Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 34 - Kuibyšev kraftstation, av G Lbg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till 83 71)1) m3/s får vattnet stiga 2,3 m.
Utskovs-luckorna får med hänsyn till skadeverkningar
av isgång icke dras mer än 2 m, förrän det blir
nödvändigt.
För att skydda mot läckning under utskoven
genom ett grusigt sandlager på 10 ni djup
under bottnen har man slagit ned en 21 m djup
stålspontvägg.
Till anläggningen hör även en förbiledande
10,8 km lång trafikkanal med dubbla slussar,
hamn, ledvallar och vågbrytare. Slussarna
fylles på 8 minuter genom längsgående
bottenintag.
Efter fångdammsbyggnader och förberedande
arbeten 1951 utfördes grundläggnings- och
betongarbeten för maskinstationen,
flodutskovs-partiet och slussarna 1952—1955. I oktober
1955 kunde större delen av flodens vatten
ledas genom maskinstationen och dess trafik
genom kanalen och slussarna. Flodfåran
började nu stängas genom stentippning, och
dämning kunde ske med 10 m, så att den första
energiproduktionen kunde börja i slutet av
december 1955.
Under den följande vintern forcerades
arbetena med flodutskoven, så att de kunde ta sin
andel av vårfloden och dämningen kunde ökas
med 9 m. Våren 1957 var anläggningen i
huvudsak färdig och magasinet fyllt.
Företaget har innefattat 197 milj. m3
schakt-nings- och fyllningsarbeten, 7,55 milj. m3
betonggjutning, 3,84 milj. m3 sten till släntskydd,
1,51 milj. ni3 dränerings- och filtermaterial,
44 000 t stålspont och 236 000 t maskinell
utrustning. Maskinstationsschaktet hade 40 ha
area och gick ned till 20 m under flodbädden.
Det hölls torrt med 280 sänkpumpar till 70 m
djup.
Fyllningsdammens 24 milj. m3 utlades till
största delen med hjälp av sugmudderverk med
1 000 m3/h kapacitet och 60 m lyfthöjd.
För betongberedningen har man på högra
stranden haft 16 blandare med sammanlagd
kapacitet 120 m3/h och armeringsplaner för
200 t/h. På vänstra stranden har använts en
betongstation för utskovspartiet och en för
slussarna. Totala blandningstillverkningen
uppgick till 400 000 m3 per månad. Till gjutplatsen
i maskinstationen fördes betongen med vagnar
på spår på en 40 m hög fackverksbro eller med
två 15 t linbanor med 390 m spännvidd.
Arme-ringsstålet lyftes in med Små tornkranar. I
grova konstruktioner förekom 90 mm
rundstål.
Slussarna göts med betongpumpar med
kapaciteten 40 m3/h.
För utförande av jorddammen började man
med att bygga ett kabeltorn mitt i floden där
vattenhastigheten kunde uppgå till 4 m/s.
Bottnen förstärktes på 100 m bredd med sten, som
uttippades från pråmar. Efter vårfloden 1955
utfylldes vänstra dammhalvan från en
linbana och en flotta av pråmar.
Högra delens avstängning började med
stentippning från linbanan intill maskinstationen.
En pontonbro utlades över flodfåran och här-
Fig. 5. Maskinstationen; t.v. sektioner genom ledspiralerna och
utlopps-tuberna, t.h. tvärsektion.
ifrån tippades dels stenblock, dels ca 2 500
tretons betongpyramider och kuber över bela
bredden.
När fyllningen hade nått till 20 cm under
vattenytan, öppnade man fångdammen för
maskinstationen och ledde vattnet därigenom.
Därefter var det möjligt att fullborda dammen
(G A Buss i Water Power maj 1958 s. 165 och
juni 1958 s. 231). G Lbg
Fig. 6. Nedre slussarna.
Fig. 1. Grunden under dammen.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 5 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
