materialets porer1. Sorptionskurvor
visar en hysteresiseffekt vid
fuktupptagnings-och torkningsprocessen, dvs. adsorption och
desorption. Anges den av materialet i fråga
upptagna fuktmängden som funktion av luftens
relativa fuktighet, införs samtidigt i viss
omfattning temperaturens inverkan i sambandet.
Detta innebär att sorptionsisotermer kan
till-lämpas med godtagbar noggrannhet inom ett
temperaturområde av ± 5°C från den
temperatur vid vilken försök har utförts. Är
materialet utsatt för avsevärt högre temperaturer än
konventionell rumstemperatur bör bestämning
av sorptionsisotermer utföras vid dessa
temperaturer.
Den ur vattenångan upptagna fukthalten
anges som kvot av den genom torkning i luftade
torkskåp vid 105 resp. 110°C bestämda
fuktmängden och materialets torra vikt. Materialet
betecknas konventionellt såsom "absolut torrt"
när det under torkningsprocessen har nått
konstant vikt.
Det fysikalisk-kemiska och termodynamiska
förloppet av sorption i kapillärporösa material
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 861
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
